Tech & Rights

#Vote4Values – en nybörjarintroduktion till Europaparlamentet

Läs om hur Europaparlamentet påverkar ditt liv och varför du bör göra din röst hörd och rösta på den representant du vill ha.

by Israel Butler

Varför är Europaparlamentet viktigt?

Europaparlamentet fungerar inte som nationella parlament gör. Inom EU är de befogenheter som vanligtvis fördelas mellan parlamentet och regeringen på nationell nivå istället fördelade över tre institutioner: rådet, kommissionen och Europaparlamentet.

Kommissionen ansvarar för att ta fram förslag om nya lagar och policy. Det är visserligen möjligt för regeringar att lägga fram förslag om nya lagar, men vanligtvis är det nästan alltid kommissionen som gör det. Kommissionen ansvar även för implementeringen av existerande lagstiftning. Om ett land bryter mot EU:s lagstiftning kan kommissionen till exempel ställa landet inför rätta. Kommissionen har en ordförande med (efter att Storbritannien lämnat unionen) 26 kommissionärer under sig, som var och en ansvarar för en särskild fråga. Kommissionens ordförande och kommissionärerna har stort inflytande över vilka sorters lagar och policy som införs, och hur aggressivt kommissionen ger sig på ett land som bryter mot reglerna.

Rådet består av ministrar från samtliga nationella regeringar. När kommissionen lägger fram förslag på en ny lag eller policy är det upp till rådet och Europaparlamentet att förhandla om och föreslå ändringar. Det finns vissa områden inom vilka Europaparlamentets röst inte är lika stark, såsom utrikespolitik – där tar rådet rodret. Men i de flesta frågor har Europaparlamentet lika mycket att säga till om som rådet när det kommer till att göra ändringar i ett lag- eller policyförslag som kommissionen lagt fram eller helt avstyra det. Europaparlamentet har även makt över EU:s budget.

Europaparlamentet agerar inte bara lagstiftare. Det spelar dessutom en viktig roll i att bestämma vilka som utses till kommissionärer, samt till ordförande. Tekniskt sett är det de nationella regeringarna i rådet som utnämner kommissionens ordförande. Men sedan det senaste valet år 2014 har det funnits en informell överenskommelse enligt vilken var och en av de politiska grupperna väljer sin egen kandidat till posten som ordförande för kommissionen. Detta kallas spitzenkandidat-processen, och du kan läsa mer om den här. Tanken är att rådet ska utse den kandidat som har uppbackning av den politisk grupp som får flest säten till kommissionens ordförande.

Vad är politiska grupper – har inte Europaparlamentet politiska partier på samma sätt som man har på nationell nivå?

Även om detta är ett val på EU-nivå är så gott som samtliga partier som tävlar om röster nationella partier. Efter valet delar Europaparlamentets ledamöter in sig i olika politiska grupper. Dessa politiska grupper fungerar på ungefär samma sätt som politiska partier i de nationella parlamenten. Tanken är att ledamöterna i en grupp ska dela liknande ideal och arbeta och rösta mot samma mål. Men till skillnad från i många nationella parlament kan ledamöterna inte tvingas till att rösta i linje med sin politiska grupp.

I det sittande Europaparlamentet finns det åtta politiska grupper, från extremvänstern till extremhögern på det politiska spektrat. Ledamöterna delar in sig i politiska grupper i enlighet med sina politiska preferenser snarare än sin nationalitet. Siffrorna nedan reflekterar fördelningen såsom den såg ut i februari i år.

Till exempel tenderar ledamöter som tillhör nationella partier strax höger om mitten av det politiska spektrat, såsom Partido Popular från Spanien eller Kristdemokraterna från Tyskland, att sitta i Europeiska folkpartiets grupp (EPP). EPP är just nu den största politiska gruppen i Europaparlamentet, med 217 säten. På samma sätt sitter ledamöter som tillhör nationella partier något vänster om mitten av det politiska spektrat, såsom Partito Democratico från Italien eller Partido Socialista från Portugal, i gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater (S&D). Den utgör just nu den näst största gruppen i Europaparlamentet, med 186 säten. Båda dessa politiska grupper väntas förlora säten i det kommande valet.

De sex andra politiska grupperna är:

Gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR)

{{#open-1}}Jag vill veta mer{{/open-1}}

{{#hidden-1}}Den här gruppen omfattar en blandning av högerorienterade, högerextrema och euroskeptiska partier, bland annat Storbritanniens Konservativa parti och det polska Lag och rättvisepartiet. Idag har gruppen 75 säten i Europaparlamentet.{{/hidden-1}}

Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE)

{{#open-2}}Jag vill veta mer{{/open-2}}

{{#hidden-2}}Den här gruppen omfattar centerpartier som tenderar att vara socialt och ekonomiskt liberala och positivt inställda till ökad EU-integration. Gruppens medlemmar inkluderar bland andra D66 från Nederländerna och Suomen Keskusta från Finland. Just nu har gruppen 68 säten i Europaparlamentet.{{/hidden-2}}

Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE-NGL)

{{#open-3}}Jag vill veta mer{{/open-3}}

{{#hidden-3}}Den här gruppen består av nationella partier som tillhör extremvänstern, till exempel Syriza från Grekland och Sinn Féin från Irland. Gruppen har för tillfället 52 säten i Europaparlamentet.{{/hidden-3}}

Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen (G/EFA)

{{#open-4}}Jag vill veta mer{{/open-4}}

{{#hidden-4}}Den här gruppen består av nationella gröna partier samt partier som representerar regionala intressen, som till exempel Skottlands och Kataloniens. Även denna grupp har just nu 52 säten i Europaparlamentet.{{/hidden-4}}

Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD)

{{#open-5}}Jag vill veta mer{{/open-5}}

{{#hidden-5}}Denna grupp omfattar nationella partier som tenderar att vara euroskeptiska och tillhör ofta extremhögern, till exempel Femstjärnerörelsen från Italien, UKIP från Storbritannien och Alternative für Deutschland från Tyskland. Denna grupp har just nu 41 säten. Denna grupp kommer inte längre att existera efter valet. Femstjärnerörelsen försöker istället bilda en ny grupp i dess ställe.{{/hidden-5}}

Gruppen Nationernas och friheternas Europa (ENF)

{{#open-6}}Jag vill veta mer{{/open-6}}

{{#hidden-6}}Denna grupp omfattar högerextrema nationella partier, såsom Front National från Frankrike och FPÖ från Österrike. Den har just nu 37 säten. Denna grupp kommer inte längre att existera efter valet. Den ersätts i praktiken av EAPN (se nedan).{{/hidden-6}}

Italiens Matteo Salvini, vars parti Lega Nord var del av ENF, bildar nu en ny politisk grupp under namnet Europeisk allians för folk och nationer (EAPN).

{{#open-7}}Jag vill veta mer{{/open-7}}

{{#hidden-7}}EAPN kommer i praktiken ersätta ENF-gruppen. Samtliga ENF:s medlemspartier förväntas gå med, samt några av EFDD:s medlemmar och kanske till och med några partier från ECR-gruppen.{{/hidden-7}}

Vissa ledamöter och partier tillhör inte någon politisk grupp.

{{#open-8}}Jag vill veta mer{{/open-8}}

{{#hidden-8}}Vissa ledamöter tillhör inte någon politisk grupp överhuvudtaget. Dessa kallas "non-attached" eller "non-inscrits" ("grupplösa") ledamöter. När Brexit sker kommer det totala antalet ledamöter i Europaparlamentet sjunka från 751 till 705. Just nu finns det 73 ledamöter från Storbritannien, men vissa av dessa säten kommer att fördelas över andra länder vars befolkningar vuxit.{{/hidden-8}}

Om du vill veta vilken politisk grupp som ett parti från ditt land tillhör kan du läsa mer via den här länken. Du kan söka bland nationella partier från hela EU eller skriva in namnet på ett specifikt parti för att få veta vilken politisk grupp det tillhör i Europaparlamentet.

Hur bildas politiska grupper?

De politiska grupperna i Europaparlamentet kan förändras, särskilt i valtider. Ibland flyttar ledamöter från en grupp till en annan. Ibland bildas nya grupper. ENF-gruppen bildades till exempel så sent som år 2015. Och politiska grupper kan förlora eller vinna fler säten mellan val. Enligt uppgifter från valundersökningar, och om vi antar att samma nationella partier förblir del av dessa grupper som tidigare, verkar det till exempel som att de två största politiska grupperna, centerhögern (EPP) och centervänstern (S&D), kommer att krympa.

Enligt Europaparlamentets interna arbetsordning måste minst 25 ledamöter från minst sju EU-länder gå samman för att en ny politisk grupp ska kunna bildas. När ledamöter bildar en politisk grupp får de särskilda privilegier, till exempel extra talartid, en budget för administrativt stöd och rätten att leda förhandlingar om lagstiftning.

Det är möjligt att valet 2019 verkligen skulle kunna skaka om bland de politiska grupperna. Om vi till exempel antar att Storbritannien lämnar EU före valet kommer det inte längre att finnas några brittiska ledamöter i Europaparlamentet. Just nu finns det 73 ledamöter från Storbritannien. Deras bortfall kommer att ha stor inverkan på ECR-gruppen, som (den 4 februari) har 75 ledamöter och kommer att förlora 20 från Storbritanniens Konservativa parti och en från Nordirlands Ulster Unionist Party. Det går till exempel att föreställa sig att ECR, för att försöka kompensera för sina förlorade medlemmar, kan komma att bjuda in partier med liknande högerextrema, euroskeptiska idéer som just nu tillhör andra politiska grupper för att bilda en ny grupp med större inflytande. Om detta sker skulle det inte bara stärka ECR-gruppen, det skulle även försvaga de andra tre stora politiska grupperna, EPP, S&D och ALDE.

Trots stora förändringar uppskattar vi att den andel ledamöter som tillhör partier som motsätter sig EU:s värden inte kommer att överstiga 30 procent. Det innebär att det fortfarande kommer att finnas en väldigt stor majoritet av ledamöter som kan gå samman för att skydda rättssäkerhet, den pluralistiska demokratin och våra grundläggande rättigheter. Kolla in vår #Vote4Values-bevakare för att ta del av de olika möjliga koalitionerna som ledamöter som stödjer EU:s värden kan bilda för att stå upp för våra grundläggande värden.

Läs mer:

Vad menar vi med "motsätter sig EU:s värden", och var hämtar vi vår data ifrån? Läs vår metodologi.

Detta kan komma att bli det viktigaste Europaparlamentsvalet någonsin. Varför? Se mer här.

Ta vårt quiz för att veta mer om varför du bör rösta i Europaparlamentsvalet.

Om du är påläst och redo är det bara att djupdyka i vår #Vote4Values-bevakare.

#Vote4Values