#MeAndMyRights: Massövervakning förstör möjligheter till demokratiskt ansvarsutkrävande

Sedan Snowdens avslöjanden har journalister och författare censurerat sig själva när de skriver om ett brett spektrum av frågor – och detta är bara en av massövervakningens 'dämpande effekter'.

Massövervakning gör det svårare för nya idéer och information att komma till och spridas vidare. Tyvärr är det omöjligt att bevisa något negativt – vi kan inte producera data om antalet nyhetsartiklar eller innovativa koncept som inte har lyckats övertyga allmänheten om nya idéer på grund av massövervakning. Men det finns gott om bevis för att opinionsbildare som journalister och aktivister blir försiktigare och ibland upphör sitt arbete när massövervakning fråntar dem det privatliv de är beroende av för att kunna göra sina jobb: informera allmänheten och stimulera debatt och förändring. Denna tendens till självcensur bland journalister och aktivister som utsätts för massövervakning kallas en "dämpande effekt" eftersom kränkningen av rätten till privatliv sägs "dämpa" (till exempel sakta ner eller helt förhindra) visst arbete.

Läs tidigare artiklar i artikelserien #MeAndMyRights

Enkäter som skickats ut till författare av facklitteratur och journalister har frågat dessa grupper om hur de har förändrat sitt beteende sedan Snowdens avslöjanden visade på massövervakningens sanna omfattning. En undersökning bland ca 500 journalister och författare av sakprosa i "fria" länder avslöjade att på grund av massövervakning har: 34 procent undvikit eller på allvar övervägt att undvika att skriva eller tala om vissa ämnen; 31 procent har undvikit eller på allvar övervägt att undvika vissa ämnen i telefon- eller e-postkonversationer; 42 procent har skurit ner på eller undvikit eller övervägt att skära ner på eller undvika sociala medier. En annan undersökning från samma organisation med fokus på USA fann att journalister och författare på grund av massövervakning väljer att censurera sig själva gällande ett brett spektrum av frågor – inte bara frågor om nationell säkerhet, så som militära angelägenheter. Ämnen som journalister rapporterade att de undviker inkluderar: Mellanöstern, massfängslande, drogpolitik, pornografi, Occupy-rörelsen, studier av vissa språk, historiska frågor som USA:s beredskap för en kärnvapenkonflikt under kalla kriget och kritik av regeringen.

En annan studie som bygger på intervjuer med journalister, jurister och (före detta) regeringstjänstemän som arbetat med underrättelsetjänster, nationell säkerhet och brottsbekämpning i USA visar att avslöjanden om massövervakning har gjort källor allt ovilligare att träda fram och tala med journalister. Detta gör det svårare för media att samla information och publicera artiklar. Intervjuobjekten förklarade att visselblåsare nu är betydligt motvilligare att kontakta journalister om illegalt eller oetiskt beteende. Detta för att visselblåsare är rädda att det är mycket svårare för dem att förbli anonyma, eftersom massövervakning gör det möjligt för myndigheterna att söka igenom metadata för att ta reda på vem som varit i kontakt med journalister. Men det är inte bara visselblåsare som arbetar med nationell säkerhet och brottsbekämpning som har blivit motvilliga att avslöja illegalt eller oetiskt beteende. Till och med organisationer som arbetar med helt orelaterade frågor har blivit påverkade negativt. Till exempel rapporterade en organisation som främjar patienters rätt till privatliv och integritet när det kommer till sina journaler, som helt förlitar sig på att anonyma meddelare rapporterar när företag bryter mot lagen och delar patientinformation illegalt, en markant minskning i antalet visselblåsare som numera träder fram.

Läs tidigare artiklar i artikelserien #MeAndMyRights

En studie bland omkring 500 grävande journalister i USA rapporterade att på grund av massövervakning har: nästan 40 procent ändrat sitt sätt att kommunicera med sina källor; nästan 50 procent har ändrat hur de lagrar och delar potentiellt känsliga dokument; nästan 30 procent har ändrat hur de kommunicerar med andra reportrar, redaktörer eller producenter; och 13 procent har beslutat sig för att inte kontakta någon särskild källa.

Massövervakning stör även organisationers (särskilt vissa intressegruppers) arbete, vilket är viktigt för demokratin eftersom dessa grupper gör det möjligt för individer att delta i det politiska samtalet genom att organisera sig själva för att främja särskilda idéer, lagar eller policy. Föreningar i USA rapporterar att deras medlemmar har blivit motvilliga att kommunicera med varandra, organisera sig eller delta i aktiviteter eftersom massövervakning gör att de riskerar röja sina identiteter och åsikter. Överlag driver dessa föreningar inte ens kampanjer gällande säkerhetsrelaterade frågor. Snarare är deras arbete som mest politiskt kontroversiellt, och har att göra med ämnen så som miljöskydd, vapenkontroll, liberalisering av droger och jämlikhet. Dessa föreningar har gått så långt som att väcka talan och hävdar att deras rätt till yttrandefrihet har kränkts på grund arv massövervakningens "dämpande effekter".

Om du söker mer djupgående information eller skulle vilja läsa mer om bevisen och studierna vi hänvisar till kan du ta dig en titt på hela vår rapport 'Säkerhet genom mänskliga rättigheter' här.