Rapport om falska nyheter – människorättsperspektivet

Det kryllar av falska uppgifter. Populistiska politiker kallar alla nyheter eller nyhetskällor som de inte tycker om för "falska nyheter", men det är ofta de själva som står bakom de mest förljugna osanningarna.

Idag är det viktigare än någonsin att tala om "falska nyheter." Europaparlamentet kommer att utlysa val i maj år 2019, och det finns legitim oro för att falska uppgifter och propaganda på nätet kan komma att påverka valresultatet.

Med detta i åtanke har EU-kommissionen satt ihop en arbetsgrupp för falska nyheter och desinformation på nätet. Organisationer, företag och beslutsfattare har bjudits in att väga in i arbetsgruppen. Men däremot stängdes människorättsorganisationer ute.

Det kommer därför inte som någon överraskning att arbetsgruppens rapport om "falska nyheter" förbiser människorättsperspektivet.

Nu har Liberties gått samman med Access Now och EDRi för att svara med en egen rapport som belyser hot mot mänskliga rättigheter och uppmanar företag såväl som politiker att upprätthålla sina skyldigheter under den lagstiftning som skyddar våra mänskliga rättigheter.

Ladda ner hela rapporten här

Vad är falska nyheter?

Ett av våra huvudargument är att falska nyheter inte är en homogen kategori av innehåll. Beslutsfattare bör enbart fokusera på desinformation som är falsk, felaktig och vilseledande, och som utformats för att skada samhället genom att lura människor.

Information som enbart är falsk faller inte nödvändigtvis under den här definitionen. Ta till exempel det här videoklippet med en kanin som kan prata, eller den här konspirationsteoretikerns tankar om "chemtrails."

Trots det första klippets titel är det inte kaninen som pratar. Bra försök! Och det krävs bara en minuts googling och en dos sunt förnuft för att veta att chemtrail-kvinnan behöver en ny hobby.

Men även om båda dessa videoklipp innehåller falsk information är de fortfarande exempel på nyttjande av yttrandefriheten. Så varför kan de inte beskrivas som desinformation eller "falska nyheter"? Därför att det inte finns något medvetet uppsåt att förleda dig.

Vi bör inte leva i en värld där vi inte får tala om vissa ämnen på nätet på grund av överdrivet strikt, vag eller nyckfull reglering eller användarvillkor från internetleverantörer.

Meningsfulla lösningar

Liberties, Access Now och EDRi anser att vi behöver sätta ut riktmärken för att definiera när offentliga eller privata åtgärder mot desinformation krävs och är proportionella.

Vår rapport betonar vikten av att genomföra mer forskning för att förstå desinformationens inverkan på allmänheten för att vi ska kunna utveckla och implementera effektiva och proportionella lösningar till problemen.

Åtgärder för att främja ansvarsskyldighet på nätet får inte underminera dataskyddet eller rätten till privatliv och yttrandefrihet, och de måste respektera rätten till anonymitet.

Gällande det kommande valet rekommenderar vi transparens och att man begränsar användandet av beteendestyrd marknadsföring i politiska syften. Vi stödjer även införandet av sanktioner eller straffåtgärder vid användandet av uppgifter man samlat in på olovligt vis.

Vi ställer oss bakom aspekter av kommissionens tillvägagångssätt, såsom tanken om bättre pressutbildning.

Kommissionens plan kommer inte att lösa problemet med desinformation och propaganda på nätet, och kommer heller inte förändra behovet av en pluralistisk media och fler tillförlitliga public service-kanaler. Men dess illa genomtänkta tillvägagångssätt kan mycket väl komma att underminera våra grundläggande rättigheter.

Ladda ner hela rapporten här