Tech & Rights

#ToObeyOrNotToObey: Teorierna om tacksamhet och rättvisa

Är det tacksamhet som föreskriver att man ska lyda lagen? Eller följer plikten att lyda från din skyldighet att agera rättvist mot dina medmänniskor?

by Orsolya Reich

Som du kanske har läst i vår förra artikel tvivlar många filosofer på att det faktum att du bor i ett land, har egendom där, eller till och med deltar i val kan utgöra en sann samtyckeshandling och på så sätt ålägga dig en plikt att lyda lagen. Men detta innebär inte att du inte kan ha tillägnat dig en plikt att lyda lagen genom att leva i ett visst land. Du är inte bunden av ditt samtycke – men kanske av något annat.

Tacksamhet

Vad skulle detta "något annat" kunna vara? Vissa föreslår att det är tacksamhet. Enligt den mest välkända versionen av tacksamhetsteorin om politisk förpliktelse bör staten ses som vår välgörare eftersom den ger oss förmåner som allmänna vägar, en polismyndighet och domstolar. Vi har alla en allmän tacksamhet som förpliktar oss att inte agera på ett sätt som strider mot vår välgörares intressen. Att bryta mot lagen går emot statens intresse. Därför är vi bundna att lyda lagen av tacksamhet.

Hur övertygande är detta? Till en början kan idén verka tilltalande. När allt kommer omkring skulle ditt liv säkert vara ganska otrevligt om myndigheterna inte tillhandahöll allmänna vägar, en polismyndighet eller ett rättsväsen. Självklart borde du vara tacksam för möjligheten att leva i ett tryggt land med allmännyttiga tjänster.

Tacksamhetsteorin tycks ge utrymme för visselblåsare (även när dessa måste bryta mot lagen). Det strider till exempel mot statens intressen att spela med när det finns korruption bland statligt anställda. En sådan handling kan vara berättigad, även om du måste bryta mot några lagar – det skulle helt enkelt inte strida mot statens intressen i ett sådant fall.

Meningsskiljaktigheter

Men många filosofer motsätter sig tacksamhetsteorin. De hävdar att för att du ska vara skyldig din välgörare att visa tacksamhet måste denna välgörare förse dig med förmåner medvetet och på egen bekostnad. Föreställ dig följande situation. Helt utan egen kontroll svettas jag ibland ut diamanter. Jag bryr mig inte om det ständigt föränderliga modet i världen och låter dem ligga där de faller. Jag går över din egendom. En diamantincident inträffar precis framför din ytterdörr. Jag noterar det inte ens, och går bara därifrån. Du hittar diamanterna. Är du då skyldig att vara tacksam mot mig för att jag gjort dig rik?

Du tänker säkert att människor som inte känner någon sorts tacksamhet i en sådan situation på något sätt är underliga och snåla. Detta är en rimlig intuition. Men skulle du verkligen känna den tacksamheten mot mig, och inte mot livet, ödet, lyckan eller något liknande? Och om du verkligen kände tacksamhet mot mig, hur långt skulle den sträcka sig? Skulle du vara tvungen att göra allt jag ber dig om? De flesta filosofer är ense om att även om staten skulle kunna ses som vår välgörare skulle våra skyldigheter inte vara starka nog för att ligga till grund för en allmän plikt att lyda lagen.

Rent spel och visselblåsare

Kan något annat ligga till grund för vår plikt att lyda lagen? Vissa filosofer anser att mottagandet av förmåner som existerar som ett resultat av samarbete med våra medmänniskor skapar en plikt att lyda. Men den här plikten grundar sig inte i tacksamhet, utan i en skyldighet till rent spel. Det vill säga, du bör lyda lagen för att moralen kräver att vi är rättvisa mot varandra och att vi inte åker snålskjuts och utnyttjar andras arbete utan att ge något tillbaka – inte för att moralen kräver att vi är tacksamma mot staten. Eftersom rättssäkerhet är nödvändig för att vi ska kunna upprätthålla samarbete i ett samhälle måste vi utöva lydnad. Med andra ord, vi måste alla spela enligt reglerna – om en person tillåts komma undan med något finns inget incitament för att fortsätta följa reglerna.

Hur kan rättviseteorin ge utrymme för visselblåsare? Rättviseteorin (likt alla andra teorier vi diskuterar i den här artikelserien) erkänner att det kan finnas moraliska anledningar för att bryta mot lagen som i exceptionella fall är starkare än plikten som vanligtvis kräver vår lydnad. Man kan till exempel vara berättigad att bryta mot trafikregler när det är det enda sättet du kan föra din döende mamma till ett närliggande sjukhus och risken att du skulle skada någon genom sådan olydnad är försumbar – även i fall då samtycke, rent spel eller tacksamhet skulle föreskriva att du vanligtvis följer trafikreglerna. På samma sätt kan din olydnad var berättigad om du kan rädda liv genom att agera visselblåsare även om du måste bryta mot några regler för att till exempel avslöja att man inte följer säkerhetsreglerna på en nybyggd flygplats – även i fall då samtycke, rent spel eller tacksamhet skulle kräva att du vanligtvis lyder lagen.

Har vi en skyldighet till rent spel?

Men innan du ansluter dig till rättviseteorin om politisk förpliktelse föreslår vi att du överväger följande tankeexperiment: en grupp av dina grannar beslutar sig för att driva ett offentligt system för underhållning. De listar alla personer i grannskapet, 365 personer inklusive dig, och tilldelar varje person en dag. Varje person ska på sin tilldelade dag spela musik, berätta skämt, kommentera på nyheterna, och så vidare. Vid något tillfälle blir det din dag. Fram till den dagen har ingen vägrat att bidra. Har du en moralisk skyldighet att delta?

Vissa tycker inte det. Du ville inte vara del av det här projektet, du skulle aldrig ha gått med på att arbeta en dag för att ha lite kul. Genom att någon enstaka gång ha åtnjutit programmet har du visserligen tagit del av förmånerna från dina grannars ansträngningar, men godtog dem aldrig. Och mottagandet av förmåner kan inte etablera skyldigheter i sig. Skyldigheter uppstår endast när du frivilligt mottar dem.

Måste man även överge idén om rent spel och leta efter någon annan princip som kan förklara varför vi bör lyda lagen? Inte nödvändigtvis. Vissa hävdar att själva mottagandet av vissa nyttor, nyttor som vi inte kan leva ett normalt, fridfullt, civiliserat liv utan, kan etablera en skyldighet till rent spel, och därmed plikten att lyda lagen. Om du tycker om det här argumentet föreslår vi att du läser den här artikeln.

Om du tror att svaret finns någon annanstans kan du hålla utkik efter vår nästa artikel, där vi kommer diskutera icke-transaktionella förklaringar av politisk förpliktelse.