Som vi redan har påpekat faller teorierna enligt vilka vi har en moralisk skyldighet att lyda lagen i två kategorier. Hittills har vi diskuterat transaktionella teorier. Dessa är teorier enligt vilka vår plikt att lyda grundas i en moraliskt betydelsefull transaktion mellan dig och staten (eller andra medborgare). Nu kommer vi även introducera icke-transaktionella teorier. Dessa är teorier enligt vilka någon transaktion inte är nödvändig – du kan befinna dig i en situation där du är skyldig att lyda, även om du inte gjort något för att ålägga dig själv den skyldigheten.
Skyldigheter genom sociala roller
De kanske mest välkända icke-transaktionella teorierna är de associativa teorierna. Associativa teoretiker anser att vi har en plikt att lyda lagen i ett politiskt samhälle av den enkla anledningen att vi är medlemmar i det samhället. Det kanske låter konstigt. Hur kan du ha en plikt att ta dig an en avsevärd börda (att respektera lagen kan innebära att du måste ta dig an otrevliga uppgifter, såsom att betala skatt, ha på dig kläder i det offentliga även när det är väldigt varmt ute, och så vidare) utan att ge ditt samtycke eller åtminstone få något av värde i gengäld?
Associativa teoretiker anser att deras teori inte alls är konstig. Istället stämmer den väldigt väl överens med våra dagliga intuitioner. Vi tenderar att acceptera att vi alla har skyldigheter som kommer med de sociala roller vi föds eller växer in i. Vi har skyldigheter som döttrar och söner, vi har skyldigheter som syskonbarn, som far- eller morföräldrar, som grannar, som vänner. I många kulturer är vi när vi fyller rollen som "son" skyldiga att hedra och respektera våra föräldrar trots att vi aldrig valt att bli deras söner. Och den här skyldigheten existerar oberoende av vad våra föräldrar offrat för vår skull. På ett liknande sätt är vi när vi fyller rollen som "medborgare" i ett politiskt samhälle skyldiga att lyda lagen oberoende av de förmåner vi får eller inte får från staten.
Kritiker hävdar att associativa teorier kommer med två problem. För det första är analogin mellan staten och familjen falsk. Moderna politiska samhällen liknar inte familjer i tillräcklig utsträckning. I familjer är vi intimt sammanbundna, emotionellt nära varandra. Det stämmer definitivt inte i politiska samhällen. Vi kan därför ha skyldigheter gentemot våra familjemedlemmar som vi aldrig bett om, men vi har inte ofrivilliga politiska skyldigheter. Andra kritiker hävdar att vi helt enkelt inte har några skyldigheter gentemot våra familjemedlemmar, oavsett av vad de gjort för oss. Mycket riktigt är du inte skyldig dina biologiska föräldrar något om de övergett eller svikit dig. På samma sätt är du inte skyldig ditt politiska samhälle något enbart av den enkla anledningen att du föddes in i det.
'Naturlig skyldighet'
Den andra gruppen icke-transaktionella teorier är teorierna om naturlig skyldighet. Enligt teorier om naturlig skyldighet grundas våra politiska förpliktelser på en moralisk skyldighet som alla har gentemot alla andra, oberoende av deras transaktionella historia. Det finns ett antal förslag om vilka av de naturliga skyldigheterna som ligger till grund för vår plikt att lyda lagen. Vissa säger att det är den samaritiska plikten att komma till andras räddning: om du med relativt liten ansträngning kan hjälpa andra på betydelsefulla sätt bör du göra det. Andra hävdar att det är en rättviseplikt: du bör agera i rättvisans namn. Ytterligare andra anser att våra naturliga skyldigheter kommer av en plikt att respektera varandra som rationella personer med värdighet och förmågan att göra fria val. Alla teoretiker av naturliga skyldigheter är ense om att oavsett var den här naturliga skyldigheten kommer ifrån kan du endast fullgöra den genom att lämna över dig själv till lagens makt.
Dessa teorier om naturlig skyldighet kritiseras för att kunna leda till ett ganska besynnerligt resultat om vi skulle följa dem hela vägen ut. En skyldighet att hjälpa de behövande eller att främja rättvisa och rättigheter skulle kunna ge människor anledning att lyda lagen i sitt eget land. Men det ger ett lika starka argument för att även stödja andra länder. Och om man på ett bättre sätt skulle tjäna rättvisan genom att lyda kraven från en utländsk stat istället för att lyda lagen i det egna landet, så är det vad teorin om naturlig skyldighet kräver att vi gör. På samma sätt kan den kräva att vi inte lyder lagen i vårt egen land. Till exempel skulle vår naturliga skyldighet att främja rättvisa kunna kräva att vi undflyr att betala skatt och ger våra pengar till utvecklingsländer för att lindra den fattigdom som råder där.
Exceptionella fall
Både den associativa teorin och teorier om naturlig skyldighet kan ge utrymme för vissa fall av visselblåsande som bryter mot lagen genom ett erkännande av att den moraliska skyldigheten som ligger till grund för våra allmänna plikter att lyda bara är en av flera moraliska skyldigheter. Och trots att den påstås vara stark nog att kräva att vi lyder i de allra flesta fall kan det i exceptionella fall finnas andra moraliska skyldigheter som kräver att vi bryter mot lagen.
Om du är intresserad av associativa teorier kan du hitta mer material här. Om du tycker att teorier om naturliga skyldigheter är tilltalande, kan du hitta mer material här. Om du vill veta mer om teorier enligt vilka vi kanske inte ens har några politiska förpliktelser kan du komma tillbaka och läsa den sista artikeln i vår artikelserie.