Ändringen, som just nu debatteras i det polska parlamentet, skulle kriminalisera tal som lägger ansvaret för nazistregimens brott på den polska nationen, samt införa civilrättsligt ansvar för förolämpningar mot Republiken Polen.

I sitt utlåtande om den föreslagna lagändringen varnar Helsingforsstiftelsen för mänskliga rättigheter (HFHR) att den skulle kunna leda till oskälig störning av yttrandefriheten.

HFHR hävdar att den föreslagna versionen av lagen, om den antas, skulle kunna avskräcka allmänheten från att diskutera vissa aspekter av Polens historia på grund av risken för straffrättsliga påföljder.

"Detta kan, i sin tur, orsaka en 'förstelnad effekt' för friheten i den historiska debatten på grund av risken för oproportionerligt stränga straffrättsliga påföljder, såsom fängelsestraff om upp till tre år för att medvetet ha begått brottet att hävda att den polska nationen bär ansvaret för nazistbrott eller andra brott under internationell lagstiftning," säger Dorota Głowacka, medlem i HFHR:s juridiska grupp.

Särskilt oroande är införandet av straffrättsligt ansvar (böter eller samhällstjänst) för att ha begått ett sådant brott oavsiktligt.

Undantaget räcker inte

Lagändringen innefattar inga lämpliga åtgärder som kan förhindra alltför omfattande bruk av bestämmelserna. HFHR påpekar att det undantag som lagändringen fastställer — personer som begår sådana brott som del av vetenskaplig eller konstnärlig verksamhet — inte innefattar vanliga samtida forum för historisk debatt, såsom medier i tryck eller på internet.

"Införandet av ett undantag i lagändringen är en positiv förändring som stärker skyddet av yttrandefriheten. Men vi är oroade att det inte räcker. Låt oss anta att en vetenskaplig tidskrift publicerar en historikers artikel om polackers medverkan i nazistbrott. I teorin bör författaren av en sådan artikel inte vara straffrättsligt ansvarig. Men om en kolumnist som skriver om historia för en dagstidning tar upp samma ämne kommer hon eller han sannolikt bli åtalad, även om de agerat oavsiktligt," förklarar Głowacka.

I ett rättfärdigande uttalande som bifogas med förslaget hävdar upphovsmännen att ändringens främsta syfte är motarbeta uttryck såsom "polska koncentrationsläger" och "polska dödsläger," men lagändringens omfattning är betydligt bredare.

Tystar ner tillsynsorganisationerna

De nya bestämmelserna som inför civilrättsliga åtgärder för kränkning av Republiken Polens rykte kan användas som ett verktyg för att kuva kritik mot den nuvarande regeringen och offentliga tjänstemän.

"Det finns risk att dessa bestämmelser kan komma att användas för att förhindra tillsynsorganisationernas arbete mot missbruk av offentliga myndigheter, såsom media eller icke-statliga organisationer," varnar HFHR i sitt uttalande.

Liknande lagar i andra länder, såsom Turkiet och Italien, har upprepade gånger kritiserats av internationella människorättsorganisationer. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter uttryckte sin oro över det planerade införandet av sådan lagstiftning i Polen omedelbart efter att det tillkännagivits.

Erfarenheter från andra länder med liknande lagstiftning, särskilt Turkiet, visar att sådana rättsliga åtgärder har missbrukats i försök att åtala skribenter, journalister och förläggare samt andra som deltar i den offentliga debatten, vars uttalanden den sittande regeringen anser vara ogynnsamma.