Tech & Rights

Ansiktsigenkännande övervakningsteknologier behandlar oss alla som brottsmisstänkta

Rätten till privatliv är grundläggande och tillhör oss alla. Regeringar har inte tillåtelse att kränka den närhelst det passar dem. Om myndigheterna vill spionera på någon måste de ha tillstånd att göra det.

by LibertiesEU

Vi vill alla vara fria att leva våra liv utan att någon spionerar på oss. Men ansiktsigenkännande övervakningsteknologier fråntar oss den friheten. De behandlar oss alla som brottsmisstänkta och strider därmed mot principen att människor bör anses oskyldiga tills motsatsen bevisats.

Vi tvingas att ge upp vår frihet, och i utbyte lovar regeringen ökad trygghet. Men stämmer det verkligen i praktiken?

Programvaran är bristfällig

Faktum är att själva den ansiktsigenkännande programvarans noggrannhet är högst misstänkt. Det finns inga konkreta exempel på när teknologin använts för att förhindra en terroristattack, men den har varit mycket framgångsrik när det kommer till att leda brottsbekämpande resurser in på fel spår.

Trots att ansiktsigenkännande teknologier gradvis har spridit sig över Europa är resultaten inte uppmuntrande.

Under Champions League-finalen i Wales år 2017 genererades t ex 2 297 falska utslag. Brittisk polis i södra Wales introducerade ansiktsigenkännande programvara på prov mellan maj 2017 och mars 2018. Teknologin identifierade 2 685 personer som brottsmisstänkta, varav 2 451 vara falska utslag.

Trots dessa resultat har myndigheterna fortsatt att hylla ansiktsigenkännande teknologiers noggrannhet. I Tyskland, där regeringen planerar att installera programvaran på 14 flygplatser och 134 tågstationer, insisterar myndigheterna på att programvaran har en 80 procents noggrannhet.

Men en aktivistförening menar att regeringen vilseleder allmänheten. Om samtliga tre tillhandahållare av ansiktsigenkännande programvaror samarbetade skulle det visserligen vara möjligt att uppnå ett så högt resultat. Men varje enskilt system har enbart en noggrannhet på upp till 68,5 procent.

Även om programvaran hade rätt i åtta av tio fall skulle det vara fullständigt oacceptabelt. Och även om vi antar att programvaran var betydligt bättre än så – med en noggrannhet på 99,99 procent – innebär det ändå ett falskt utslag per 10 000 skannade ansikten.

När 10 miljoner passagerare skannas innebär 99,99 procents noggrannhet 1 000 falska utslag. Och kom då ihåg att denna teknologi kommer att användas på de mest högtrafikerade av offentliga platser – flygplatser, tågstationer, shoppingcenter, platser med mycket gångtrafikanter.

Vad tänker EU göra?

EU håller ju nu på att besluta om hur man tänker reglera ansiktsigenkännande teknologier, men för tillfället är det tillåtet för medlemsländer att fortsätta använda sådan programvara under existerande bestämmelser.

I januari läcktes utkastet till en vitbok som avslöjade att EU-kommissionen överväger ett femårsförbud mot ansiktsigenkännande teknologier på offentliga platser.

Syftet med förbudet är att ge beslutsfattare tid att fundera ut hur man bäst förhindrar regeringar och företag från att missbruka ansiktsigenkännande teknologier. Men även under den föreslagna förbudstiden kommer man att tillåta undantag av säkerhetsskäl samt i forsknings- och utvecklingssyften.

Med dessa undantag i åtanke är det svårt att se hur ansiktsigenkännande övervakningsteknologier kommer att stoppas på platser så som flygplatser och andra högt trafikerade transportterminaler. Regeringar kommer att hävda att detta är nödvändigt av säkerhetsskäl.

Men det finns fortfarande hopp om striktare riktlinjer från EU i framtiden. Kommissionens viceordförande för digitala frågor, Margrethe Vestager, har sagt att hon anser att ansiktsigenkännande övervakningsteknologier strider mot GDPR, EU:s dataskyddsdirektiv.

Om Europeiska unionens domstol håller med skulle dett begränsa användandet av ansiktsigenkännande kameror på medlemslandsnivå. Men en sådan dom tycks osannolik.

Rätten till privatliv tillhör oss alla

Privatliv utgör en grundläggande rättighet som tillhör oss alla. Regeringar har inte tillåtelse att kränka den närhelst det passar dem. Om myndigheterna vill spionera på någon bör det krävas att de tar fram bevis till stöd för sina misstankar, och först då få tillåtelse att kränka den misstänktes rätt till privatliv.

Ibland är det de mest passiva, obemärkta kränkningarna av våra rättigheter som är de mest skadliga. Ansiktsigenkännande övervakning förvandlar våra fria samhällen till polisstater. Det gör det möjligt för regeringar att samla in och lagra dina uppgifter utan din vetskap eller ditt samtycke. Det är olagligt, orättvist och hör inte hemma i en demokrati.

artificial intelligence