#Vote4Values – metodologi

Vad menar vi med "emot EU:s värden" och var hämtar vi vår data ifrån? Läs metodologin bakom vår #Vote4Values-valbevakare.

Vad menar vi med "emot EU:s värden"?

Alla länder som vill gå med i EU måste bevisa att de har institutioner såsom en fri press, fritt verkande grupper som arbetar för rättigheter och demokrati samt oberoende domstolar. Regeringar måste även bevisa att man har etablerat lagstiftning som skyddar dessa grundläggande värden, såsom en grundlag som säkrar yttrandefriheten och rätten till lika behandling. Dessa normer listas i Artikel 2 i EU-fördraget som delade värden som samtliga europeiska länder har gemensamt och de värden som EU grundats på.

När vi pratar om partier eller politiska grupper som motsätter sig EU:s värden menar vi de partier som har en agenda eller bedriver en politik som underminerar EU:s värden om rättssäkerhet, pluralistisk demokrati och/eller grundläggande rättigheter. Med rättssäkerhet menar vi en situation där nationella domstolar är oberoende och fria från politikernas inflytande eller kontroll, där domstolar har makten att snabbt och effektivt kliva in för att skydda medborgerliga friheter, och där politiker och offentliga myndigheter inte präglas av korruption.

Med demokratisk pluralism menar vi att det förekommer fria och rättvisa val, samt bedrivs en fri och oberoende journalistik och att folket har möjlighet att bilda föreningar och delta i fredliga demonstrationer. Med grundläggande rättigheter menar vi friheter såsom yttrandefrihet, rätten att demonstrera, rätten till ett privatliv samt lika behandling för minoriteter och historiskt marginaliserade grupper.

Hur har vi beslutat vem som anses vara emot EU:s värden?

För att besluta huruvida ett särskilt nationellt parti respekterar grundläggande värden eller inte har vi tittat på om Europaparlamentet har godkänt en resolution i frågan som riktar sig mot regeringen eller ledningen i ett särskilt land. Under den rådande perioden (2014–19) har Europaparlamentet godkänt sådana resolutioner mot ledningen i: Republiken Tjeckien, Ungern, Malta, Polen, Rumänien och Slovakien.

Jag vill veta mer

Vi har även tittat på huruvida experter anser att en särskild politisk grupp har en position som går emot grundläggande värden. Genom denna process har vi klassificerat grupperna ENF och EFDD som emot EU:s värden. Experter klassificerar dessa grupper som "nativister", del av "radikalhögern" och "auktoritära" eftersom de motsätter sig en pluralistisk demokrati, skydd för minoriteter och jämlikhet samt stöttar ett "lag och rättvise"-styrelsesätt som kräver otillbörliga begränsningar av våra grundläggande rättigheter. Två exempel hittar du här och här.

Från mitten av april verkar det som att de två högerextrema grupperna, ENF och EFDD, kommer att upplösas. Matteo Salvini, vars parti Lega Nord var del av ENF, försöker nu skapa en ny politisk grupp som består av högerextrema populistiska partier: Europeisk allians för folk och nationer (EAPN). Denna nya grupp söker fortfarande medlemmar, men kommer till slut troligtvis att omfatta de flesta av ENF:s nuvarande medlemmar, vissa av EFDD:s medlemmar och en del av de partier som är med i – eller har uppgett att de tänker gå med i – ECR-gruppen. Eftersom EAPN kommer att ersätta ENF och attrahera liknande partier har vi fortsatt att klassificera gruppen som värdeskritisk.

Italiens Femstjärnerörelse vill skapa en ny politisk grupp men har ännu inte det minimiantal ledamöter från det minsta antal länder som krävs. Partiet är för tillfället del av EFDD, samma grupp som Nigel Farages Brexitparti. Därmed verkar det inte heller som att EFDD kommer att fortsätta existera. Vi har därför slagit ihop det som blir över av EFDD, inklusive Femstjärnerörelsen, med nya och grupplösa ledamöter. Vi har inte klassificerat dessa ledamöter som värdeskritiska och de utgör inte en politisk grupp. Det är en kategori som omfattar partier som ännu inte gått med i någon politisk grupp. Men kom ihåg att denna kategori innehåller partier som med stor sannolikhet kan anses vara värdeskritiska.

Så, för att ge dig en fullständig lista på politiska grupper och partier som motsätter sig EU:s värden:

  • En politisk grupp inför nästa Europaparlament (2019-2024): Europeisk allians för folk och nationer (EAPN). Två politiska grupper från sittande Europaparlament (2014-2019): Nationernas och friheternas Europa samt Frihet och direktdemokrati i Europa.
  • I S&D-gruppen: Maltas Partit Luburista (PL), Rumäniens Partidul Social Democrat och Slovakiens SMER-parti.
  • I ALDE-gruppen: det tjeckiska ANO-partiet och det rumänska ALDE-partiet (som är den mindre partnern i en koalition med Partidul Social Democrat).
  • I EPP-gruppen: Ungerns Fidesz-parti.
  • I den högerextrema euroskeptiska ECR-gruppen: Polens PiS-parti.

Vid vissa tillfällen pratar vi om vissa andra nationella partier som antagligen kan anses motsätta sig EU:s värden. Dessa inkluderar Gyllene gryning (från Grekland), Jobbik (från Ungern), NPD (från Tyskland) och Vox (från Spanien). Experter behandlar dessa partier som "radikal-" eller "extrem-"höger, vilket innebär att de tenderar att vara "nativistiska" och "auktoritära". Fler exempel hittar du här, här och här.

Varifrån hämtar vi vår data och vad sker i och med Brexit?

För att ta reda på de politiska gruppernas nuvarande storlek, och antalet medlemmar från partier som motsätter sig EU:s värden i varje grupp, har vi använt Europaparlamentets hemsida. För att ta reda på de olika gruppernas förväntade storlek efter valet har vi använt oss av offentligt tillgängliga uppgifter från valundersökningarnas valundersökning från Politico inför EU-valet – en sammanställning av nationella valundersökningar som uppdateras regelbundet.

Jag vill veta mer

Sedan den 11 april har valundersökningarnas valundersökning från Politico inkluderat uppgifter som gör det möjligt att se hur Europaparlamentet kommer att påverkas om Storbritannien deltar i valet. Om Storbritannien deltar kommer det totala antalet säten i nästa Europaparlament att bli 751 istället för 705.

Vi har låtit vårt huvudfokus förbli hur Europaparlamentet kommer att se ut när Storbritannien lämnar EU. Även om Storbritannien väljer in ledamöter kommer man troligtvis att lämna EU tidigt i nästa parlaments livscykel, och då kommer antalet ledamöter att sjunka till 705. Så Storbritanniens deltagande i valet kommer antagligen bara att ha en inverkan på mycket kort sikt.

Varför 705?

Just nu sitter det 73 ledamöter från Storbritannien i Europaparlamentet. Varje land tilldelas ett antal säten beroende på hur stor dess befolkning är. När Storbritannien lämnar unionen är tanken att några av dess 73 säten ska fördelas över andra länder för att kompensera för att deras befolkningar vuxit på senare år.

Det som uppgifterna från valundersökningarnas valundersökning inför EU-valet från Politico inte gör är att sortera ut ledamöter från olika nationella partier som kan komma att gå med i samma politiska grupper på EU-nivå. Vissa av dessa tillhör redan ett nationalistiskt värdeskritiskt parti, andra inte. Så är fallet för de rumänska medlemmarna i S&D-gruppen och ALDE-gruppen, de polska medlemmarna i ECR-gruppen och de tjeckiska medlemmarna i ALDE-gruppen. I dessa fall saknas det mer detaljerad data, så därför har vi följt valundersökningarnas valundersökning från Politico inför valet år 2019 med en medvetenhet om att dessa kan komma att inkludera medlemmar från partier som inte har en agenda som öppet motsätter sig EU:s värden. Om du vill ta reda på mer om hur teamet bakom valundersökningarnas valundersökning från Politico sammanställde sin data förklarar de sin metodologi på sin hemsida.

Hur vet vi vilka nationella partier som kommer att gå med i vilka politiska grupper?

Vi arbetar utifrån antagandet att sammansättningen av de politiska grupperna kommer att förbli ungefär densamma som den är nu. I de fall då en grupp redan har meddelat att man kommer välkomna en ny medlem har vi tagit detta i beaktning. Detta beror på att vår bevakare bygger på data från valundersökningarnas valundersökning från Politico, som reflekterar sådana utvecklingar. Sådana förändringar har bland annat skett i ECR-gruppen (som välkomnar ett franskt parti, Debout la France) och ALDE-gruppen (som väntas välkomna Macrons La Republique En Marche). Valbevakaren visar just nu de politiska gruppernas sammansättning i enlighet med data från valundersökningarnas valundersökning inför EU-valet från Politico från den 23 april 2019.

Jag vill veta mer

Det är självklart möjligt att det kan ske nya utvecklingar i olika länder och lojaliteter kan komma att skifta. Om EPP-gruppen skulle bilda en koalition som omfattar ECR skulle vi till exempel kunna komma att se EPP:s polska medlemmar lämna gruppen. Det beror på att ECR-gruppen innefattar Polens regeringsparti, och landets oppositionsparti är medlem i EPP. De två partierna är bittra fiender och det är osannolikt att de skulle vilja samarbeta på EU-nivå.

En ytterligare faktor som är svår att fastställa i förväg är vad nya partier eller "non-inscrits"/"non-attached" ("grupplösa") ledamöter kan tänkas göra. Om det till exempel skulle finnas en konservativ koalition som motsätter sig EU:s värden är det möjligt att vissa ledamöter från partier som antagligen kan anses vara emot dessa värden kan tänkas vilja gå med dem eller gå med i en av de politiska grupperna som ingår i koalitionen. På samma sätt kan det uppstå nya partier med en agenda som går emot EU:s värden, såsom Spaniens Vox-parti, som bestämmer sig för att gå med i en existerande politisk grupp efter valet. Vi har nämnt dessa scenarier där vi anser att de möjligheterna är relevanta.


Läs mer:

Vad gör egentligen Europaparlamentet, och varför är det så viktigt? Läs detta.

Detta kan komma att bli det viktigaste Europaparlamentsvalet någonsin. Varför? Se mer här.

Ta vårt quiz för att veta mer om varför du bör rösta i Europaparlamentsvalet.

Om du är påläst och redo är det bara att djupdyka i vår #Vote4Values-bevakare.