EU Watch

Nio EU-regeringar uppmanar Polen att återupprätta rättssäkerheten

Igår vid FN uppmanade nio EU-regeringar Polen att återställa sin tidigare oberoende och verkningsfulla författningsdomstol samt att skydda rättssäkerheten. Men kommer EU:s ministrar åter höja rösten vid rådet för allmänna frågor nästa vecka?

by LibertiesEU

Igår granskades Polen vid Förenta nationerna. Under en tre timmar lång utfrågning vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève granskade länder från hela världen Polens agerande i relation till rättigheter, rättssäkerhet, och demokrati. Hittills har enbart några få EU-regeringar öppet talat om den försämrade situationen i Polen.

Men igår trädde Tyskland, Frankrike, Spanien, Nederländerna, Sverige, Danmark, Österrike, Belgien, och Republiken Tjeckien fram. Var och en uppmanade Polen att dra tillbaka reformer som har skadat författningsdomstolens bestämmanderätt och verkningsfullhet, och som hotar hela rättssystemets oberoende. Flera av dessa regeringar uppmanade uttryckligen den polska regeringen att implementera Europeiska kommissionens rekommendationer och påkallade skydd av media samt icke-statliga organisationer.

Hot mot rättsligt oberoende

Människorättssituationen i Polen har varit på ständig nedgång sedan år 2015, när den "konstitutionella krisen" bröt ut. Den polska regeringen har infört flera reformer med målet att paralysera landets högsta domstol – författningsdomstolen – för att förhindra att regeringens program av kontroversiella lagar och politik bestrids juridiskt. Och regeringen är inte färdig med sina ändringar inom domstolsväsendet. Samtidigt som andra regeringar ombad Polen att dra tillbaka skadliga reformer i Genève arbetade regeringspartiet på ännu ett lagförslag som kan ge regeringen större inflytande över utnämnandet av medlemmar i domstolsväsendets nationella råd. Det kommer knappast som en överraskning att rådet, som ansvarar för att skydda rättssystemets oberoende, har varit kritiskt mot reformerna av författningsdomstolen.

Andra oroväckande utvecklingar innefattar statens övertagande av allmänna medier, samt förslag som kan begränsa rätten till fredliga demonstrationer. Regeringen överväger för tillfället reformer av systemet för hur offentliga medel delas ut till icke-statliga organisationer. Dessa reformer skulle troligen avskräcka vissa organisationer från att uttrycka kritik mot regeringens policy.

Rådet för allmänna frågor

Den polska regeringen har varit kompromisslös inför internationell kritik. EU-kommissionen slutförde nyligen en årslång utredning, och fann att nya reformer innebär ett "systemiskt hot" mot rättssäkerheten. Men kommissionens rekommendationer har i stor utsträckning ignorerats. Kommissionen har sagt att man inte kommer att trigga mekanismen i Artikel 7, eftersom det inte finns tillräckligt stöd från EU-regeringar i rådet för att följa upp med sanktioner. Men i ett sista försök att skapa meningsfulla politiska påtryckningar från EU lyckades kommissionen få upp Polen på agendan inför sammanträdet av EU:s råd för allmänna frågor, nästa vecka 16 maj.

Det här är första gången som EU-regeringar har satt upp ett av sina egna medlemsländers människorättsprotokoll på rådets agenda. EU-regeringar tenderar att upprätthålla en ömsesidigt skyddande tystnad och har aldrig talat om rättigheter, rättssäkerhet, och demokrati inom specifika medlemsländer i formella Brysselsammanhang.

Detta beror på att vissa regeringar är rädda att diskussioner på EU-nivå har mer långtgående politiska konsekvenser än samtal vid andra internationella organ, såsom Europarådet eller FN. Händelser i Bryssel får mer medieuppmärksamhet bland inhemska befolkningar än utvecklingar i Genève eller Strasbourg. Och att öppet stämplas av sina jämlikar som någon som bryter mot rättigheter kan leda till att regeringar som tidigare varit allierade är mindre villiga att samarbeta under EU-förhandlingar inom andra frågor, såsom handel och ekonomisk politik, med allvarliga ekonomiska konsekvenser.

Sista chansen?

Därför riskerar rådets sammanträde 16 maj att sluta med att EU-kommissionen presenterar resultaten av granskningen av Polen utan någon ytterligare diskussion. Eftersom kommissionen har använt sig av alla juridiska medel tillgängliga skulle det kunna vara sista chansen för allvarliga EU-påtryckningar mot den polska regeringen.

Då Europeiska unionens råd utövar betydligt starkare politiskt inflytande än FN och andra internationella organ vill vissa EU-regeringar att det ska förbli en zon fri från diskussioner om rättigheter. Men det är även anledningen till att EU-regeringar nu måste bryta tystnaden och upprepa den oro de yttrade i Genève och Bryssel. EU grundades på värderingar om grundläggande rättigheter, demokrati, och rättssäkerhet. Länder får inte gå med om de inte är villiga att förverkliga dessa krav. Politiska påtryckningar från regeringar inom rådet är ett av EU:s sista medel för att skydda värderingarna som man gått samman för att upprätthålla.

Israel Butler, Civil Liberties Union for Europe & Małgorzata Szuleka, Helsinki Foundation for Human Rights.