Mänskliga rättigheter är verktyg vi kan använda för att ta oss igenom coronakrisen

En fri press, samarbete i föreningar, sjukvård och social trygghet är bara några av de verktyg som de mänskliga rättigheterna ger oss och som kan hjälpa oss genom coronakrisen.

Under den rådande pandemin hoppas vi att våra ledare ska fatta beslut i syfte att skydda oss. Men hur ser vi till att de fattar rätt beslut om vad som bör göras och hur vi bäst kan investera våra offentliga resurser? Dessa är fyra verktyg som de mänskliga rättigheterna ger oss för att se till att våra regeringar fattar rätt beslut:

En fri och oberoende media håller regeringen i schack

Vi vill alla säkerställa att våra ledare gör allt i sin makt för att skydda oss. Vi vill att våra regeringar ska använda våra offentliga resurser i rätt syften – oavsett om det innebär att man investerar i skyddsutrustning för läkare och sjuksköterskor eller ger ekonomiskt stöd till de som förlorat sina jobb så att de har råd att betala för sina hem och förnödenheter. Vi är inte i en position att avgöra vad som är den bästa strategin för att bekämpa viruset. Men vi kan vara säkra på att sannolikheten att politikerna handlar i allmänhetens bästa är betydligt större om de vet att väljarna håller ett öga på dem.

Det är därför som yttrandefrihet är en mänsklig rättighet. Denna rättighet förpliktar bland annat varje enskilt land att ha en fri och oberoende press. Vi förlitar oss på journalister som frågar rätt frågor, pekar ut misstag som begåtts och sprider information om de särskilda policybeslut som varit verkningsfulla. I länder där public service-bolagen står under regeringens kontroll eller inflytande eller där privata mediebolag ägs av oligarker som står nära politikerna kan allmänheten inte förlita sig på att journalisterna håller regeringen i schack.

Vi kan hjälpa varandra genom att gå samman i föreningar

Vi hoppas alla att politikerna kommer att lyssna på vår oro, särskilt under en tid som denna när många är ängsliga och förvirrade. Det räcker inte med att tala om för våra representanter vad vi tycker var fjärde eller femte år i samband med val. Vi måste även kommunicera med dem under deras mandatperiod, medan de sitter vid makten och fattar beslut.

Men vem lyssnar på några få enskilda röster? Det är därför som vi har rätt att skapa och gå samman i föreningar. Detta gör det möjligt för medborgare att samarbeta och organisera sig, så att medlemmar av allmänheten kan ställa sig bakom dem och göra sina röster hörda – oavsett om det handlar om föreningar för lärare som representerar sina kollegor och barnen i våra skolor, eller organisationer som ser till utsatta gruppers intressen, så som de äldre.

Föreningar bygger broar mellan allmänheten och politiker och är därmed avgörande för demokratins goda hälsa. Sannolikheten att våra regeringar kommer att lösa de problem som allmänheten oroar sig för är större om vi medborgare kan tala om för dem vad vi tycker och tänker. I länder där regeringen gör det svårt för föreningar att finnas och verka kan allmänheten inte förlita sig på att aktivister tvingar politikerna att lyssna på deras åsikter.

Vi kan se till att våra kollegor inom sjukvården har tillräckliga resurser

Vi vill alla vara hälsosamma och friska. En god hälsa ger oss frihet – frihet att leva längre och att bättre kunna åtnjuta tid med våra familjer och ett anständigt liv. Det är därför som hälsa är en mänsklig rättighet. Mänskliga rättigheter som ramverk dikterar inte hur mycket pengar regeringar bör spendera på sjukvård. Men det kräver av regeringar att dessa tillägnar sjukvården så mycket som möjligt av tillgängliga resurser.

Rätten till sjukvård stipulerar även att regeringar inte kan backa bakåt. Det vill säga att regeringar hela tiden måste förbättra sina sjukvårdssystem och inte får låta kvalitén sjunka med tiden. Men det är precis vad som hänt i delar av Europa under de senaste åren, så som i Storbritannien, Frankrike och Spanien. I dessa länder har regeringen skurit ned på hur mycket de spenderar på sina sjukvårdssystem.

En pandemi innebär en belastning på vilket sjukvårdssystem som helst på grund av trycket när ett stort antal personer blir sjuka samtidigt. Men om regeringen redan skurit ned på resurser till sjukhus, sjuksköterskor och läkare kommer det bli svårare att hantera situationen. Regeringar som har investerat i sina sjukvårdssystem i enlighet med de krav som de mänskliga rättigheterna ställer är bättre förberedda.

Vi kan säkerställa att vi har en inkomst och ett hem

Just nu är det många som sägs upp eller ombeds att gå på obetald ledighet. Det gör det svårt att försörja oss, att se till att vi har ett tak över huvudet. Vi vill alla veta att vi under tillfälliga svårigheter, när vi blir sjuka eller förlorar jobbet, kan lita på att vi har någonstans att bo och en viss grundläggande levnadsstandard. Det är en av anledningarna till varför vi betalar skatt och sociala avgifter.

Och det är därför som social trygghet är en mänsklig rättighet. Regeringar har en skyldighet att skapa socialförsäkringssystem som ger alla medborgare en grundläggande levnadsstandard under svåra tider. Detta inkluderar till exempel bostad, mat, sjukvård och andra grundläggande behov. Ett starkt socialförsäkringssystem ser till att människor som förlorar jobbet inte behöver gå hungriga eller förlora sina hem under en pandemi.

Med hjälp av våra rättigheter kan vi se till att våra regeringar fattar rätt beslut

En fri press, samarbete i föreningar, sjukvård och social trygghet är bara fyra verktyg som de mänskliga rättigheterna ger oss för att ta oss igenom den rådande pandemin. Om dessa inte fungerar som de ska i ditt land är det dags att gå samman med andra medborgare och tala om för regeringen att de måste omsätta dina mänskliga rättigheter i praktiken.