Kommittén uppger att nästan samtliga granskade program inför det kommande parlamentsvalet föreslår åtgärder som försvagar rättssäkerheten, enligt NOS.
Fyrtio procent av valprogrammen föreslår åtgärder som är i direkt konflikt med lagen. Kommittén har fokuserat på de 13 partier som just nu har minst två säten i det nederländska parlamentet.
'Visar sina politiska muskler'
Av de partier som granskats fick fem "rött ljus" från advokatsamfundet. Rött ljus innebär att ett policyförslag är i direkt konflikt med minimikraven. Enligt kommittén handlar det ofta om att partier "visar sina politiska muskler," många gånger som svar på oro över invandring och rädsla för terrorism och jihadism.
Exempel på åtgärder som fördömdes av samfundet inkluderar: förbud mot att finansiera utländska moskéer (CDA, kristdemokrater); denaturalising av kriminella med dubbel identitet (VNL, klassiska liberala); inreseförbud för invandrare från muslimska stater (PVV, extremhöger); samt att göra nederländska medborgare som gått med i terroristorganisationer statslösa (VVD, liberala). Kommittén menar att dessa förslag strider mot mänskliga rättigheter eller innebär tydlig diskriminering mot vissa samhällsgrupper.
Partiet som fick flest rödljus för sitt valprogram var extremhögern, Geert Wilders Frihetsparti (PVV). Men PVV var inte ensamt. Kommitténs ordförande, Wouter Veraart, säger att det är "skrämmande" att Folkpartiet för frihet och demokrati planerar att avskaffa de internationella avtalens verkningskraft för mänskliga rättigheter.
Grönt ljus
Kommittén betonar att flera partier fick "grönt ljus." Dessa delades ut för förslag som kan stärka rättssäkerheten. Partierna som fick grönt ljus var ChristenUnie (kristdemokrater), D66 (socialliberala), Denk (pro-invandring), Groenlinks (gröna), PvdA (arbetarparti), Partiet för djuren, och SP (socialister).
Dessutom skriver forskarna att det generellt sett är positivt att politiska partier ägnar mer uppmärksamhet åt värdet av rättssäkerheten i sina valprogram.