EU Watch

Både goda och dåliga nyheter – den pågående reformen av Italiens strafflagen

Den italienska strafflagen är daterad 1975, och speglar därmed gammalmodiga förfaranden och en förlegad bild av vad som är acceptabel behandling i fängelser. Det är dags för en uppdatering.

by Federica Brioschi

Vad är bakgrunden till reformen?

Trots de bistra tider som Italien (och resten av Europa) just nu genomlider kommer goda nyheter från det italienska parlamentet, som har beslutat att reformera strafflagen. Reformen är det senaste steget i en serie reformer som började efter Europadomstolens dom i Torreggianifallet år 2013, när Italien dömdes för överbefolkning av sina fängelser.

I juli år 2017, efter att det italienska parlamentet börjat formulera en delegationslag för att reformera straffsystemet, lade Liberties medlem Antigone fram 20 förslag för reform av strafflagen. Dessa förslag omfattar införandet av striktare begränsningar för bruk av isoleringscell, formulering av en uppförandekod för poliser och fångvaktare, förbättringar av kvalitén på och användandet av alternativa straffåtgärder, utökade utbildnings- och arbetsmöjligheter samt ett utkast för en särskild strafflag för minderåriga.

De goda nyheterna

Även om man ännu inte nått något slutgiltigt beslut angående reformförslaget offentliggjordes dess innehåll nyligen, och utgör ett steg framåt från nuvarande lagstiftning: individens värdighet och rättigheter står i centrum, lagen hänvisar till de europeiska fängelsereglerna – och införlivar dem därmed i italiensk lagstiftning – dynamisk övervakning (som hittills använts informellt i italienska fängelser) erkänns nu formellt och kan därmed regleras, nya teknologier som gör det möjligt för fångar att kommunicera med omvärlden tas i beaktning och tillgången till alternativa åtgärder stärks.

De dåliga nyheterna

Reformens avigsida är att vissa garantier undermineras – ett ingripande som rättfärdigas med nyckelordet "förenkling". Dessutom hörs ekot av den förlegade idén om "korrigeringsanstalter".

De värsta nyheterna

Trots framstegen ignoreras fortfarande vissa aspekter av strafflagen. Inga steg mot reform tas för rätten till ett sexuellt liv, rätten till ömhet eller rätten till religionsfrihet, och man ägnar heller ingen uppmärksamhet till den särskilda situationen för utländska medborgare och kvinnor.

Antigones anmärkningar

Av dessa skäl publicerade Antigone sina anmärkningar på förordningen och skickade dem till medlemmar av justitiekommissionen i deputeradekammaren. Anmärkningarna avser de delar av delegationslagen som inte tagits i åtanke, reformerna som gjorts men som hade kunnat tas ett steg längre samt de negativa ändringarna av strafflagen.

"Detta är definitivt ett steg framåt i relation till den tidigare strafflagen som nu är 43 år gammal," sade Patrizio Gonnella, ordförande för Antigone. "Vi önskar att reformen tog tillvara på detta momentum och var än mer djärv för att få en långvarig inverkan. Därför uppmanar vi regeringen och de parlamentariska kommissionerna att rikta sin uppmärksamhet till de delar av delegationslagen som saknas (rätten till ett sexuellt liv, rätten till ömhet, rättigheter för utländska medborgare och kvinnor, och religionsfrihet) och att offentliggöra innehållet i lagdekretet för den nya strafflagen för minderåriga."