#WeDecide – vad demokrati (inte) är?

Världen är rörig. Vi kan inte dela in allt i prydliga kategorier. Som demokrati, till exempel. Och det är okej – vi borde acceptera rörigheten och ta det lugnt.

I en enklare värld skulle det alltid vara lätt att veta vad som är vad. Det skulle finnas äpplen och päron, sandkorn och sandhögar, demokratier och diktaturer, och inget däremellan. Tyvärr lever vi inte i den världen. I vår värld finns päpplen. Det är väl känt hur svårt det är att skilja högar från icke-högar. Och det finns alla möjliga sorters regimer som är något mellanting. De skulle kunna kallas demokratier, då de har ett antal karaktärsdrag gemensamt med andra regimer som vi helt säkert vet är demokratier. Men de har även en del gemensamt med regimer som definitivt inte anses vara demokratier.

Du kanske har stött på långa artiklar som debatterar huruvida vissa av dessa mellantingsregimer faktiskt är demokratier eller inte. Och du kanske har tänkt att personer som skriver sådana artiklar ägnar sig åt ett helt meningslöst projekt. Världen är rörig.

Vi kan inte dela in allt i prydliga kategorier. Vi borde acceptera rörigheten och ta det lugnt.

Om "demokrati" var ett koncept likt "äpple" eller "sandhög" skulle du ha helt rätt, förstås. Men det är det inte. I våra vardagskonversationer används ordet demokrati som en normativ term – det vill säga, människor laddar det med ett värde (ett positivt värde, i demokratins fall), och förväntar sig att andra kommer att hålla med om detta värde.

När din nioåriga brorson skriker "Men det här är inte demokratiskt!", till exempel, så menar han inte bara att sättet du bestämt vilken tv-serie han och hans syskon får titta på inte respekterar principen om "en person, en röst". Vad han egentligen vill säga är att du borde ha gett alla i hushållet (inklusive de minderåriga) varsin röst och att du borde ha låtit majoritetens vilja styra. Även när majoriteten röstar för Pet Sematary.

Din brorson kan så klart ha fel. Demokratiska beslut är inte rätt väg framåt i alla situationer som kan uppstå. Men demokratiskt beslutsfattande är ändå det enda moraliskt acceptabla alternativet för samhället i stort, när det gäller frågor som kräver att många vuxna personer med meningsskiljaktigheter samarbetar. Det tenderar i alla fall vi europeiska medborgare att anse.

När människor bråkar om hur man bör kategorisera en regim, om det bör anses vara en demokrati eller inte, bråkar de över en regims moraliska godtagbarhet. Anledningen till varför de vill skilja på demokratier och icke-demokratier är inte att de inte kan hantera rörighet. De anser helt enkelt att våra handlingar beror på var den skiljelinjen dras. Om en regim är demokratisk, det vill säga moraliskt godtagbar (vilket inte innebär att den är perfekt eller felfri), bör vi arbeta på att göra den bättre. Om en regim inte är demokratisk, det vill säga moraliskt oacceptabel, bör vi göra motstånd mot den. Empiriskt kan det mycket väl finnas en gråzon mellan fullfjädrade demokratier och autokratiska regimer. Men vi har inget annat val än att dra en gräns. För det finns ingen gråzon när det kommer till hur vi väljer att agera.

Europeiska ledare som motsätter sig EU:s värden är smärtsamt medvetna om detta. Ibland kallar de sina regimer "illiberala demokratier". Med detta vill de säga att de må skilja sig något från vad vi brukar kalla för en demokrati, men att deras regimer ändå är moraliskt godtagbara. Men det är de inte. Regimer som inte respekterar principerna om grundläggande friheter och rättsstatsprincipen är moraliskt oacceptabla. Därför kan de inte kallas för demokratier.

Som du kanske noterat har vi i den här artikeln skrivit om vikten av att kunna skilja på vad som räknas som en demokrati och vad som inte gör det. Vi har hävdat att det må finnas en gråzon, men att en gräns ändå måste dras mellan demokratier och icke-demokratiska regimer. Däremot har vi inte riktigt diskuterat vad en demokrati är. Är det en regim där principen om en röst per person respekteras? Eller är det mer än så? Och vad handlar egentligen det här med moralisk godtagbarhet om? Varför är demokratier de enda moraliskt godtagbara regimerna? Om du är intresserad av frågor som dessa kan du följa oss på sociala medier och läsa de kommande artiklarna i den här serien.


Vi är intresserade av att höra vad du tycker. Lämna en kommentar under vårt Facebookinlägg och diskutera vikten av kategorier med oss och andra läsare.