Den rumänska regeringen har återupptagit en koordinerad kampanj för att tysta ner och destabilisera organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter. Dessa grupper, så kallade icke-statliga organisationer, är viktiga försvarare av demokratin och rättssäkerheten eftersom de ställer regeringen till svars när den bryter mot reglerna. Men nya föreslagna lagändringar skulle begränsa icke-statliga organisationers tillgång till både privata och offentliga medel och lägga en ökad administrativ börda på organisationer som redan har brist på både finansiering och resurser.
'Antogs i tystnad'
Regeringen offentliggjorde en plan att begränsa icke-statliga organisationers verksamhet tidigare i år, men den satsningen lades på hyllan när parlamentet bröt upp för sommaruppehåll. Men nu är kampanjen åter på banan: den 20 november antog den rumänska senaten ett lagförslag som inför flera ändringar av Statlig förordning 26/2000, som styr hur icke-statliga organisationer i Rumänien finansieras och fungerar. Detta lagförslag tycks komma som ett direkt svar på den framgång icke-statliga organisationer hade i att mobilisera allmänna protester mot regeringens plan att försvaga anti-korruptionslagstiftningen tidigare i år. Dessa protester var så framgångsrika att regeringen nu vill stoppa icke-statliga organisationer från att kunna mobilisera allmänheten igen.
Lagförslaget godkändes av senaten genom en process som kallas "tyst antagande" – regeringen ställde sig inte uttryckligen bakom förslaget, men dess block i senaten vägrade att debatera ändringar före deadline den 20 november, vilket innebär att förslaget antogs automatiskt. Detta gör det möjligt för regeringen att få vad den vill utan att ta ansvar för det. Även om lagförslaget fortfarande måste godkännas i deputeradekammaren är framgången med det tysta antagandet ett starkt tecken på att även detta organ inte kommer att stoppa förslaget.
Två centrala ändringar
Lagförslaget som godkändes av senaten, och som lades fram av två socialdemokratiska parlamentsledamöter, innefattar två avgörande ändringar av den existerande lagstiftningen:
- Det tvingar icke-statliga organisationer att rapportera samtliga inkomstkällor och utgifter varje halvår. Kravet på sammanställning av finansiella rapporter två gånger om året skulle tära avsevärt på icke-statliga organisationers resurser och distrahera dem från annan verksamhet, såsom att verka som regeringens tillsynsorganisationer. Straffet för en icke-statlig organisation som misslyckas med att lämna in dessa rapporter är grovt oproportionerligt: organisationen skulle upplösas inom 30 dagar. Icke-statliga organisationer måste redan följa samma krav om rapportering och skatteverifiering som andra privata verksamheter. Men det nya lagförslaget inför endast ändringar för icke-statliga organisationer.
- Det inför en mekanism för censur som regeringen kan använda för att tysta ner icke-statliga organisationer som vill öppet kritisera politiker. Enligt lagförslaget kan icke-statliga organisationer inte få status som "allmännyttig organisation" – och det statliga understöd som det innefattar – om regeringen kan visa att organisationen har engagerat sig i någon form av "politisk aktivitet", från att ha samlat in pengar till offentliga demonstrationer till att ha gett ut material som är kritiskt mot regeringen.
Det ovannämnda lagförslaget kommer efter andra ändringar av finansiella bestämmelser som införts under det senaste året eller som just nu övervägs i parlamentet. Med början år 2018 kommer dessa reformer dramatiskt att begränsa icke-statliga organisationers tillgång till privata medel från sponsorer och donationer. Ändringar av skattelagen innebär att 80 procent av Rumäniens företag inte kommer att ha något incitament för att göra donationer till icke-statliga och andra icke-vinstdrivande organisationer, inte ens i form av avdrag från beskattningsbar inkomst.
Soros blir syndabock... igen
För att sälja in den nya lagstiftningen hos allmänheten använder den rumänska regeringen sin gamla vanliga metod för att demonisera George Soros och ge honom skulden för landets ekonomiska och samhälleliga missförhållanden. Det låter ungefär så här: "Soros bär skulden för allt som är fel i landet, och dessa icke-statliga organisationer är bara medhjälpare i hans agenda för att destabilisera regeringen och ekonomin. Dessutom missbrukar dessa icke-statliga organisationer offentliga medel genom att använda dem mot folkets intressen."
Precis som Fidesz-partiet i Ungern har den rumänska regeringen vägrat att backa upp detta med något bevis eller resonemang som visar hur Soros och de icke-statliga organisationerna är skadliga för samhället. Dessutom bortser ovanstående argument från det faktum att icke-statliga organisationer redan verkar enligt strikta redovisningsstandarder, och de är i detta avseende oändligt mer transparenta än företag. Sanningen är den att korruption anses vara det största hindret för ekonomisk tillväxt och välstånd i Rumänien. Korruptionen bland politiker är så extrem att hundratusentals rumänska medborgare demonstrerade i dagar mot regeringens försök att skydda korrupta handlingar i lagen tidigare i år. De aktuella reformerna för att hämma icke-statliga organisationer är inget annat än ett försök att tysta ner tillsynsorganisationer med fokus på korruption så att politiker kan fortsätta som vanligt.
Regeringen måste tydliggöra sin position
Den 22 november utfärdade Association for Defence of Human Rights in Romania – Helsinki Committee (APADOR-CH), en av Liberties medlemmar, tillsammans med fler än 70 icke-statliga organisationer ett uttalande och krävde att ledningen inom det Socialdemokratiska partiet tydliggör sin position angående icke-statliga organisationer i Rumänien. APADOR-CH kommer tillsammans med Liberties att fortsätta bevaka situationen och hålla dig uppdaterad om framtida utvecklingar. Ditt stöd för rumänska icke-statliga organisationer är viktigare nu än någonsin tidigare.