EU Watch

Så kan EU-kommissionen bli ledande inom grundläggande rättigheter

EU-kommissionen skriver just nu om sin strategi för genomförandet av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Liberties nya policydokument presenterar de verktyg och praxis man bör implementera för att förverkliga sina medborgares rättigheter.

by Linda Ravo
Alina Papazova @alinasumaz

Stadgan om de grundläggande rättigheterna är EU:s katalog över mänskliga rättigheter – ett samtida rättsligt dokument som listar de 50 grundläggande rättigheter som EU:s institutioner och regeringar måste främja, respektera och skydda när de agerar i relation till sina skyldigheter och behörighetsområden.

Det har gått mer än tio år sedan stadgan trädde i kraft och blev rättsligt bindande. Kommissionens första strategi för verkningsfull tillämpning av stadgan antogs år 2010. Tanken var att EU skulle bli ledande inom att agera med de grundläggande rättigheterna som högsta princip. Unionen har gjort vissa framsteg inom arbetet med att respektera, skydda och främja de grundläggande rättigheterna. Men man misslyckas ofta med att ingripa för att upprätthålla dessa rättigheter, låter möjligheter att förbättra skyddet av rättigheter gå förbi och agerar ibland i strid med de grundläggande rättigheterna.

Senare i år ska kommissionen anta en ny strategi i relation till Stadgan om de grundläggande rättigheterna. Kommissionen har därför bett organisationer som arbetar med rättigheter och demokrati att komma med förslag. Liberties nya dokument är ett svar på kommissionens begäran.

Ladda ner hela policydokumentet här.

Dokumentet identifierar EU:s huvudsakliga tillkortakommanden och föreslår specifika verktyg och praxis som kommissionen kan implementera för att ta itu med dem. Nedan följer de viktigaste punkterna.

1) Kommissionen bör använda sina befogenheter till fullo för att främja de grundläggande rättigheterna

De grundläggande rättigheterna kränks inom många av de områden där nationell lagstiftning inte erbjuder tillräckligt starkt skydd. Ett exempel på detta är missbruk av rättsprocesser där mäktiga privata eller offentliga aktörer försöker tysta ner övervakningsorgan såsom media och medborgarrättsaktivister. I de flesta EU-länder finns ingen lagstiftning som förhindrar eller bestraffar denna praxis. Kommissionen har befogenhet att föreslå gemensamma EU-regler för att förbjuda sådana rättstvister – men har ännu inte vidtagit denna åtgärd.

Kommissionen skulle kunna:

  • Expandera sin expertis inom grundläggande rättigheter genom att mer systematiskt förlita sig på oberoende expertrådgivare och se till att de egna experterna bidrar till samtliga kommissionens arbetsområden;
  • Utveckla en årlig strategisk arbetsplan som förtydligar hur EU:s lagar och policy på bättre sätt kan bidra till respekt för och främjande av de grundläggande rättigheterna;
  • Investera i att kommunicera de grundläggande rättigheterna till allmänheten, till exempel genom årsrapporter som kan förstärka kommissionens ansvarsskyldighet samt allmänhetens insyn och deltagande i dess arbete.

2) Kommissionen bör förbättra förfaranden för att minimera risken att EU:s institutioner och organ själva bryter mot stadgan

Samtliga EU:s institutioner och organ har en skyldighet att avstå från att anta lagar, åtgärder eller praxis som bryter mot de grundläggande rättigheterna. Ändå uppstår det fall där inskränkningar av de grundläggande rättigheterna sker som konsekvens av hur någon av EU:s institutioner agerat eller försummat sina plikter. I en rapport från ett av FN:s tillsynsorgan har EU nyligen fått kritik för att man tilldelat finansiella medel till Ungern i syfte att upprätthålla segregering av personer med funktionsnedsättningar i landet, trots att detta strider mot skyldigheter i enlighet med de grundläggande rättigheterna och internationell lagstiftning.

Kommissionen bör:

  • Förbättra kvaliteten i sin konsekvensanalys av EU:s lagar och policy med avseende på grundläggande rättigheter;
  • Bli bättre på att använda sina befogenheter för att förhindra att mekanismer som skyddar de grundläggande rättigheterna försvagas i samband med förhandlingar om lagförslag mellan EU:s regeringar och Europaparlamentet;
  • Genomföra systematiska konsekvensanalyser av EU:s lagar och policy med avseende på grundläggande rättigheter;
  • Bevaka de handlingar som EU:s organ vidtar med större noggrannhet och ökad insyn.

3) Kommissionen bör erbjuda mer detaljerade riktlinjer till regeringar om hur man implementerar EU-rätten på ett sätt som inte strider mot de grundläggande rättigheterna och systematiskt upprätthålla lagen när regeringar bryter mot den

Kommissionen har en skyldighet att förhindra EU:s regeringar från att bryta mot stadgan när de agerar inom områden som regleras av EU-rätten och att bestraffa dem när de kränker den. Kommissionen har redan alla de verktyg man behöver för att kunna göra detta. Problemet är att de sällan används. Till exempel har ett antal EU-länder – inklusive Republiken Tjeckien, Ungern och Italien – fortsatt att förhindra barn av romsk härkomst från att ha tillgång till samma utbildning som andra barn, bland annat genom att hålla dem åtskiljda i särskilda skolor eller klasser med enbart romska elever. Trots att denna praxis flera gånger fördömts av Europadomstolen, och trots det faktum att det är förbjudet enligt EU-rätten, har kommissionen fortfarande inte ställt ett enda land inför rätta.

Kommissionen bör:

  • Tillhandahålla formella riktlinjer kring hur man agerar i enlighet med de grundläggande rättigheterna när man tillämpar särskilt centrala delar av EU-rätten för att förhindra kränkningar;
  • Bestraffa regeringar som systematiskt bryter mot stadgan;
  • Erbjuda finansiella medel till de organisationer, såsom grupper som arbetar för rättigheter och demokrati, som främjar de grundläggande rättigheterna på nationell nivå.

Ladda ner hela policydokumentet här.