Mänskliga rättigheter måste stå i centrum för plan för att bekämpa fattigdom

En ny rapport visar att för att kunna bekämpa fattigdom på ett betydelsefullt och bestående sätt måste fokus ligga på mänskliga rättigheter.

En verkningsfull metod för att bekämpa fattigdom måste fokusera på mänskliga rättigheter. Detta fastslår Netherlands Institute for Human Rights i sin rapport "Mänskliga rättigheter i Nederländerna: fattigdom, socialt utanförskap och mänskliga rättigheter".

Fattigdom = press

Rapporten visar att fattigdom sätter hög press på olika mänskliga rättigheter, och vice versa: om mänskliga rättigheter inte skyddas tillräckligt växer risken för att människor kommer att hamna eller stanna i fattigdom. Tänk till exempel på rätten till hälsa, utbildning, arbete och boende. Dessutom visar forskning att 80 procent av människor som lever i fattigdom säger att det påverkar deras värdighet. Institutet ber därför regeringen att utveckla en bred politisk vision och ett nationellt program för att bekämpa fattigdom och socialt utanförskap.

Siffrorna ljuger inte. I Nederländerna – och definitivt i dess karibiska territorier – lever många människor och familjer fortfarande i fattigdom. Fattigdom kan drabba vem som helst: man förlorar sitt jobb, man skiljer sig eller får plötsligt höga sjukvårdskostnader. Människor i fattigdom hamnar ofta i en ond cirkel av maktlöshet, stigmatisering, diskriminering och utfrysning.

Som ordförande för Institutet för mänskliga rättigheter, Adriana van Dooijeweert, formulerade sig: "Att leva i fattigdom kan påverka någons mänskliga värdighet. Dessutom har fattigdom även följder för vårt samhälle. Om människor inte känner sig delaktiga kan det leda till socialt missnöje och lägre förtroende för institutioner så som regeringen och rättsstatsprincipen."

Fattigdom och mänskliga rättigheter

Rätten till en anständig levnadsstandard och skydd mot fattigdom och social utfrysning, rätten till hälsa, rätten till utbildning, rätten till arbete och rätten till tak över huvudet är grundläggande mänskliga rättigheter. Inom alla dessa områden finns problem med deltagande, autonomi, jämlikhet och rättsligt skydd. Fattigdom kan leda till en ohälsosam diet, ett liv i en hälsofarlig miljö eller brist på vård.

Omkring 2,5 miljoner människor i Nederländerna är analfabeter. Många av dem är lever i långvarig fattigdom, har problem med sin hälsa och är mindre socialt och politiskt engagerade. Barn till lågutbildade föräldrar får i regel lägre betyg av sina lärare. Och trots att arbete fortfarande är en stor inkomstkälla har det visat sig att betalt arbete inte är någon garanti för att man ska kunna undvika eller ta sig ur fattigdom. Antalet hemlösa personer ökar och många har inte råd med bostadspriserna.

Vad måste ske?

Regeringen har en politisk vision för bekämpning av fattigdom och social utfrysning. Denna vision bör lägga större fokus på rätten till en god levnadsstandard, hälsa, utbildning, arbete och boende. Det måste finnas en plan för både de europeiska och de karibiska delarna av Nederländerna. Det är även viktigt att regeringen samarbetar med kommuner, intressegrupper och personer i fattigdom. Detta gäller även kommuner när de börjar arbeta med fattigdomsfrågor.

"Att lätta fattigdomen där den fortfarande finns och förhindra fattigdom där den hotar att stiga är en central uppgift för regeringen," sade Van Dooijeweert. "Institutet är övertygat om att regeringen enbart kan lyckas om man har en politisk vision om fattigdom som ser realiseringen av mänskliga rättigheter som central."

Hur upplever människor fattigdom?

Forskningsbyrån GfK har på uppdrag av institutet genomfört en studie av fattigdom. Denna visade att 80 procent av personer som anser sig själva fattiga säger att detta påverkar deras hälsa. 91 procent anser att deras fria val påverkas, och 80 procent känner att det påverkar deras värdighet. Fattigdom tycks även påverka möjligheter till deltagande. Medan 64 procent av den allmänna befolkningen i Nederländerna säger att de ofta deltar i aktiviteter faller siffran till 37 procent bland människor med låg inkomst. 35 procent av personer som upplever fattigdom känner sig utfrysta på grund av detta.

Läs mer i hela rapporten, "Mänskliga rättigheter i Nederländerna: fattigdom, socialt utanförskap och mänskliga rättigheter" (på nederländska).