FN:s kommitté har slutfört sin granskning av förverkligandet av Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Litauen. Tyvärr är domen hård - landet har gjort få framsteg.
FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning uppmanar Litauen att sluta använda olämplig terminologi i officiella dokument, som kan vara nedvärderande mot personer med funktionsnedsättning. Flera av orden, till exempel "störning" och "dövstum," användes till och med i rapporten som lämnades in till kommittén.
Dessutom rekommenderade kommittén att definitionen för funktionsnedsättning revideras, eftersom den i nuläget inte uppfyller konventionens krav.
Byte av perspektiv
Enligt Jūratė Guzevičiūtė, juridisk direktör på Human Rights Monitoring Institute, utgör samhällets attityd mot personer med funktionsnedsättning det största hindret för konventionens förverkligande i Litauen.
"Till denna dag ses funktionsnedsättningar och personer med funktionsnedsättning främst från ett medicinskt perspektiv. Man behandlar personerna och deras funktionsnedsättningar som det huvudsakliga problemet. Konventionen flyttar fokus till det sociala perspektivet - med andra ord ska en persons funktionsnedsättning behandlas som en social konstruktion som orsakas av individens sociala eller fysiska omgivning."
Guzevičiūtė anser att "problemet ligger inte hos personerna eller deras funktionsnedsättning, utan hos ogästvänliga miljöer som inte har anpassats till deras behov och är fulla av hinder. Om en person i rullstol inte kan nå en byggnad ligger problemet i den bristande tillgängligheten, inte hos personen själv. Det här är fortfarande inte allmänt erkänt i Litauen."
Kränkta rättigheter
I rapporten uppmanas Litauen starkt att avskaffa tvångsinläggning på sjukhus och behandling utan medgivande. Kommittén oroas dessutom djupt över kränkningar av mänskliga rättigheter på slutna anstalter, särskilt på sociala vårdhem och psykiatriska avdelningar.
Staten rekommenderades att vidta åtgärder för att förebygga våld och övergrepp mot de som lever på slutna anstalter, och för att säkerställa att de inneboende har möjlighet att registrera klagomål när deras rättigheter har kränkts.
Den pågående avinstitutionaliseringen, som innebär en gradvis nedläggning av vårdinrättningar för personer med funktionsnedsättning, har också mötts av kritik. Vårdinrättningarna ska ersättas av tjänster som erbjuds av samhället. Kommittén uttryckte djup oro över bristen på stödmekanismer, som till exempel ett system för självständigt boende (independent living). Vuxna och barn med funktionsnedsättning placeras fortfarande på vårdhem.
Det påpekades också att staten inte har vidtagit några åtgärder för att motarbeta sexuella och andra typer av övergrepp mot barn med funktionsnedsättning, både inom och utanför vårdinrättningarna.
Otillgängliga miljöer
Litauen kritiserades också för otillgänglighet - gällande information såväl som fysiska miljöer - och uppmanades att sluta spendera EU-pengar på otillgängliga byggnader, hemsidor och andra forum.
Kommittén rekommenderade att konceptet "oförmåga att arbeta" elimineras, och att man istället satsar på att bättre integrera personer med funktionsnedsättning i arbetslivet.
Staten uppmanades att inte begränsa rösträtten för personer med funktionsnedsättning. Konstitutionen och den nuvarande lagstiftningen om röstning tillåter inte personer som saknar rättskapacitet att rösta. Kommittén rekommenderade därför att lagen skrivs om så att restriktionerna avskaffas. Tyvärr kommer personer med funktionsnedsättning troligtvis inte att få möjlighet att rösta i tid till det kommande parlamentsvalet.