Valet – partier som är kritiska mot EU:s värden stärker sitt grepp om den politiska huvudfåran

De värdeskritiska partierna inom de största politiska grupperna i Europaparlamentets hjärta har vuxit sig starkare. Men det är fortfarande möjligt att bilda ett antal värdespositiva koalitioner i det nya parlamentet.

Även om populistiska, auktoritära partier inte kom i närheten av att uppnå majoritet kommer det att bli svårt för EU att fortsätta skydda demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna. Det beror på att värdeskritiska partier i de största politiska grupperna i själva hjärtat av Europaparlamentet har vuxit sig allt starkare. Det är fortfarande möjligt att bilda olika värdespositiva koalitioner. Men enbart om de politiska grupperna är villiga att kasta ut sina ruttna medlemmar och samarbeta över partigränserna. Väntan på Brexit kan erbjuda ledamöterna det andrum de behöver för att genomföra detta.

Precis som vi förutspådde i vår #Vote4Values valbevakare för år 2019 har de värdeskritiska partierna vuxit i styrka inom den politiska huvudfåran. Var och en av de tre största politiska grupperna inkluderar värdeskritiska partier. Och EU-valet har gett dessa partier mer makt och inflytande över grupperna de tillhör.

Vill du veta mer om vad vi menar med värdeskritisk? Läs vår metodologi. Hur kommer nästa Europaparlament påverka ditt liv? Läs vår nybörjarintroduktion.

I diagrammet nedan visar vi Europaparlamentets sammansättning efter valet. Dessa siffror bygger på valundersökningarnas valundersökning från Politico kl 10.54 den 27 maj och inkluderar slutresultaten från sex länder, preliminära resultat från 19 länder och nationella vallokalsundersökningar från två länder. Vi har markerat ledamöter som tillhör värdeskritiska partier i svart.

Du måste acceptera inställningarna för funktionskakor för att kunna ta del av det här innehållet.

Så har värdeskritiska partier ökat sitt inflytande över den politiska mittfåran

Värdeskritiska ledamöter behöver inte nå majoritet för att kunna blockera EU:s ansträngningar för att skydda våra grundläggande värden om de kan påverka de stora politiska grupperna inifrån. Och de värdeskritiska partierna har hårdnat sitt grepp om sina respektive grupper. De har antingen vuxit sig större i antal och/eller relativt i relation till sin grupps storlek och/eller blivit ett av de största partierna i sin grupp. Så här ser det ut för de grupperna i den politiska mittfåran:

  • EPP på mittenhögern. Ungerns Fidesz utgjorde 5,1% av EPP-gruppen i det förra Europaparlamentet. Det höll 11 utav EPP:s 216 säten. EPP förlorade 34 säten i valet, medan Fidesz vann ytterligare 2. Nu håller Fidesz 13 av totalt 182 säten, och utgör 7,1% av EPP. Det är numera det fjärde största partiet i gruppen efter de tyska (29), polska (19) och rumänska (14) delegationerna. Det var tidigare sjunde störst.
  • S&D på mittenhögern. S&D-gruppen hade 185 säten i det förra Europaparlamentet. De tre värdeskritiska partierna inom gruppen höll tillsammans 17 säten, och utgjorde 9,2% av gruppen. Dessa partier är: Maltas Partit Luburista (som höll 3 säten), Rumäniens Partidul Social Democrat (som höll 10 säten) och Slovakiens SMER-parti (som höll 4 säten). Totalt har S&D-gruppen förlorat nästan 40 säten, men de tre värdeskritiska partierna har hållit sig på samma nivå som tidigare (rumänska PSD förlorade ett säte). Därmed utgör nu dessa tre partier 10,8% av sin grupp. Om de håller ihop och håller varandra om ryggen är endast den spanska (20) respektive italienska (19) delegationen större.
  • Det liberala ALDE. Republiken Tjeckiens ANO-parti och Rumäniens ALDE-parti höll två säten vardera i det förra Europaparlamentet. De höll alltså 4 av gruppens totalt 69 säten, och utgjorde därmed 5,8% av ALDE-gruppen i Europaparlamentet. Som väntat gick det tjeckiska ANO-partiet från 2 till 6 säten. Men i motsats till vad valundersökningarna indikerat vann det rumänska ALDE-partiet inga säten i valet. ALDE-gruppen i stort växte till att omfatta 110 säten. ANO-partiet utgör därmed proportionerligt sett en ungefär lika stor del (5,5%) av gruppen som de två värdeskritiska partierna tillsammans i det förra Europaparlamentet. Utöver att ha vuxit i storlek har ANO-partiet gått från att höra till de mindre medlemmarna till att bli det femte största enskilda partiet inom ALDE.
  • Högerextrema, euroskeptiska ECR. Polens PiS-parti (Lag och rättvisa) höll 14 av ECR-gruppens totalt 63 säten (motsvarande 22.2%) i det förra Europaparlamentet. PiS har vuxit och håller numera 26 säten, medan ECR i stort har krympt till att hålla 59 säten, vilket innebär att PiS nu utgör 44% av gruppen. Det har blivit mer än fem gånger så stort som det näst största partiet i ECR-gruppen. PiS var tidigare det näst största partiet i gruppen efter Storbritanniens konservativa parti.

En del av dessa siffror kan tyckas verka små. Men de är tillräckligt stora för att ge värdeskritiska partier stort inflytande över sina politiska grupper och, på grund av det, stort inflytande över vad EU gör. Samtliga fyra grupper har tidigare försökt att skydda åtminstone vissa av sina värdeskritiska medlemspartier från kritik från EU. Och nu när dessa partier har vuxit i styrka eller status inom sina grupper kommer det bara att bli värre.

Så kan värdeskritiska partier blockera EU:s arbete för att skydda unionens grundläggande värden

Värdeskritiska partier har nu större inflytande och möjlighet att övertala sina grupper att blockera EU:s åtgärder för att skydda unionens grundläggande värden. Till exempel godkände Europaparlamentet nyligen lagstiftning som gör det möjligt för EU att förhindra att europeiska pengar går till regeringar som ägnar sig åt korruption på stor skala eller som försöker föra domare under politisk kontroll. Men denna typ av åtgärd kommer att bli svår att få igenom i framtiden. Det beror på att ett värdeskritiskt parti skulle kunna sätta press på resten av sin grupp och få den att rösta mot förslaget. Och om man tar med i beräkningen att Matteo Salvinis EAPN-grupp, ECR-gruppen (under PiS:s inflytande) och den nya grupp som den italienska Femstjärnerörelsen till slut bildar också skulle motsätta sig sådana åtgärder kan det räcka för att stoppa alla sådana försök i framtiden.

Vill du veta mer om EAPN, ECR och Femstjärnerörelsen? Läs vår metodologi. Hur kommer nästa Europaparlament påverka ditt liv? Läs vår nybörjarintroduktion.

Om vi vänder blicken mot den närmaste framtiden kan detta innebära att delar av EU:s sjuårsplan (den fleråriga budgetramen) inte får adekvata medel. Till exempel skulle värdeskritiska partier kunna använda sitt inflytande för att blockera pengar till en ny EU-fond till stöd för grupper som arbetar för att främja rättigheter och demokrati inom EU. Unionen har även övervägt att skapa ett nytt system för att bevaka hur väl medlemsländerna lever upp till sina skyldigheter att upprätthålla demokratin, rättsstatsprincipen och våra grundläggande rättigheter. Även arbetet för att genomföra detta kan komma att blockeras. Och det skulle bli näst intill omöjligt för Europaparlamentet att aktivera förfarandet som beskrivs i artikel 7. Denna mekanism har utformats för att stoppa regeringar från att attackera EU:s grundläggande värden och användes nyligen mot Ungern och Polen. Det kan komma att bli omöjligt för Europaparlamentet att aktivera den då det krävs två tredjedelars majoritet bland ledamöterna, snarare än enkel majoritet.

Så kan Europaparlamentet fungera med hjälp av värdespositiva koalitioner

Men så behöver det inte vara. Ledamöter som tillhör partier som formellt ställer sig bakom EU:s grundläggande värden såsom demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter är i överväldigande majoritet på omkring 70%. Allt de behöver göra för att skydda våra värden är att samarbeta över de politiska gränserna. Men det enda sättet de kan göra det på är genom att kasta ut de värdeskritiska partierna och sedan bilda koalition.

De största politiska grupperna har inget att förlora på att göra sig av med sina ruttna medlemmar. Det beror på att ingen enskild politisk grupp har tillräckligt med säten för att styra på egen hand ändå. Och om de gör sig av med sina värdeskritiska partier är de fortfarande tillräckligt stora för att uppnå majoritet.

Nedan illustrerar vi de tre möjliga värdespositiva koalitionerna som skulle kunna uppstå om EPP, S&D och ALDE slängde ut sina värdeskritiska medlemspartier.

Koalitionen med minst majoritet skulle vara en bred liberal koalition bestående av EPP, S&D och ALDE. Denna koalition skulle omfatta 404 ledamöter, med en majoritet på 28.

Du måste acceptera inställningarna för funktionskakor för att kunna ta del av det här innehållet.

Den näst största koalitionen skulle vara en extra bred koalition, bestående av EPP, S&D, De gröna, GUE/NGL. Denna koalition skulle omfatta 406 ledamöter, med en majoritet på 30.

Du måste acceptera inställningarna för funktionskakor för att kunna ta del av det här innehållet.

Och den största koalitionen skulle vara en bred/grön-plus-koalition bestående av EPP, S&D, De gröna och ALDE. Denna koalition skulle omfatta 471 ledamöter, med en majoritet på 95.

Du måste acceptera inställningarna för funktionskakor för att kunna ta del av det här innehållet.

Hur kommer Brexit att påverka läget?

Vi har ännu inga precisa uppgifter på sammansättningen av de politiska grupperna efter att Storbritannien lämnar EU, vilket förväntas ske i slutet av oktober. Det är inte så enkelt att man kommer att subtrahera de brittiska ledamöterna från ekvationen. Det beror på att vissa av Storbritanniens 73 säten kommer att omfördelas på andra EU-länder för att kompensera för det faktum att deras befolkningar har vuxit sedan parlamentets säten fördelades över EU:s medlemsländer för många år sedan. I stort väntar vi oss att se EPP och EAPN växa något, medan ALDE, S&D och De gröna-EFA kommer att minska.

Baserat på statistik från tiden innan valet, som innefattade alternativa beräkningar av partiernas storlek efter Brexit, ser det ut som att de tre koalitionerna vi beskrivit ovan fortfarande skulle fungera.

Av två skäl skulle Storbritanniens försenade utgång från EU kunna leda till att Europaparlamentet försenas i att inleda sitt arbete.

För det första kan det komma att påverka förhören inför den nya kommissionen. Som del av provessen med att välja medlemmar till nästa kommission måste kommissionärerna närvara vid förhör i Europaparlamentet. Europaparlamentet måste sedan rösta för att godkänna den nya samlingen kommissionärer i sin helhet. Eftersom de brittiska ledamöterna väntas lämna parlamentet inom de kommande månaderna skulle Europaparlamentet kunna besluta sig för att senarelägga kommissionärsförhören. I annat fall skulle brittiska ledamöter få makt över den kommission som kommer att hjälpa leda ett EU som den brittiska regeringen och dess ledamöter inte längre är en del av.

För det andra kan det få en inverkan på hur resurser och makt fördelas mellan de olika politiska grupperna. Varje enskild politisk grupp i Europaparlamentet får en budget, rätten till särskilda positioner i Europaparlamentets kommittéer och poäng som tillåter gruppen att lägga in bud för att få leda arbetet med nya lagförslag. Dessa fördelas utefter gruppernas storlek. Eftersom Storbritannien förväntas lämna EU inom de kommande månaderna skulle Europaparlamentet kunna besluta sig för att vänta med att dela ut dessa privilegier tills efter Brexit. Annars skulle man bli tvungen att korrigera sina beslut och ändra fördelningen efter Storbritanniens utgång.

Brexit som möjlighet

Det finns en potentiell fördel med dessa möjliga förseningar: de politiska grupperna i Europaparlamentet har mer tid än vanligt att förhandla fram ett samarbetsavtal. Detta skulle till exempel kunna ge EPP, S&D och ALDE den tid de behöver för att tillsammans enas om att kasta ut sina värdeskritiska partier innan Europaparlamentet inleder sitt arbete. Beslut om Fideszs medlemskap i EPP och det rumänska SPD-partiets medlemskap i S&D skulle, till exempel, redan ha behövt fattas efter valet. De politiska grupperna skulle kunna besluta att deltagandet i en koalition villkoras på att man kastar ut värdeskritiska partier.