#WeDecide – varför vill vi leva i en demokrati? Del 1

Auktoritarianismen och populismen må vara på uppgång, men allmänhetens engagemang för demokratin är fortfarande starkt. Är demokratin värd vårt stöd? I så fall, varför? Vilka skäl har vi för att vilja leva i en demokrati?

Det finns i princip två sorters skäl till varför man kan vilja leva i en demokrati. För det första kan vi föredra demokratin för att vi anser att den hjälper oss uppnå något mål. Såsom ett relativt rikt samhälle. Dessa kallas för instrumentella rättfärdiganden. För det andra kan vi vilja leva i en demokrati då demokratiska samhällen är moraliskt eftersträvansvärda, oberoende av våra mål. Detta kan liknas vid att köpa en vacker målning, inte för att den kommer att bidra till färgharmonin på väggen i vårt vardagsrum, utan för att den representerar en viss genialisk idé eller för att konstnären har ett särskilt gott öga för att avbilda mänskliga känslor. Dessa kallas för inneboende rättfärdiganden.

I den här artikeln kommer vi att introducera några möjliga instrumentella rättfärdiganden. Vi kommer inte att säga åt dig vilka du bör ta till dig, om några. Men vi vill gärna höra vad du tycker.

Lämna en kommentar under vårt Facebookinlägg och diskutera varför du föredrar att leva i en demokrati med oss och andra läsare.

Vissa ställer sig bakom demokratin och hävdar att demokratiska politiska gemenskaper ger människor god möjlighet att förbättra sin karaktär. Demokratin är bra för oss, då människor som lever i en demokrati tenderar att vara mer autonoma, då demokratin uppmuntrar människor att tänka på allmänhetens bästa, och då deltagande i kollektivt beslutsfattande tvingar människor att uppskatta olika intressen och synvinklar. På det här sättet är människor som lever under autokratiska regimer mindre lyckligt lottade. De har långt färre möjligheter att utveckla sin karaktär.

Andra ställer sig bakom demokratin och säger att det är den bästa metoden för beslutsfattande då den hjälper människor att komma fram till rätt beslut. Även när vi som individer är relativt korkade, kan vi tillsammans agera smart. Låter det konstigt? Det gör det. Men tanken är inte helt tokig. Föreställ dig till exempel att det börjar bli sent och att du behöver besluta dig för om du ska svänga vänster eller höger i skogen för att komma till klättringsstugan. Du har 51 procents chans att välja rätt. Du tog en snabb titt på kartan innan du gav dig ut på ditt äventyr, men det var verkligen bara en snabb titt och du är inget orienteringsgeni. Detsamma gäller din vandringstrupp. Om någon av er får uppgiften att välja väg kommer ni i 49 av 100 fall att behöva dela nattläger med björnarna. Men om ni röstar blir chansen betydligt bättre. Om gruppen är tillräckligt stor (10 000 medlemmar – ja, jag vet, ovanligt stort för att vara en vandringstrupp) är chansen 99,99 procent större att ni väljer rätt. Nä, vi skojar inte. Se efter själv.

Det stämmer så klart att besluten som samhällen måste fatta tenderar att vara betydligt mer komplexa än valet vid ett vanligt, hederligt vägskäl. Vi må inte ha mer än 50 procents chans att välja rätt i många frågor. I de flesta fall finns det fler än två alternativ. Och man kan hävda att de problem vi står inför som samhälle inte har en korrekt lösning, utan ett antal olika lösningar som kommer med olika risker och fördelar för olika delar av samhället. Men vissa hävdar ändå, oavsett vad vi anser om dessa svårigheter, att demokratier har en bättre chans att producera rättvisa lagar än andra regimer.

Ytterligare en grupp föredrar demokratin på grund av den materiella välfärd som den tycks säkra för alla. Ekonomen, filosofen och nobelpristagaren Amartya Sen har till exempel påpekat att det aldrig inträffat någon väsentlig hungersnöd "i ett självständigt och demokratiskt land med en relativt fri press". Detta har att göra med att det finns incitament för den politiska eliten i demokratier att tänka på allmänhetens intressen och behov.

Demokratin må vara ett bra instrument för att uppnå ett visst mål. Men är den enbart ett instrument för att uppnå ett mål? Kan det vara så att demokratin har ett inneboende värde? Kom tillbaka om en vecka och läs nästa artikel i vår serie om du vill veta mer om inneboende rättfärdiganden för demokratin.