Upphovsrättsdirektivet godkänns, men kampen mot uppladdningsfilter är inte över

Europaparlamentet har godkänt ett nytt upphovsrättsdirektiv som ska ge upphovsmän rättvis kompensation för sitt arbete, men en kontroversiell del av lagen utgör ett hot mot yttrandefriheten och ett fritt och öppet internet i Europa.

Den 26 mars röstade ledamöter i Europaparlamentet igenom ett nytt EU-direktiv om upphovsrätt – det sista steget innan direktivet blir lag. Direktivet som godkändes idag inkluderar den kontroversiella artikel 13, som inför allvarliga begränsningar av yttrandefriheten på nätet i ett alltför ivrigt försök att slå ner på upphovsrättsintrång.

Den slutgiltiga omröstningen slutade med 348 röster för, 274 mot och 36 nedlagda röster. En separat omröstning, om huruvida artikel 13 bör strykas från direktivet, förlorades med endast 5 röster.

Syftet med det nya upphovsrättsdirektivet, vars första utkast offentliggjordes år 2016, är att harmonisera lagstiftningen på den digitala inre marknaden.

Nackdelen med uppladdningsfilter

Artikel 13 i direktivet reglerar de stora nätplattformarna och inför ändringar i existerande bestämmelser om ansvarsskyldighet. Fram tills nu har ansvarsskyldigheten för upphovsrättsintrång legat på den individ eller enhet som laddar upp materialet, om inte plattformen antingen haft kännedom om eller uppmärksammats på upphovsrättsintrånget. I enlighet med artikel 13 i det nya upphovsrättsdirektivet har denna ansvarsskyldighet förflyttats till nätplattformarna som innehållet laddats upp på (t ex YouTube eller Facebook).

Om ett internetföretag har innehåll på sin sida som utgör ett upphovsrättsintrång kan det behöva betala grava böter till EU. För att undvika detta kommer plattformar att behöva installera "uppladdningsfilter" – det vill säga automatiserade botar som skannar av varje enskild uppladdning i jakt på innehåll som skulle kunna bryta mot upphovsrätten, och blockerar allt misstänkt innehåll från att delas med omvärlden.

Så vad är problemet med uppladdningsfilter? Vi låter pandorna förklara.

Det stämmer visserligen att upphovsrättdirektivet innehåller ett antal förbättringar och att harmonisering är ett viktigt steg i rätt riktning. Men vi kan inte bortse från det allvarliga hot som artikel 13 utgör – från det faktum att det sätter otillbörliga gränser för yttrandefriheten på nätet. Artikel 13 skapar en situation där startups och andra småföretag, som i regel inte har råd att implementera dyra uppladdningsfilter eller anställa den personalstyrka som skulle krävas för att kontrollera samtliga uppladdningar, kan komma att stängas ute från marknaden.

En liten sak att be om

I juli förra året verkade vi närma oss en lösning – ett nytt upphovsrättsdirektiv som inte offrade ett fritt och öppet internet. Akademiker, kreatörer, organisationer som arbetar för mänskliga och digitala rättigheter och en särskild rapportör till FN uttryckte sina argument mot artikel 13. Fler än 5,1 miljoner skrev under en namninsamling i protest och tiotusentals människor demonstrerade mot artikel 13.

Vi bad inte om mycket – bara att artikel 13 skulle strykas.

Men det skedde inte. Vi förlorade med 5 röster. I upprinnelsen till omröstningen smutskastades de som öppet protesterade mot artikel 13 och avfärdades som internetjättarnas agenter. Vi hoppas verkligen att ingen faktiskt tror att detta är sant, för inget kan vara längre från sanningen.

I så gott som alla fall, när det gäller så gott som alla lagar, finns det olika värden att ta i beaktning och skydda. Den här gången vann skiv- och filmbolagen, och EU:s medborgare samt mindre kända artister, videogamers och mjukvaruutvecklare förlorade.

Liberties anser att artikel 13 kränker våra grundläggande rättigheter så som de nedtecknats i EU-fördraget. Om medlemsländer implementerar det nya direktivet är sannolikheten stor att människorättsförespråkare kommer att bestrida det i EU-domstolen för att se hur man värderar grundläggande rättigheter i relation till upphovsrätten. Liberties kommer att finnas där för att hjälpa till med människorättsargumenten.