Democracy & Justice

Slovenien – ny regering angriper media och icke-statliga organisationer

Under den första månaden av SDS:s och Janez Janšas tredje mandatperiod har regeringens presskontor tagit en central roll i nedslaget mot partiets sedvanliga fiender: icke-statliga organisationer, media och journalister.

by Brankica Petković
Premiärminister Janša porträtterad på omslaget av veckotidningen Mladina. (© Mladina)

"Ny våg av förtryck mot icke-statliga organisationer" och "Medel till icke-statliga organisationer skärs ned med kampen mot coronaviruset som svepskäl". Så lyder rubrikerna till två artiklar som nyligen publicerats i de slovenska dagstidningarna Delo och Dnevnik. Den alarmerande tonen är en reaktion på den statliga myndighetens försök att stoppa finansiella medel till stöd för projekt som drivs av slovenska icke-statliga organisationer – projekt som redan godkänts och vars syfte är att öka medvetenheten kring situationen för utsatta grupper, såsom flyktingar, migrantarbetare och personer som fallit offer för människohandel. Projekten främjar även ökad mediekunskap och motarbetar desinformation. De ovannämnda artiklarna kopplade dessutom utvecklingen till det högerextrema regeringspartiet SDS:s agenda och till den retorik som förs av partiets representanter och medier, som systematiskt framställer icke-statliga organisationer som parasiterande grupper från den politiska vänstern som inte bör få stöd genom offentliga medel.

Inget tvivel om vilka den nya regeringens angrepp riktar sig mot

I Slovenien trädde den nya regeringen – ledd av premiärminister Janez Janša och hans högerextrema parti SDS – till makten den 13 mars 2020, endast en dag efter att den rådande coronaepidemin officiellt utlystes i landet. Den nya regeringen ersatte en minoritetsregering från mittenvänstern efter att före detta premiärminister Marjan Šarec avgått. Detta är Janšas tredje mandatperiod som premiärminister. Den politiska agenda som implementerats under åren då partiet varit vid makten, men även under oppositionstiden, har lagt grunden för vilka man nu riktar sig mot med sin förtryckande policy och förtalande retorik.

Under Janšaregeringens första månad vid makten har regeringens presskontor tagit en central roll i nedslaget mot icke-statliga organisationer, media och journalister. Samtidigt har Janša använt sitt twitterkonto för att angripa sina offer.

Regeringen försöker återkalla bidrag till icke-statliga organisationer med kampen mot covid-19 som svepskäl

Anledningen till dessa angrepp är de 107 000 euro som regeringens presskontor under den förra regeringens mandatperiod beviljat i bidrag till 15 icke-statliga organisationer för totalt 16 projekt. Budget för varje enskilt projekt ligger på mellan 5 000 och 9 000 euro. Bland dessa projekt finns ett vars syfte är att informera högstadieelever om invandringens mångfacetterade aspekter och uppmuntra till solidaritet. Det omfattade även workshopar med tal från unga migranter, flyktingar och asylsökande. Projektet, vars budget ligger på 7 000 euro, är en fortsättning på tidigare arbete som bedrivits av Fredsinstitutet, ett icke-statligt forskningsinstitut som ofta utsatts för förtalskampanjer i medier lojala till SDS samt av partiets representanter och medlemmar. Avtalen för projektstöd hade redan skrivits under när den nya myndighetschefen skickade samtliga organisationer en bilaga där man meddelar att myndigheten nu säger upp avtalet. Man förklarade detta med att man under den pågående pandemin behöver lägga pengarna på annat, och att de icke-statliga organisationernas projekt och verksamhet ändå inte kan genomföras på grund av nedstängningen av samhället. Flera icke-statliga organisationer har offentligt tagit avstånd från denna åtgärd, och paraplyorganisationen CNVOS har rått sina medlemmar att inte skriva under bilagan. Premiärministern har i sin tur använt sociala medier för att stämpla dessa icke-statliga organisationer som allierade med den politiska vänstern och hävda att de gör sig själva rikare på hårt arbetande skattebetalares bekostnad. Ett omslag för ett veckomagasin med kopplingar till regeringspartiet visar en bild på fyra män – bland dessa representanter från icke-statliga organisationer – under rubriken "De vill roffa åt sig pengarna från kampen mot covid-19".

Paraplyorganisation för icke-statliga grupper slår tillbaka

CNVOS har kritiserat SDS:s och partilojala mediers manipulativa framställning av det offentliga stödet till icke-statliga organisationer och uppdaterar regelbundet sin egen hemsida med verifierade uppgifter. Paraplyorganisationen protesterade även när en SDS-representant hotade med att skära ned på det offentliga stödet till icke-statliga grupper under valkampanjen år 2018.

Till skillnad från andra paraplyorganisationer från olika sektorer i Slovenien bjöds CNVOS inte in att delta i samrådet kring den nya lagstiftningen om stöd till såväl arbetsgivare som arbetstagare och andra delar av befolkningen för att hantera följderna av den rådande pandemin. Men CNVOS lyckades ändå föra icke-statliga organisationers talan och påverka lösningarna genom sina medlemsorganisationer som på ett direkt sätt arbetar med att motverka pandemin.

Regeringen vill skära ned på finansiella medel, med pandemin som svepskäl

Det står ännu inte klart vad som kommer att ske med de offentliga medlen till andra projekt som drivs av icke-statliga organisationer eller till vilken utsträckning som SDS kommer att fullfölja hoten från valkampanjen år 2018 om att skära ned på sådana medel. Statliga utgifter har nu begränsats och diskussioner har inletts om ändringar av 2020 års budget. Syftet med detta skulle vara att skjuta upp eller dra in bidrag som inte allokerats till att bekämpa pandemin. Även om dessa nedskärningar må vara befogade i vissa fall riskerar det att bli ett svepskäl för nedskärningar av stödet till icke-statliga organisationer som anses stå i opposition till regeringspartiets agenda.

Ett exempel på detta är statens indragning av stöd till den icke-statliga organisationen PIC, som erbjuder rättshjälp till asylsökande. Regeringen förväntas tillhandahålla samfinansiering av medel som redan allokerats till detta syfte från EU:s asyl-, migrations- och integrationsfond. Den 1 april gick avtalet mellan inrikesdepartementet och PIC ut och förfarandet för avtalsförlängning eller val av ny leverantör har ännu inte inletts. Dessutom har samtliga asylansökningsförfaranden avbrutits av regeringen som del av åtgärderna i den nya lagen som införts för att hantera spridningen av coronaviruset.

En farlig miljö för journalister

Tidigare i april svarade regeringens presskontor på rapporter från ministerrådets plattform för skydd av journalistik och journalisters trygghet. Varningen som plattformen publicerat pekar på premiärminister Janšas bruk av sociala medier för att anklaga det slovenska public service-bolaget Radiotelevizija Slovenija för att sprida lögner om regeringen och för att utfärda dolda hot om indragning av dess statliga medel. I mars skrev Janša på Twitter: "TV Slovenia bör inte sprida lögner i sina nyhetsprogram. Vi betalar er för att hålla oss uppdaterade i dessa tider, inte för att förleda allmänheten. Tydligen är ni för många och har för bra betalt." Detta var Janšas reaktion efter att TV Slovenia sänt en intervju med en fackföreningsrepresentant som kritiserade regeringens beslut att höja ministrars och statssekreterares löner.

Detta är inte ett isolerat uttalande från premiärminister Janša. Janša och andra SDS-representanter utsatte RTV Slovenija för förtal medan partiet fortfarande var i opposition och uppmanade medborgarna att sluta betala sin tv-licens. Det slovenska journalistförbundet och public service-bolagets ledning svarade på premiärministerns uttalanden med att beskriva dessa som hot mot pressfriheten och de offentliga mediernas oberoende. Senare, den 16 april, valde den nya regeringen att ersätta sina representanter på public service-bolagets tillsynsråd.

I sitt svar till ministerrådets plattform, författat av regeringens presskontor, menade Sloveniens ständiga representation vid ministerrådet att rådet bör se till det större sammanhanget som är Sloveniens medielandskap, samt historiska fakta om mediemarknadens utveckling. Man hävdade att "majoriteten av mainstreammedia i Slovenien har sitt ursprung i den tidigare kommunistregimen, och så sent som på 90-talet hölls chefredaktörspositionerna av före detta medlemmar av den ökända säkerhetstjänsten UDBA." Men svaret nämner inte den mediagrupp som grundades av representanter från SDS år 2015. Denna koncern har fått finansiellt stöd från ungerska affärsmän med kopplingar till den ungerska premiärministern Viktor Orbán. Koncernen omfattar flera nationella medier – såväl tv-kanaler som tryckta tidningar och onlinemagasin – och fler än ett dussin lokala och regionala mediekanaler på nätet som sprider SDS-propaganda, desinformation och hat, särskilt på nätet, med grund i islamofobi och antisemitism men även riktat mot människorättsförsvarare, kritiska journalister och public service-medier. Dessa kampanjer använder ofta privata uppgifter och familjeangelägenheter för att hota sina offer.

Innan den sittande inrikesministern tog sin plats i regeringen var han chef för denna mediagrupp, och den nuvarande chefen för regeringens presskontor var tidigare chef för en tv- och mediekanal på nätet som är del av SDS:s mediagrupp.

Journalister förtalas och hotas

De journalister som avslöjade den kontroversiella ägandeskaps- och finansieringsmodellen av den SDS-anslutna mediagruppen utsattes för trakasserier och hot medan förhandlingarna pågick kring den nya samlingsregeringen under SDS:s ledarskap. En journalist som under lagen om informationsfrihet begärde ut information från regeringen om det nya krishögkvarteret med ansvar för att bekämpa covid-19 fick inget vanligt svar och utsattes istället för förtal på myndighetens sociala medier. Detta följdes av en förtalskampanj i SDS-anslutna medier och anonyma dödshot. Det Internationella pressinstitutet varnade om att "Slovenska journalister arbetar i ett allt farligare klimat" och uppmanade regeringen att säkerställa journalisters rättighet att arbeta fria från rädsla under den rådande krisen. Sju internationella pressfrihetsorganisationer skickade gemensamt in ett liknande upprop. När den nationella nyhetsbyrån, STA, publicerade en rapport om brevet från de internationella pressfrihetsorganisationerna anklagade premiärminister Janša STA för att "sprida falska nyheter".

Bakgrunden till hoten mot mediernas politiska oberoende

Det slovenska medielandskapet har många brister och saknar lämplig policy och ramverk för att skydda allmänhetens intresse och tillhandahålla en god miljö för professionell journalistik och en pluralistisk media. EU:s övervakningsverktyg för mediepluralism (MPM) som drivs från Centrum för mediepluralism and pressfrihet vid Europeiska universitetsinstitutet bedömer att Slovenien, likt många andra EU-länder, har en medelhög risknivå gällande hot mot mediepluralism i relation till de flesta indikatorer. Ett område där risken bedömts vara hög i rapporterna om mediepluralism i Slovenien från år 2015 och 2017 är mediernas politiska oberoende. Enligt MPM:s utvärdering är detta en följd av tre huvudsakliga problem: För det första tillsätts majoriteten av medlemmarna av public service-bolaget RTV Slovenias två styrande organ av parlamentet eller regeringen (till följd av beslut som fattats av Janšas regering år 2005). För det andra är den huvudsakliga nyhetsbyrån, STA, statligt ägd. För det tredje finns det i landet en mediekoncern som omfattar tv-kanaler såväl som medier i tryck och på nätet med stark koppling till landets största politiska parti, SDS.

Föreningar inom mediesektorn, journalistförbundet och oberoende experter i Slovenien har kritiserat tidigare regeringar för att inte ha infört policyändringar för att bevara en professionell journalistik och skydda mediepluralismen.