Kaptenen på Sea-Watch 3 går fri

Kontroversen kring räddningsfartyget Sea-Watch 3 och dess kapten, Carola Rackete, har återigen blivit en vattendelare i Europa. Huruvida hennes agerande var lagligt ifrågasätts emellertid inte.

För flera veckor sedan räddade fartyget Sea-Watch 3 52 migranter utanför Libyens kust. Närmaste säkra hamn låg på Lampedusa, en italiensk ö, eller Malta. Båda vägrade låta fartyget gå i hamn.

I mer än två veckor åkte de planlöst runt i internationella vatten i väntan på tillåtelse att gå i hamn på laglig väg.

Först när förhållandena ombord blev så inhumana att de som räddats började överväga självmord bestämde sig besättningen för att gå i hamn ändå.

Fartygets kapten, Carola Rackete, greps och åtalades för att ha gjort motstånd mot krigsskepp, och en utredning om medhjälp till illegal invandring inleddes mot henne.

Fyra dagar senare släpptes hon fri till allas vår lättnad som tror på vår rätt och skyldighet att hjälpa medmänniskor i nöd.

Domare frikänner Carola Rackete

Domaren Alessandra Vella ansåg att Racketes motstånd mot myndigheterna var rättfärdigat då hon har en skyldighet att rädda liv till havs.

Den italienska domaren menar att hamnen på Lampedusa var rätt val eftersom den inte fanns några säkra hamnar i Libyen och Tunisien.

Andra säkra hamnar, såsom i Frankrike, på Malta eller i Marocko, var helt enkelt för långt borta, och enligt internationell havsrätt ska personer som räddats föras till närmaste säkra hamn.

Kollektivt misslyckande från EU:s sida

Det som hänt Sea-Watch 3 och andra räddningsfartyg är ett gemensamt kollektivt misslyckande från EU:s sida. Dublinförordningen, som reglerar vilket medlemsland som bär ansvaret för nyanländas asylansökningar, lägger en alltför stor börda på Italien, vilket inte är rättvist.

Vi behöver ökad solidaritet från andra medlemsländer. "De frivilligas koalition", som bygger på medlemsländers frivilliga deltagande i att omflytta migranter och flyktingar, har hittills endast applicerats på enskilda skepp. På lång sikt måste EU implementera en tydlig och rättvis mekanism för avstigning och omflyttning.

År 2012 mottog Europa Nobels fredspris för sin insats för främjandet av mänskliga rättigheter. Dessa rättigheter gäller alla och de slutar inte att gälla vid Europas yttre gränser.

Du måste acceptera kakor från tredje parter för att kunna ta del av det här innehållet.