Litauisk domstol sätter stopp för missbruk av övervakningskameror

Beslutet innebär att personer inte får ägna sig åt godtycklig övervakning av lägenhetshus och dess omgivningar genom att installera videokameror utan grannarnas samtycke.
Vilnius tingsrätt dömde att ägaren av kommersiella lokaler i ett lägenhetshus kränkte sina grannars rätt till privatliv genom att installera inte mindre än åtta övervakningskameror utan deras samtycke.

Ägaren hävdade att han försökte skydda sin egendom och att kamerorna stängdes av, men hans vädjan lyckades inte övertyga domstolen.

Kan inte ta sig hem utan att filmas

Ägaren, som har grälat med sina grannar tidigare, installerade tre kameror i trapphuset och fem på byggandes utsida. Kamerorna bevakar båda entréerna, trottoaren, parkeringen och till och med ingången till en av lägenheterna. Detta innebär att invånarna i princip inte kan ta sig in i sina hem utan att filmas.

Enligt domstolen hade grannarna (som även var målsägande i fallet) tydligt visat att de inte samtyckte till att bli filmade — faktum är att de till och med klagade till Statliga dataskyddsinspektionen. Samtidigt hade svaranden installerat videoövervakningen på ett sådant sätt att de andra invånarna inte hade något annat väl än att träda in i det övervakade området och kunde inte undvika att filmas mot sin vilja.

Grannarnas privatliv

Domstolen fann att detta inte bara bröt mot deras rätt till sina avbilder, men också mot rätten till respekt för privatlivet:

"Genom att övervaka trapphus och lägenhetsingångar som används av de målsägande samlar svaranden oundvikligen in ytterligare information om de målsägandes privatliv, som är mer omfattande än rätten till deras avbild: vid vilka tider och hur ofta de målsägande lämnar eller återvänder till hemmet, hur länge de stannar hemma, vilka sorters personer som besöker dem och hur ofta de tar emot gäster, osv."

Efter att ha etablerat att det hade skett en kränkning av de målsägandes rätt till privatliv beordrade domstolen svaranden att montera ner samtliga åtta kameror, och förbjöd honom från att sätta upp nya kameror i framtiden utan att först få skriftligt godkännande från alla byggnadens invånare.

Ingen respekt för privatlivet

Human Rights Monitoring Institute agerade som en tredje part till stöd för de målsägande.

Karolis Liutkevičius, som företrädde HRMI i domstolen, välkomnade beslutet. Enligt honom är litauisk lag inte särskilt tydlig om privatpersoners användande av övervakningskameror.

"Det finns många fall av missbruk, då kameror använts utan respekt för behovet av privatliv för personer som bor i närheten. Därför är vi glada att domstolen valde att hantera frågan genom att agera i enlighet med den grundläggande mänskliga rättigheten till privatliv, och lade grunden för hur man kommer att hantera liknande situationer i framtiden."