Upphovsrättsdialog – så balanserar man innehavares intressen mot de mänskliga rättigheterna

EU-kommissionen höll en dialog för att diskutera bästa praxis för samarbete mellan plattformar som tillhandahåller tjänster för delning av innehåll och upphovsrättsinnehavare. Liberties bjöds in för att presentera från en människorättssynpunkt.

Det nya upphovsrättsdirektivet antogs i april år 2019. Direktivet kräver att EU-kommissionen bjuder in de olika aktörerna till dialog. Liberties publicerade därför ett öppet brev och uppmanade till att man även bjuder in människorättsorganisationer till samtalen.

Brevet uppmanade kommissionen att bjuda in organisationer som arbetar med mänskliga och digitala rättigheter samt kunniga experter att delta tillsammans med plattformar såsom Google, Facebook och Twitter och upphovsrättsinnehavare såsom stora skivbolag, tv-bolag och kollektiva upphovsrättsföreningar. Kommissionen erbjöd 15 säten till organisationer som representerar användare. Liberties fick ett.

Den första dialogen gick av stapeln i Bryssel den 15 oktober, och kommer att följas av ett antal möten. Samtliga kommer att strömmas på nätet.

Nedan följer Liberties presentation i samband med dialogen. Presentationen gavs av Eva Simon, ansvarig för påverkansarbete, och handlade om lägstanivån för skyddet av användargenererat innehåll och hur man undviker att använda uppladdningsfilter:

Liberties inställning är att vi bör prata om hur vi kan upprätthålla skyddet av våra grundläggande rättigheter i relation till riktlinjen som kommissionen ska utfärda angående tillämpningen av artikel 17.

Först kommer jag att prata om balansen mellan de grundläggande rättigheterna och de problem vi står inför idag på grund av ett automatiserat beslutsfattande. Jag kommer att prata en del om hur upphovsrätten används mot oppositionsgrupper inom politiken och slutligen kommer jag att erbjuda en lista av skyddsåtgärder för att säkerställa respekt för de grundläggande rättigheterna.

Så, hur når man en balans med avseende på de grundläggande rättigheterna? Plattformar har en rätt att driva sina tjänster. Upphovsrättsinnehavarna har en rätt till sina verk och sin egendom. Och allmänheten har en rätt till yttrande- och informationsfrihet samt dataskydd. Dessa rättigheter måste balanseras mot varandra. Och det kan enbart göras från fall till fall.

I de flesta fall när vi försöker balansera dessa rättigheter, inom sammanhanget för vardagligt bruk av tjänster för delning av innehåll, blandas domstolar inte in. Vi förlitar oss på ett automatiserat beslutsfattande, på botar och filter, innehållsidentifiering och andra system. Ibland finns det möjlighet till mänskligt ingripande, ibland inte. Detta tillvägagångssätt tycks enkelt och effektivt. Och det är det – oftast.

Men när man använder sig av ett automatiserat beslutsfattande kan det lätt uppstå fel då systemet inte lyckas identifiera lovligt användande av upphovsrättsskyddat material. Sådana misstag kan enbart korrigeras om de olika parterna kan ifrågasätta beslutet på jämlika grunder. Tyvärr är kärnan av problemet att det finns en obalans mellan de olika parterna: plattformen som tillhandahåller tjänsten för delning av innehåll eller upphovsrättsinnehavaren befinner sig i ett överläge i relation till användaren. Det existerande systemet erbjuder inte någon möjlighet för användare att hävda sina rättigheter i praktiken. Därför behövs vissa skyddsåtgärder.

Upphovsrättslagstiftning kan ha en censurerande inverkan, särskilt när oppositionsgrupper riktar in sig på innehåll som inte utgör något intrång. Den kan även användas för att tysta den politiska oppositionen. Det ungerska "Ibiza-klippet", en sexvideo med en borgmästare, som nyligen läcktes avlägsnades på upphovsrättsliga grunder. I det fallet använde man upphovsrätten som ett enkelt sätt att avlägsna innehållet. Gruppen Straight Pride UK tystade ner en kritisk bloggare med hänvisning till upphovsrättsintrång. Exemplen kan göras många fler.

Det är möjligt att skydda både upphovsrättsinnehavarnas och plattformarnas intressen samt användarnas rättigheter, om lämpliga skyddsåtgärder införs. Nedan följer sex åtgärder som kan införas för att nå rätt balans:

  1. Stärk individen. Ge individen rätt att överklaga beslut som fattats av automatiserade system och kräv att sådana fall granskas av en människa.
  2. Säkerställ tillgång till ett effektivt rättsmedel. Användare måste få rimliga skäl till beslut och måste ha tillgång till ett oberoende rättsväsen för granskning.
  3. Säkerställ insyn för användare. Plattformar som tillhandahåller tjänster för delning av innehåll bör vara skyldiga att informera användare om hur beslut fattas i relation till avlägsnande av innehåll, vilka användaruppgifter som samlas in och hur de används, när innehåll avlägsnas och till vilken grad användaraktivitet bevakas.
  4. Balansera incitamentet för plattformar att avlägsna innehåll: Att blockera eller avlägsna innehåll som inte utgör upphovsrättsintrång är ett brott mot yttrandefriheten. Riktlinjerna bör därför införa ett balanserande incitament. Upphovsrättsinnehavare och plattformar bör hållas ansvariga för att avlägsnandet eller blockeringen av lagligt användargenererat innehåll.
  5. Använd alternativ för kontroversiellt innehåll. Det finns allternativ till att avlägsna kontroversiellt innehåll från början. Innehållet kan förbli publicerat, samtidigt som algoritmen rankar det på ett annat sätt. En varning kan dessutom visas innan man nått en lösning på dispyten.
  6. Ett gemensamt tillvägagångssätt i hela Europa. Slutligen är det väldigt viktigt att uppmana medlemsländer att vänta tills riktlinjerna publiceras innan man tillämpar artikel 17 och att följa kommissionens initiativ genom att hålla liknande dialoger på nationell nivå.

Vi har möjlighet att förbättra situationen. Artikel 17 innebär en möjlighet att säkerställa att man inte inför några oproportionerliga begränsningar av de grundläggande rättigheterna och att man inte inför filter när man inte behöver det.