#WeDecide – demokrati och EU: kan vi påverka besluten som fattas?

Europeiska unionen kanske inte är en perfekt demokrati, men det är en demokrati – en demokrati som förtjänar vårt moraliska stöd.

Liberties anser att EU lätt kan falla offer för populister om vi européer glömmer bort varför vi vill leva i en demokrati, och vad demokrati handlar om. Om vi inte vill bli felbehandlade av populistiska, auktoritära makter måste vi kunna övertyga andra medborgare om att särskilda politiska åsikter bara framställer sig själva som demokratiska till ytan, fast de egentligen inte är det. Och det behöver vi argument för.

Tanken bakom #WeDecide-serien är att tillhandahålla just sådana argument. Den första artikeln förklarar varför illiberala regimer inte kan kallas demokratier, den andra och tredje artikeln introducerar argument till stöd för demokratiska regimer, den fjärde visar att majoritetsstyre inte är demokrati och i den femte hävdar vi att både representation och direkt folkinflytande har sin plats i en välfungerande demokrati. I den här artikeln, den sista i serien, diskuterar vi hur folkets vilja kanaliseras genom EU:s beslutsfattande maskineri.

För det första har europeiska medborgare själva valt sina representanter i Europaparlamentet (EP) sedan år 1979. Europaparlamentet har tillsammans med rådet både lagstiftande och budgetmässig makt. Vem vi skickar till EP är av största vikt då de båda organen har samma tyngd inom ett antal frågor såsom ekonomiskt styre, invandring, miljöskydd och transport. Utöver detta har parlamentet omfattande bevakande befogenheter över andra EU-organ. Till exempel kan parlamentet upplösa kommissionen, som måste rapportera regelbundet om hur budgeten implementeras. Parlamentet tillsätter kommissionens ordförande, den europeiska ombudsmannen och ordföranden för Europeiska centralbanken – det vill säga, chefer för institutioner som har stort inflytande på bakgrundsvillkoren för våra liv. Dessutom kan parlamentet aktivera förfarandet som beskrivs i artikel 7 mot medlemsländer som underminerar demokratin och misslyckas med att upprätthålla EU:s grundläggande värden.

För det andra finns det ett antal sätt som medborgare kan influera Europaparlamentets arbete. Medborgare kan, till exempel, göra framställningar till Europaparlamentet. Vi kan be parlamentet att granska frågor som påverkar oss och klaga om hur EU-rätten tolkas och appliceras. Vi kan även be om information inom ämnen som intresserar oss eller informera EP om våra egna orosmoln genom Enheten för medborgarnas förfrågningar. Vi kan delta i brevskrivarkampanjer riktade mot Europaparlamentets medlemmar som organiseras av organisationer som arbetar för medborgerliga rättigheter (som till exempel Liberties) eller skicka mejl direkt till våra representanter.

För det tredje kan vi delta i EU-kommissionens arbete. Genom EU:s medborgarinitiativ (ECI) kan vi uppmana kommissionen att lägga fram särskilda lagförslag. Dessutom kan vi be kommissionen att mejla oss om nyligen publicerade riktlinjer och offentliga, öppna samråd. Genom offentliga samråd kan vi uttrycka våra åsikter om nya EU-initiativ eller existerande policy och lagar. När kommissionen har hört våra åsikter, beslutat sig för hur man tänker handla, och färdigställt och lämnat in sitt lagförslag till parlamentet och rådet har vi ytterligare en chans att ge feedback. Vi kan även ge feedback på lagar som redan antagits av parlamentet och rådet men som ger kommissionen viss makt över detaljerna.

För det fjärde kan vi be ledamöterna i våra nationella parlament eller vår regering att uttrycka en särskild åsikt i ett särskilt EU-organ eller att sätta press på ett EU-organ om ett särskilt beslut. Detta kan återigen göras genom brevskrivarkampanjer, offentliga samråd eller genom nationella folkomröstningar.

Varför är det viktigt att veta om dessa möjligheter? Hur kommer detta att skydda oss från att falla offer för populistiska auktoritära politiker? Vissa kritiserar EU och ifrågasätter dess legitimitet då de anser att medborgarna inte har något inflytande över EU:s beslutsfattande maskineri. Om du kan informera dem om dessa möjligheter kanske de kommer att sympatisera mindre med krafter som framställer sig som demokratins förkämpar i kampen mot ett odemokratiskt Bryssel.

Det innebär så klart inte att EU är en perfekt demokrati eller att unionen inte kan förbättras. Att påstå det skulle helt enkelt inte vara sant. Men det är en demokratisk regim, en regim som förtjänar vårt moraliska stöd. Och av den anledningen bör vi samarbeta för att förbättra den genom att regelbundet informera dess institutioner om vår vilja. Och genom att den 23-26 maj rösta på partier som står upp för demokratin.

Vi är intresserade av vad du tycker. Kommer du att delta i EU-valet? Hur planerar du att delta i EU:s beslutsfattande? Varför? Lämna en kommentar under vårt Facebookinlägg och dela med dig av dina tankar med oss och andra läsare. Och ta dig en titt på vår #Vote4Values-valbevakare.