Det nya lagförslaget godkändes den 30 juli. Det är den tredje lagändringen sedan november år 2015, då Lag- och Rättvisepartiet (PiS) steg till makten.
Efter att lagen antagits i sejmen (den nedre kammaren i Polens parlament) utfärdade medlemmar från polska Helsinki Committee och Helsinki Foundation for Human Rights styrelse ett uttalande. Man menar att det nya lagförslaget är "ett återfall från styre genom maktfördelning och banar vägen för diktatur med en regerande majoritet som inte är bunden till konstitutionen."
Vid slutet av april år 2016 lämnade ett antal parlamentsledamöter från Lag- och Rättvisepartiet in ett nytt lagförslag angående författningsdomstolen. I juni år 2016 påbörjade parlamentet sitt övervägande av förslag som lämnats in av det styrande partiet och andra parlamentsledamöter, samt av civilsamhället.
Men i slutändan arbetade sejmen endast på det förslag som lagts fram av den styrande majoriteten.
Lamslagen domstol
Det nya lagförslaget angående författningsdomstolen inför flera bestämmelser som kan leda till att domstolens arbete lamslås fullständigt.
Den mest kontroversiella är en artikel som introducerar en blockerande mekanism: under en debatt i plenum kan fyra domare avlägga veto mot det vinnande förslaget, vilket leder till uppskov på tre månader. Vetot kan sedan upprepas ytterligare en gång.
Det finns även regler som bestämmer att ett fall som döms i plenum måste skjutas upp om riksåklagaren inte är närvarande.
Tvivelaktiga domare ska påbörja sitt arbete
Enligt lagförslaget måste samtliga domare som valts ut av sejmen och svurits in av presidenten påbörja sitt arbete omedelbart. I praktiken innebär det att författningsdomstolens ordförande måste tilldela fall till dem som utnämndes till domare och svors in av president Duda i december år 2015, till säten som redan var fyllda.
Ändringar i offentliggörandet av domar
Systemet för hur domslut offentliggörs kommer också att ändras. Nu kommer det vara upp till premiärministern att besluta vilka domar som ska offentliggöras, baserat på begäran från författningsdomstolens ordförande.
Dessutom kräver lagen att alla domslut som utfärdats före den 20 juli ska offentliggöras, förutom de som bryter mot den nya lagen om författningsdomstolen eller som gäller bestämmelserna som nu upphävs.
Det innebär att domen från den 19 mars i år, då författningsdomstolen beslutade att ändringen av lagen om författningsdomstolen är författningsvidrig, inte kommer att publiceras.
Fram tills nu har det varit upp till författningsdomstolens ordförande att bestämma vilka domslut som ska offentliggöras, och beslutet har varit bindande.
HFHR:s åsikter
Helsinki Foundation for Human Rights har publicerat två juridiska utlåtanden angående lagförslaget.
Enligt HFHR är den nya lagen "ännu ett försök att ställa författningsdomstolen under den verkställande makten. Samtidigt introducerar lagen mekanismer som tillåter blockerandet av domstolens konstitutionella skyldigheter. Därför vädjar HFHR till den polska sejmen, och ber att man inte antar lagen."