Inget hopp om frihet utan en fri press

Auktoritära politikers attityd må inte ha förändrats mycket med tiden, men det har medielandskapet. Det är nu mer öppet – och tillgängligt för missbruk – än någonsin tidigare.

Auktoritära politiker – även folkvalda sådana – älskar att klandra medier för att ha avslöjat deras lögner, korruption eller annat som de hoppats hålla hemligt. Detta är inget nytt. Precis så var det för nästan hundra år sedan. Som Timothy Snyder, känd för sin bok Den svarta jorden: Förintelsen som historia och varning, återgav i en artikel nyligen använde nazisterna i 1930talets Tyskland frasen "Lügenpresse" för att så misstro om journalister som försökte skriva om dem. Lügenpresse, som du säkert redan gissat, kan översättas till "falska nyheter". Nazistpolitikerna använde det uttrycket då på samma sätt som politiker använder det idag. Milos Zeman, president för Republiken Tjeckien; Viktor Orbán, Ungerns premiärminister; och USA:s president Donald Trump har en särskilt nära relation till termen.

Politikernas attityder må inte ha förändrats särskilt mycket, men det har däremot medielandskapet. Det är nu lättare än någonsin tidigare att slå sig in på mediamarknaden. I och med nätets uppgång kan alla med en blygsam marknadsföringsbudget skaffa sig synlighet utan större ansträngning. Och vilka har mer pengar än de auktoritära politikernas vänner, som har fyllt sina fickor genom riggade budgivningar om uppblåsta kontrakt som ligger för offentlig upphandling? De använder dessa orättfångna pengar för att köpa sommarställen och lyxresor, men även för något annat: att köpa upp nationella mediekanaler. Auktoritära politiker – alla politiker, till och med – har förstått att den som kontrollerar vad väljarna ser och hör kan på ett mer effektivt sätt kontrollera deras politiska åsikter, och hur de röstar.


Du måste acceptera kakor från tredje parter för att kunna ta del av det här innehållet.

Bästa vänner och broadcasters

Situationen är ännu värre eftersom vi lever i våra egna små bubblor. Många av oss läser och delar enbart information om våra politiker om den kommer från vänner och familj. Vi blir irriterade på personer som delar information som fjäskar för "den andra sidan" och hittar sätt att filtrera bort den. Eller så gör en facebookalgoritm det åt oss. Det är så tribalismen fungerar, och så snart någon övertygats om att den andra sidan är fienden blir det svårt att ändra detta. Vi tycker om att höra våra åsikter bekräftade och känna stöd från vänner och media. Dessa två faktorer gör att människor skärmas av från verkligheten och begränsar källorna de är villiga att vända sig till för att få information.

Detta är särskilt lätt när det man tror kommer från en till synes pålitlig källa – regeringen, åtminstone indirekt. Dagens auktoritära regeringar sprider propaganda genom mediekanaler som ägs av auktoritära politikers bästa vänner. Dessa har köpt upp nyhetskällor, reklambolag och tidningar.

Den goda nyheten är att det alltid finns åtminstone ett litet antal journalister som ställer viktiga frågor eller begär ut offentliga handlingar. Och hur reagerar de auktoritära politikerna på de som håller ut? De stämplas snabbt som lögnare – "falska nyheter". Sedan inför politikerna ännu fler lagar för att tysta dem, om inte värre. I Ungern får journalister inte komma in i parlamentsbyggnaden. På Malta, i Slovakien, i Bulgarien och i Ryssland mördas frågvisa journalister.

Pluralism, tack!

Detta är var vi befinner oss idag. Lösningen är inte att tackla problemet med falska nyheter, och därmed stärka diskursen som skapats av auktoritära ledare. Istället måste vi göra det de inte vill att vi ska göra: säkerställa pluralism i media, konkurrens och det fria flödet av information. Om vi inte gör det kommer regeringar att fortsätta manipulera folkopinionen för att bygga stöd för en politik som strider mot människorättsvärden och de organ som stärker demokratin, såsom domstolar, icke-statliga organisationer och nationella människorättssinstitutioner. De gör det av ett enda skäl, och det är inte för att skydda sitt folk eller förbättra deras liv. Det är för att behålla makten. Japp, så enkelt är det.

Det är dags för EU:s institutioner och demokratiska regeringar att införa åtgärder och rättsliga standarder både på EU- och nationell nivå som hjälper skapa en miljö där frihet och pluralism inom medievärlden gynnas.