Tech & Rights

Säkerhet genom mänskliga rättigheter – ny rapport från Liberties

Idag publicerar Liberties sin rapport 'Säkerhet genom mänskliga rättigheter'. Rapporten finner att två terrorismbekämpande åtgärder som ofta används är skadliga för demokratin, ineffektiva och kontraproduktiva.

by Israel Butler

Regeringar kan bara leverera varaktig säkerhet genom att implementera sina skyldigheter med avseende på mänskliga rättigheter. Det innebär att använda proportionella säkerhetsåtgärder som faktiskt fungerar, och att ta itu med de bakomliggande orsakerna snarare än symptomen av radikalisering.

Ladda ner hela rapporten här eller den fristående sammanfattningen här.

Massövervakning och etnisk profilering är tekniker som används i ett antal EU-länder. Även om de kan verka tilltalande på ytan är det i praktiken sannolikt att de istället äventyrar den allmänna säkerheten. Rapporten argumenterar att alternativa terrorismbekämpande program som är förenliga med människorättstandarder i själva verket är mer verkningsfulla med avseende på säkerhet.

Slutsatser:

- Massövervakning är skadligt för demokratin, eftersom demokratin inte kan fungera utan rätten till privatliv. Mer än 50 års forskning visar att människor rättar sig efter majoritetens åsikter och regler när vi befinner oss i offentligheten och tror att vi observeras. Rätten till privatliv ger oss friheten att skapa, tänka, debattera och dela information och idéer utan rädsla för att dömas. Detta gör det möjligt för samhällen att utvecklas genom att ändra reglerna och koncepten vi lever efter, till exempel för att skydda miljön eller delningsekonomin. Rätten till privatliv gör det även möjligt för journalister, aktivister och politiker att ställa våra ledare till svars för deras handlingar eftersom dessa personer ofta förlitar sig på källor till information som är ovilliga att träda fram om de kan identifieras och straffas.

- Idag tenderar den allmänna befolkningen att se internet som ett 'offentligt' rum där vi inte har något privatliv. Ny forskning om internetanvändande bekräftar att en avsevärd andel av journalister praktiserar självcensur och att en del av allmänheten inte längre känner sig fri att använda internet för att läsa eller kommunicera om frågor som de är rädda kan vålla meningsskiljaktigheter. Massövervakning är ett hinder för en välfungerande demokrati. Trots att priset för samhället är så högt har massövervakning inte lyckats ge oss något i gengäld. Alla tillgängliga bevis visar att det aldrig har varit användbart för att förhindra terrorattacker eller identifiera terrorister.

- I de allra flesta rapporterade terrorattacker har förövarna antingen redan befunnit sig på säkerhetstjänsternas radar eller kommit i kontakt med myndigheterna på grund av kriminell verksamhet eller problem med mental ohälsa. När säkerhetstjänsterna misslyckats med att förhindra en attack beror det ofta på att de inte hade resurserna för att bevaka förövaren eller att information från andra myndigheter eller utländska regeringar har ignorerats.

- De mest användbara källorna till information i kampen mot terrorism tenderar att vara förövarnas omgivning, familjer och bekanta. Allmänheten är fortfarande den viktigaste källan till information för säkerhetstjänsterna. Storskaliga operationer som involverar etnisk profilering i USA, Tyskland och Frankrike har inte lett till att någon åtalas för terrorbrott. Faktum är att forskning på användandet av etnisk profilering för brott visar att det leder till att färre förbrytare åker fast.

- Etnisk profilering gör allmänheten mer utsatt: det skapar en blind fläck för säkerhetstjänster eftersom terroristorganisationer helt enkelt kan rekrytera från andra etniciteter. Spektrumet av nationaliteter och etniciteter bland våldsamma extremister är brett, och omfattar även vita (västerländska) konvertiter. Etnisk profilering skapar dessutom förbittring bland oskyldiga medlemmar av den utsatta samhällsgruppen. Detta innebär att dessa samhällsgrupper blir allt mindre benägna att frivilligt lämna information till polisen. Att bli profilerad gör dessutom att oskyldiga offer känner sig marginaliserade och diskriminerade, vilket bidrar till radikaliseringens bakomliggande orsaker.

- Regeringar som bekämpar radikalisering till våldsam extremism har fokuserat på de allra sista stadierna i radikaliseringsprocessen. Regeringar har beslutat att ignorera de bakomliggande orsakerna, såsom inrikes social och ekonomisk ojämlikhet och diskriminering samt samarbete med tyranniska regimer utomlands gällande kränkningar av mänskliga rättigheter.


Rapporten rekommenderar att regeringar bör:

1. Ge säkerhetstjänster större resurser för att utföra övervakning av enskilda individer, samtidigt som man ser till att det finns starka rättsliga och parlamentariska kontroller som förhindrar missbruk;

2. Stärk eller inför samhällspolisering, som bygger på att polisstyrkor utvecklar starka relationer av ömsesidigt förtroende med samhällsgrupper. Detta skulle öka sannolikheten att polisen mottar upplysningar direkt från allmänheten. Denna policy bör inte innebära att polisen rekryterar meddelare. Istället bör den grunda sig i byggandet av ömsesidig respekt mellan polisen och de samhällen myndigheten tjänar. Den bör tillämpas generellt mot alla samhällsgrupper och inte riktas mot specifika minoriteter;

3. Säkerhetstjänster bör enbart använda sina befogenheter att stoppa, kontrollera och häkta personer när de har objektivt bevis på brottslig verksamhet. Regeringar kan se till lyckade projekt i Spanien och Storbritannien där polisen har tränats för att undvika etnisk profilering, vilket har resulterat i färre kontroller och fler gripanden;

4. Implementera sina skyldigheter att främja lika tillgång till utbildning, arbete och lämpligt boende och att bekämpa diskriminering av etniska minoriteter, och att visa respekt för mänskliga rättigheter i utövandet av sina utrikesförbindelser. Detta skulle ta itu med radikaliseringsproblemet vid dess rötter.

5. Regeringar har försökt övertyga allmänheten att mänskliga rättigheter är en del av problemet, att rätten till privatliv bara är något vi använder för att dölja pinsamma hemligheter och att vi kan besegra terrorismen utan att ta itu med de bakomliggande orsakerna. Men verkligen är den att mänskliga rättigheter skyddar oss och om regeringar bara upprätthöll sina lagligt bindande skyldigheter att implementera dem skulle våra samhällen vara tryggare.

Ladda ner hela rapporten här eller den fristående sammanfattningen här.

advisory