Den svenska organisationen Civil Rights Defenders agerar som juridisk företrädare för 11 romska personer vars personliga information registrerades av Skånepolisen.

Civil Rights Defenders lämnade in klagomålet mot den svenska staten den 5 mars 2015. De menar att argumentet att registret endast sattes upp som en del av polisens brottsbekämpande verksamhet är orelevant.

Istället hävdar organisationen att dessa personer har utsatts för diskriminering och att registret är ett fall av etnisk profilering. Därför anser Civil Rights Defenders att deras klienter förtjänar upprättelse.

Den svenska staten rättfärdigar sitt argument genom att hävda att registret etablerades "för att möta behov som uppstått i och med polisens brottsbekämpande verksamhet" och inte för att kartlägga individernas etnicitet.

Men staten förklarar inte varför dessa 11 personer - som inte har någon brottsligt bakgrund och av vilka tre är minderåriga - har registrerats. Dessutom ifrågasätter staten inte heller att klienterna inte har några kriminella anknytningar och att de inte har misstänkts för något brott.

Släkt med brottslingar

I september år 2013 avslöjade Dagens Nyheter att polisledningen i Skåne förde ett register över romer. Registret innehöll namnen på omkring 4 700 personer, varav en stor majoritet var romer eller personer gifta med romska partners.

1 000 av dessa personer var barn och 200 hade redan gått bort. Många levde i andra delar av Sverige och hade inte ens bostad i Skåne.

Senare samma år, i november, meddelade den svenska Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden att polisregistret var olagligt. Nämnden påpekade att registrets syfte var för vagt, att för många personer inom polisen hade tillgång till det, och att personernas anknytningar till misstänkt brottslig verksamhet var falska.

Men den svenska Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden erkände inte att personerna hade registrerats på grund av sin etniska backgrund. Istället hävdade man att anledningen till att personerna registrerats var släktskap, oavsett hur avlägset, med personer med kriminella förbindelser. Slutsatsen som drogs var därför att registret inte var baserat enbart på etnicitet.

Kompensering

Baserat på Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens omdöme bestämde justitiekanslern att varje person som registrerats av polisen hade rätt till 5 000 SEK i skadestånd - oavsett tidigare brottsbelastning. Detta innebär att:

• Ingen av de rättsliga myndigheterna har hittills bedömt om registret är ett fall av etnisk diskriminering.
• Skadeståndet har inte beräknats med hänsyn till att personerna som registrerades utsattes för etnisk diskriminering.
• Personerna som har sökt förklaringen till varför deras namn fanns i registret har inte fått några svar.

Civil Rights Defenders menar att polisregistret över romer är ett fall av etnisk diskriminering. Därför har organisationen stämt den svenska staten.

Frågor och svar - Civil Rights Defenders svarar på frågor om rättsfallet:

Vem är det som stämt staten - Civil Rights Defenders eller personerna som registrerats?
Vi agerar som juridisk företrädare för 11 utav de 4 700 personer som registrerats av polisen.

Vem representerar ni?
11 personer (varav tre är minderårga) som samtliga har registrerats av Skånepolisen. Vi lämnar in 11 individuella stämningar mot staten, men kommer att be domstolen att behandla dem som ett enda fall eftersom kontextet och omständigheterna är desamma.

Hur lång tid kommer rättegången att ta?
Rättegången kan ta allt från ett till tio år, beroende på domslutet och om vi kommer att behöva överklaga eller inte. Vårt ursprungliga hopp var att den huvudsakliga prövningen i Stockholms tingsrätt skulle ske inom ett år från den tidpunkt då vi lämnade in klagomålet.

Varför stämmer ni staten?
På grund av det faktum att registret helt tydligt är ett fall av etnisk diskriminering. Att registrera personer enbart på grund av deras etniska bakgrund är ett brott mot svensk lag och mänskliga rättigheter.

Registret har redan olagligförklarats - på vilket sätt är ert fall annorlunda?
De rättsliga organ som bedömde att registret är olagligt (Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och justitiekanslern) baserade sina omdömen på andra grunder än de vi lägger fram. De påpekade inte att registret innebär ett fall av etnisk profilering. Istället fokuserade de på frågor om dataskydd och drog slutsatsen att hanteringen av personlig information hade varit otillräcklig från en integritetssynpunkt. På grund av detta upplever personerna vi representerar att den grövsta kränkningen inte har erkänts, det vill säga att registreringen innebär etnisk diskriminering.

Har några av personerna i registret någon anknytning till brottslig verksamhet?
Det är mycket möjligt att det finns personer i registret som har anknytning till brottslig verksamhet. Men det stämmer inte för de personer som vi representerar. De har ingen anknytning till brottslig verksamhet och är heller inte nära släkt med någon som har det. De registrerades av den enkla anledningen att de är romer.

Registret hade aldrig några rättsliga påföljder för de som registrerades. Faktum är att de inte ens var medvetna om att registret existerade innan det avslöjades i Dagens Nyheter. Varför innebär registret en så allvarlig överträdelse?
I hundratals år har svenska myndigheter diskriminerat romer. Särskilt polisen har diskriminerat den romska gemenskapen och har länge handlat på grund av fördomar mot samhällsgruppen. När registret kom till allmänhetens kännedom innebar det ännu ett synligt tecken på denna flera hundra år gamla diskriminering. Många säger att de redan saknar förtroende för polisen och andra offentliga myndigheter. Nu är klyftan ännu större.

Varför lämnar ni in stämningsansökan till Stockholms tingsrätt snarare än till Europadomstolen i Strasbourg?
Om vi hade tagit fallet direkt till Europadomstolen hade vi riskerat att skickas tillbaka till nationell nivå, eftersom vi först måste uttömma de inrikes alternativen. Dessutom är den rättsliga processen längre i Strasbourg än i de nationella domstolarna, och kan ta upp till sju år. Vi vill dessutom agera i landet där registret sattes upp och pröva vårt eget rättsliga system för att se hur väl våra nationella domstolar kan hantera att så allvarligt fall av etnisk diskriminering.

Varför rerpresenterar ni endast 11 av de tusentals offren?
Vi har valt att representera ett få antal personer eftersom fallet skulle bli alltför svårhanterligt om fler inkluderades. Av juridiska skäl beslutade vi oss för att inte lägga fram en grupptalan.

Hur gjorde ni urvalet?
De personer vi representerar är kvinnor, män och minderåriga utan brottsliga anknytningar. De är personer som Civil Rights Defenders har samarbetat med länge och som vi har starka band av ömsesidigt förtroende med.

Vad händer för de andra personerna i registret om ni vinner?
Om vi vinner fallet är det troligt att domslutet kommer att sätta ett prejudikat för liknande fall i framtiden. Det kommer då lämnas öppet för andra personer som registrerats under samma omständigheter att lämna in sina fall och begära upprättelse på samma rättsliga grunder.