Österrike föreslår censurlag mot anonyma kommentarer på nätet

Lagförslaget ska bekämpa näthat på internetforum, men oppositionspolitiker och förespråkare för digitala rättigheter kallar det för ett direkt angrepp mot våra grundläggande friheter och rättigheter på nätet.

Österrike är det senaste landet att dra nya gränser för anonymitet på nätet.

Tidigare i veckan lade regeringen fram ett nytt lagförslag som kan komma att tvinga användare på internetforum att uppge sina förnamn, efternamn och hemadresser.

Användare kommer fortfarande kunna lämna kommentarer under smeknamn, men forumens moderatorer kommer, på förfrågan från myndighet, tvingas lämna över användares data. I vissa fall kommer även privata medborgare kunna begära ut denna information.

Förespråkare för lagen, som fått titeln "Arbetsamhet och ansvar på internet", må hävda att den bekämpar näthat, men den kommer inte att omfatta den överhängande majoriteten av nynazistiska och andra högerextrema hemsidor. Vissa av nätets mörkaste, mest hatfyllda hörn kommer alltså slippa undan.

Internetfrihet

Censur på nätet är en omtvistad fråga. Många hävdar att avskaffandet av anonymitet kommer att avskräcka människor från att lämna hatiska och illvilliga kommentarer. Andra menar att sådan censur är både onödig – man vet inte hur effektiv sågan censurlagstiftning är, då det fortfarande inte står klart till vilken grad anonymitet möjliggör näthat – och ett direkt angrepp på grundläggande rättigheter såsom yttrandefrihet och rätten till privatliv.

Nätplattformar skulle omfattas av lagen om de uppfyllde ett eller flera av följande krav: plattformen har årliga intäkter på mer än 500 000 euro; den har fler än 100 000 registrerade användare; eller mottar mer än 50 000 euro i statliga subventioner.

Genom att sätta ribban så högt ser man till att så gott som inga av de mest högerextrema hemsidorna i Österrike – såsom alpen-donau.info och unzensuriert.at – kommer att omfattas. Det är så gott som omöjligt att ta detta på allvar som ett seriöst försök att bekämpa näthat då det inte kommer att reglera några av nätets mest hatiska forum.

De plattformar som omfattas av lagen kommer att möta extremt hårda böter om de misslyckas med att efterfölja den – upp till 500 000 euro.

Ett hot mot grundläggande rättigheter

Lagens motståndare noterar att det i grunden handlar om en censurlag. Och då den inte gäller på de forum där de mest hatiska kommentarerna lämnas menar kritiker med rätta att lagförslaget knappast är mer än ett försök från regeringen att tysta regimkritiska åsikter.

Sigi Maurer är en österrikisk politiker från partiet De gröna vars egen kamp mot näthat använts som bevis för att lagen behövs. Men hon vill inte ha med den att göra. "Regeringen har missbrukat mitt fall för att föreslå denna censurlagstiftning," säger hon.

Mario Lindner, talesperson för mångfaldsfrågor från Socialdemokraterna, som motsätter sig lagen, påpekade att anonymitet faktiskt inte är en särskilt stark drivkraft bakom näthat, då människor ofta använder sina riktiga namn när de lämnar sådana kommentarer.

"Det regeringen har lagt fram är inte en lösning på de utmaningar som vi står inför i den digitala arenan," säger Lindner.

Europaparlamentskandidaten Claudia Gamon går ännu längre, och menar att lagen kan ses som "ett angrepp mot det fria internet."

Lagstiftningens andra kritiker inkluderar grupper och aktivister som arbetar för digitala rättigheter. Epicenter Works har kallat den en "obligatorisk ID-lag" och ett "massivt övertramp mot dataskydd."

Anonymt tal är fritt tal

Lagförslaget är fortfarande bara ett förslag, men regeringen tycks lägga sin fulla tyngd bakom det och om detta fortsätter skulle det med största säkerhet träda i kraft som lag år 2020.

Det finns en allvarlig oro om huruvida lagen är förenlig med Europakonventionen och det råder dessutom viss osäkerhet kring EU-kommissionens åsikt, vilket är av stor vikt då lagen skulle nå hemsidor även utanför Österrike, dit österrikiska användare söker sig.

Men det första steget, och kanske det viktigaste, är att medborgarna tydliggör sitt motstånd mot lagen. Det anonyma talet är en oerhört viktig del av det fria talet. Det tillåter oss att säga saker som är impopulära men inte hotfulla, och gör det möjligt för oss att ta emot och dela information om livsomvälvande frågor. Föreställ dig till exempel att du är en ung HBTQ-person som försöker prata om att komma ut som homosexuell.

Det finns dessutom en verklig oro kring säkerhet. Vi lever i en värld av dataintrång. Det har blivit en del av livet och verkligheten. Skulle du vilja att din hemadress lagrades på varje nätforum du vill använda?

Du måste acceptera kakor från tredje parter för att kunna ta del av det här innehållet.