Clearview AI – den obehagliga appen som kränker vårt privatliv

Om du, som jag, är en person som inte kan låta bli att klicka på allt som ger dig gåshud har du säkert redan läst en handfull artiklar om Clearview AI.

Men om du haft turen att inte ha läst dig mätt på dessa artiklar alla redan kommer här en liten summering: Enligt nyhetsrapporter har startupföretaget Clearview AI samlat in fler än tre miljarder bilder av ansikten från nätet, inklusive sociala medier så som YouTube, Facebook, Instagram och Twitter. Detta har man gjort utan godkännande från varesig användarna eller företagen. Vidare har man utvecklat en ansiktsigenkännande app som kommunicerar med databasen av stulna bilder. Med företagets teknologi är det tydligen möjligt att ta ett foto av en person (en del av ansiktet kan mycket väl räcka) och kontrollera bilden mot Clearviews databas, och sedan få upp offentligt tillgängliga bilder på personen samt länkar till de platser där bilderna förekommer. Även om dessa träffar är 20 eller 30 år gamla.

New York Times nämner till och med den tekniska möjligheten att kombinera Clearviews programvara med augmented reality-glasögon som skulle göra det möjligt för Clearviews prenumeranter att identifiera och göra efterforskningar om varje person de träffar i realtid. Protestanter, attraktiva förbipasserande – vem som helst.

Under år 2019 använde fler än 600 amerikanska brottsbekämpande organ Clearview AI, uppger startupföretaget, och ett antal privata företag har även köpt licens. Inom den närmaste framtiden planerar man att fortsätta sin aggressiva säljkampanj riktade mot amerikanska polismyndigheter och att expandera till ytterligare 22 länder.

Tycker du att det känns obehagligt än? Nej? Du tror att du som EU-medborgare skyddas från sådana privatlivskränkande nollor så länge du inte lämnar kontinenten? Tyvärr är verkligheten inte fullt så enkel. Företaget vill expandera sina tjänster till EU och överväger till exempel Italien, Grekland och Nederländerna som potentiella partners. I det här läget står det inte klart om Clearview har brutit mot några europeiska lagar. Om företaget har samlat in bilder på EU-medborgare kan deras programvara strida mot artikel 4 (14) i EU:s allmänna dataskyddsförordning, som omfattar bestämmelser kring hanteringen av biometriska uppgifter. Men deras rättsliga grund är för tillfället relativt oklar och EU-kommissionen har uppgett att man bevakar mediarapporterna och rådgör med EU:s dataskyddsorgan.

Att följa mediebevakningen räcker uppenbarligen inte. EU-kommissionen måste agera, förr hellre än senare. Clearview och andra företag om experimenterar med liknande strategier för att samla in data från nätet utgör ett tydligt hot mot oss alla. Vi vill leva i ett samhälle där vi kan röra oss och agera fritt i världen. Vi vill inte att vem som helst, inte ens statliga aktörer, ska kunna ha oss under ständig bevakning när vi befinner oss på offentliga platser.

För inte så länge sedan tycktes EU-kommissionen ha förstått vår önskan om att leva i fria samhällen. Man planerade att förbjuda ansiktsigenkännande teknologier, åtminstone för tillfället. Men förbudet ströks från det senaste utkastet av kommissionens dokument om artificiell intelligens. Det minsta de kan göra nu är att återinföra det.

PS: Vill du läsa mer om frågor som rör privatliv, övervakning, trygghet och säkerhet? Är du intresserad av hur dessa frågor påverkar våra demokratier? Läs #meandmyrights-serien av vår chef för påverkansarbete, Israel Butler, här.