Vad är yttrandefrihet?
Vi kommunicerar när vi talar, skriver, klär oss, demonstrerar och på många andra sätt. Kommunikation är en viktig del av våra liv, och nivån av frihet att kommunicera har betydelsefull inverkan på vårt samhälle och styrkan i vår demokrati. I grunden är yttrandefrihet vår rätt att kommunicera om politiska frågor. Detta innebär att all kommunikation som är relevant för allmänheten, såsom kommenterar på regeringens agerande, kritik mot offentliga tjänstemän eller krav om särskilda rättigheter, skyddas av rätten till yttrandefrihet.
På Liberties arbetar vi för att skydda rätten till yttrandefrihet både online och offline. Även om yttrandefriheten är en vittomspännande, grundläggande mänsklig rättighet är den inte obegränsad. De flesta av våra rättigheter måste balanseras mot varandra, vilket innebär att en person inte kan kräva skydd av yttrandefriheten för att uppvigla till hat mot andra eller sätta dem i fara. Därför skyddas till exempel inte hatpropaganda och barnpornografi av yttrandefriheten. Andra begränsningar, såsom upphovsrättsskyddat material och personliga uppgifter, definierar yttrandefriheten snävt och proportionerligt. Upphovsrättsskyddet tjänar främst kreatörens intressen. Ingen kan publicera Harry Potter under sitt eget namn eller göra det till en film utan författarens tillåtelse, men att använda korta citat eller material i utbildningssyften räknas ofta till undantagen från upphovsrättsskyddet. Rätten till privatliv begränsar också yttrandefriheten. I de flesta fall är det förbjudet att publicera känslig privat information – rätten att inte offentliggöra sina sjukjournaler är starkare än yttrandefrihetsinressen, till exempel. Denna balans måste fastställas från fall till fall.
Varför engagerar vi oss i den här frågan?
Vissa EU-regeringar respekterar inte yttrandefriheten. En del av dem sätter press på offentliga medier om att rapportera nyheter på ett sätt som är partiskt till regeringens fördel. En del av dem överreglerar medier, må det vara i tryck, radio- och tv-sändningar, eller online. Särskilda innehållskrav innebär en tung börda för mediatjänster, såsom skyldigheten att rapportera om aktuella frågor, eller kravet om att en särskild procentsats av program eller videoklipp måste vara europeiska verk. Dessa krav är legitima för offentliga medier, men mindre företag och specialisthemsidor har inte råd att uppfylla dem. Överreglering begränsar antalet röster som kan göra sig hörda, och detta är farligt för demokratin.
Det finns andra exempel på rättmätiga begränsningar av en fria press. Media deltar i att ställa politiker och regeringar till svars för sina handlingar. Men medier förlitar sig på källor som ibland måste bryta mot de regler som hindrar dem från att avslöja korruption eller andra tjänstefel. Vi kallar dessa människor visselblåsare. Det slutar ofta med att det är de, snarare än personerna de avslöjar, som blir åtalade. Om vi vill att vår media ska hålla allmänheten underrättad måste vi skydda dess källor. Det finns även begränsningar på rätten att filma poliser i tjänst eller spela in parlamentsdebatter, trots att båda är viktiga för att säkerställa ansvarsskyldighet inför allmänheten.
Dessutom sätter EU gränser för yttrandefriheten. De föreslagna ändringarna av direktivet om audiovisuella medietjänster, copyrightdirektivet och uppförandekoden om olaglig hatpropaganda på nätet misslyckas alla med att upprätthålla yttrandefriheten. Direktivet om audiovisuella medietjänster sätter hårda krav på innehållet för onlinetjänster, oavsett om det gäller nätpress eller plattformer som YouTube. Copyrightdirektivet inför krav om censur på internetföretag genom att kräva att de tar ner eller blockerar innehåll av copyrightskäl utan att diskutera det med användaren, medan uppförandekoden i princip gör internetföretag ansvariga för att kontrollera innehåll som laddas upp. Att förplikta internetföretag såsom Facebook eller Google att censurera innehåll är inte bara en tung börda, men också en icke-transparent lösning för att begränsa yttrandefriheten. För företag är skydd av grundläggande rättigheter inte av största vikt, så när det kommer till att välja mellan affärsintresset i att eliminera särskilt innehåll och att agera i förenlighet med yttrandefriheten tenderar företagen att välja det förra, det vill säga att ta bort material som innebär en rättslig risk.
Hur engagerar vi oss i den här frågan?
Liberties mål är att EU:s institutioner och nationella regeringar ska införa åtgärder som hjälper skapa en miljö där yttrandefriheten och pressfriheten kan frodas. Detta innebär att påverka reformer av regleringar såsom direktivet om audiovisuella medietjänster, uppförandekoden och copyrightdirektivet. Uppförandekoden som gäller privata företag bör skrivas om med hjälp av förespråkare för yttrandefriheten, och den pågående debatten om copyrightreform bör nå en lämplig balans mellan yttrandefriheten och upphovsrättsinnehavarens rättigheter. Dessutom behövs ändringar av direktivet om audiovisuella medietjänster med avseende på innehållskrav. Vi anser att EU bör anta ett direktiv om skydd av visselblåsare.
Överreglering bör elimineras, både på EU-nivå och nationell nivå. Tillsammans med våra medlemsorganisationer kommer Liberties försöka påverka beslutsfattare i både nationella och EU-kontext för att eliminera regeringars och myndigheters otillbörliga inblandning.
Under det kommande året kommer Liberties lansera kampanjer för att utbilda allmänheten om rättigheter för journalister och deras källor, fall av yttrandefrihet på nätet och rätten att dokumentera offentliga tjänstemän i deras arbete.