Democracy & Justice

Polen tar kontroll över finansiella medel för civilsamhället i försök att tysta ner kritiska röster

Genom att ta kontroll över hur finansiella medel för civilsamhället fördelas kan regeringen sätta käppar i hjulet för organisationer den inte vill ge sitt stöd.

by Jonathan Day

Med det polska rättsväsendets oberoende slaget i spillror och public service-media i ledband tar regeringen nu sikte på sin nästa måltavla: civilsamhället. Detta är en djupt oroande attack mot rättssäkerheten: Vi behöver oberoende domstolar som ser till att regeringen agerar inom ramen för lagen. Vi behöver en oberoende media som ser till att regeringen inte kan hjärntvätta befolkningen. Och vi behöver icke-statliga organisationer så att folket kan föra ett samtal med politiker och ställa dem till svars för sina handlingar.

I och med en lag som trädde i kraft den 16 oktober har PiS-regeringen (Lag och Rättvisa) nu kontroll över fördelningen av offentliga medel till icke-statliga organisationer. Ett nytt organ, Nationella frihetsinstitutet – centrum för utveckling av civilsamhället, kommer nu att besluta om vilka icke-statliga organisationer som får offentliga medel. Institutet agerar visserligen under ledning av en styrelse, men representanter från icke-statliga organisationer kommer enbart att utgöra en minoritet i styrelsen; resten av ledamöterna tillsätts av regeringen. Representanter från icke-statliga organisationer skulle därför inte kunna blockera beslut som fattas av majoriteten, som utnämnts av PiS.

Dessutom kommer premiärministerns ämbete tillsätta institutets chef, som kommer att ha omfattande beslutsfattande befogenheter. Eftersom lagstiftningen inte tydliggör reglerna kring konkurrens om offentliga medel ges chefen stort utrymme att utöva sitt eget godtycke. Dessutom tillåter lagen honom eller henne att delegera offentliga uppgifter till särskilda icke-statliga organisationer. Detta resulterar i att chefen har nästan fullkomlig kontroll över fördelningen av offentliga medel.

Politiserar finansiella medel för civilsamhället

Det tidigare systemet för fördelning av medel var decentraliserat: oberoende organisationer bestämde hur man skulle allokera offentliga medel från EU och EES/Norge-bidragen. (De senare består av medel från Island, Liechtenstein och Norge som ska gå till att stärka grundläggande europeiska värderingar såsom demokrati, tolerans och rättssäkerhet, i utbyte mot att dessa länder ges tillgång till den inre marknaden.) Denna process var transparent och inte politisk. Under det Nationella frihetsinstitutet kommer finansiella medel allokeras på ett "oberoende" sätt eller "genom en öppen inbjudan att lämna förslag". Varför det finns två tillvägagångssätt och vad "oberoende" verkligen betyder är oklart. Men om det fanns några tvivel om regeringens avsikt sade PiS-senatorn Andrzej Bobko att precis som regeringen inte kan använda offentliga medel för att stödja "en organisation vars mål är att främja teorier om att jorden är platt" kan man heller inte stödja "en organisation som främjar skadliga teorier om sexualitet". Detta är en illa dold referens till HBTQ-organisationer.

Regeringens maktövertagande av fördelningen av medel för icke-statliga organisationer kan bli särskilt skadlig i Polen, där civilsamhället är både stort – det finns drygt 100 000 registrerade icke-statliga organisationer i landet – och oerhört viktigt: icke-statliga organisationer står för drygt 8 procent av utbildningssystemet och så gott som alla härbärgen för hemlösa samt sportföreningar. De utför avgörande arbete för att skydda kvinnors, minoriteters och andra marginaliserade gruppers rättigheter samt för att ställa regeringen till svars för sitt agerande.

För att kunna utföra detta arbete mottar polska icke-statliga organisationer drygt 1 miljard euro i offentliga medel per år, antingen från regeringen eller från lokalförvaltningen. Kulturminister Piotr Glinski sade att det nya institutet krävdes för att man ska kunna hantera "icke-statliga organisationers behov, särskilt när det gäller mindre, lokala organisationer, som hittills inte har fått tillräckligt stöd." Detta må låta nobelt, men faktum är att de allra flesta "mindre, lokala organisationer" i Polen är direkt kopplade till den katolska kyrkan, medan de största och mest högaktade organisationerna, såsom Liberties medlem Helsinki Foundation for Human Rights, hanterar frågor som PiS inte stödjer, såsom migration och HBTQ-rättigheter. Med kontroll över dessa organisationers tillgång till offentliga medel kan regeringen styra pengarna till grupper som arbetar med frågor regeringen bryr sig om och samtidigt försumma andra grupper.

Förtalskampanj

Den polska regeringens kampanj mot icke-statliga organisationer får stöd från regimsympatiserande medier. I oktober år 2016 visade landets största offentliga nyhetstjänst, TVP 1 – som enligt observatörer har blivit högst partisk sedan PiS tog kontrollen – minst sju sändningar om icke-statliga organisationer. Programmen framställde civilsamhällesgrupper som kriminella, och påstod att så många som 10 framstående polska icke-statliga organisationer kommer över sina finansiella medel genom bedrägeri och korruption. Samtliga anklagelser under programmet saknade stöd i form av bevis. Istället framställdes icke-statliga organisationer med hjälp av iögonfallande grafik som maffia-liknande grupper som blivit rika på skattebetalarnas pengar och dansar efter George Soros pipa.

Regeringen har även dragit in landets polisstyrkor i sina kraftåtgärder mot civilsamhället. Förra månaden utförde polisen razzior mot två kvinnorättsgrupper som deltagit i massdemonstrationer mot landets strikta abortlagar. Datorer och dokument som är centrala för deras arbete beslagtogs. Women's Rights Centre, en av de två grupper som polisen slog till mot, ser händelsen som en "förevändning eller varningssignal mot att delta i aktiviteter som inte följer regeringspartiets linje."

Att använda media för att förtala icke-statliga organisationer kan vara särskilt farligt eftersom det uppmuntrar folket att motarbeta dem, ofta med våldsamma följder. Regeringens förtalskampanj har sammanfallit med fysiska attacker mot icke-statliga organisationer. I början av år 2016 hade två HBTQ-grupper inbrott, och utredningen lades snart ner eftersom myndigheterna hävdade att det skulle vara omöjligt att identifiera gärningsmännen. I juni i år plundrades Stonewallgruppens, en organisation som arbetar för HBTQ-rättigheter, kontor i Poznań av okända gärningsmän.

Följer i Ungerns fotspår

Polens försök att kontrollera finansiella medel för icke-statliga organisationer är inte utan motstycke. År 2014 inledde den ungerska regeringen en förtalskampanj mot icke-statliga organisationer och den norska regeringen, och anklagade den senare för att försöka använda Norge/EES-bidrag för att influera ungersk politik. I september utförde polisen razzior mot Ökotárs och DemNets kontor – två icke-statliga organisationer med uppgift att fördela Norge-bidragen. Polisen slog även till mot de anställdas privata bostäder, under sken av en utredning av "bedräglig förvaltning av medel".

Regeringen lade aldrig fram något trovärdigt bevis till stöd för sin anklagelse och utredningen tycktes stillastående under upptakten till den nationella omröstningen om migrantkvoter. Provocerad av resultatet – omröstningen förklarades ogiltig då alltför få tog sig till valurnorna – förnyade regeringen sina attacker mot icke-statliga organisationer genom att skapa ett nytt organ för att se över fördelningen av medel och anta en ny lag i juni i år som kräver att icke-statliga organisationer som tar emot medel från utlandet registrerar sig som "utländska agenter".

Nästa steg

Det är fortfarande för tidigt för att avgöra i vilken utsträckning det nya förfarandet kommer att sätta käppar i hjulet för icke-statliga organisationers arbete, särskilt för de som arbetar med migration, kvinnors och minoriteters rättigheter, samt HBTQ-frågor. I mitten av oktober tillkännagav representanter från Norge och Polen en överenskommelse som kommer göra det möjligt för EES-bidrag att fortsätta flöda in i landet. Men det står inte klart vilket organ som kommer bära ansvaret för att fördela dessa medel. Det verkar osannolikt att Batory-stiftelsen kommer att fortsätta uppfylla den rollen.

Trots denna osäkerhet står detta klart: den polska regeringen har skapat en osäker miljö för icke-statliga organisationer. Grupper med koppling till kyrkan och de som bedriver verksamhet som regeringen samtycker till kommer att gynnas, medan kvinnorätts- och HBTQ-grupper kommer att stå inför nedskärningar av medel och ökad granskning av sitt arbete. PiS har nu nästan fullständig kontroll över rättsväsendet, public service-media och civilsamhället – tre avgörande skyddsvallar mot auktoritarianism. Det är en situation som inte bör tolereras inom den Europeiska unionen. Det är av yttersta vikt att EU står upp mot detta demokratiska återfall, annars riskeras det att normaliseras.

Men den polska befolkningen bör inte vänta på Bryssel innan man agerar mot den nya lagstiftningen. Offentliga demonstrationer har redan påverkat PiS agenda tidigare i år, när dagar av massdemonstrationer i städer över hela landet övertygade president Andrzej Duda om att inlägga veto mot två kontroversiella reformer av rättsväsendet. Nu är det dags för ihållande offentliga påtryckningar för att rädda ett oberoende civilsamhälle i Polen. Det är även dags för folket att stödja icke-statliga organisationer genom frivilligarbete och privata donationer – många bäckar små hjälper icke-statliga organisationer att motstå påtryckningar genom begränsade finansiella medel. Och slutligen finns det något EU kan göra nu, utan att behöva inleda en konfrontation med Warszawa: unionen kan etablera ett europeiskt initiativ för demokrati för att stödja icke-statliga organisationer som är verksamma inom unionen.

Varje dag arbetar dessa organisationer för att försvara våra rättigheter och friheter. Nu är det vår tur att stå upp för och försvara våra förkämpar.