Terrorlagförslaget presenterades av ministerrådet i Republiken Bulgariens nationalförsamling, och godkändes av parlamentet vid första uppläsningen den 28 juli. Nu väntar en andra uppläsning och presidentens påskrift innan förslaget blir lag.

Lagförslaget skulle ge myndigheterna befogenhet att på allvarligt och godtyckligt sätt begränsa bulgariska medborgares grundläggande rättigheter, även om man inte utfört, försökt utföra, eller förberett något terrordåd.

Åtgärderna i lagförslaget innefattar allvarliga begränsningar av personliga friheter och individens privatliv, inklusive rörelseförbud och förbud mot att kontakta andra, även om man inte misstänks för något terrordåd.

Rättsliga garantier saknas

Lagförslaget lägger inte fram något krav på strikt nödvändighet och proportionalitet för de förebyggande åtgärderna, som ordförande för det statliga organet för nationell säkerhet (SANS) eller inrikesministern kan ålägga utan rättsligt bemyndigande eller andra rättssäkerhetsgarantier som skyddar berörda personer.

Enligt lagens förfaranden garanteras en inblandad person inte rättsligt förhör, och får heller ingen möjlighet att lägga fram bevis till sin fördel. Beslutet att begränsa grundläggande rättigheter fattas inte av en oberoende domstol, utan av själva den berörda myndigheten.

Möjligheterna för godtycklighet är obegränsade. Maximitiden som åtgärderna kan implementeras är avsevärd - upp till sex månader, med möjlighet att förlänga till nio månader.

Allmänheten felinformeras

Inrikesministern får makten att beordra antiterror-aktioner samt att bestämma var och hur de genomförs, vilket i sin tur ålägger begränsningar på de grundläggande rättigheterna för alla personer i området, inklusive äganderätten, rätten till privatliv, och personliga friheter.

Polisen kommer att kunna begränsa rörligheten, stänga av internet-tillgång, eller konfiskera dokument och förstöra teknisk och kommunikationsutrustning tillhörande personer som misstänks för att förbereda en terrorattack. Det finns inga skyddsåtgärder mot kränkningar av individens grundläggande rätt till privatliv, och myndigheterna får själva avgöra om åtgärderna är nödvändiga eller inte.

Det finns risk för allvarliga övergrepp mot friheten att ta emot och sprida information. Medieföretag måste omedelbart förmedla den information som myndigheterna ger dem, utan att göra några ändringar. På det här sättet kan myndigheter under obestämd tid felinformera allmänheten om vad de gör och vad som verkligen sker.

Undantagstillstånd

Införandet av undantagstillstånd kommer även att tillåtas genom påbud från parlamentet eller presidenten. Enligt internationell lagstiftning tillåts inskränkning av grundläggande rättigheter under undantagstillstånd endast vid situationer "som hotar nationens existens" (Artikel 15, Europakonventionen, samt Artikel 4, Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter).

Enligt lagförslaget kan undantagstillstånd utlysas utan att några sådana krav har uppfyllts, till synes för att underlätta utredningen av terrordåd, och inte på grund av något hot mot nationen. Det finns heller ingen tidsbegränsningen för undantagstillståndet - regeringen har makten att i onödan begränsa grundläggande rättigheter.

Den här artikeln är del av ett öppet brev som skrivits av Margarita Ilieva, jurist och ansvarig för det juridiska programmet vid Bulgarian Helsinki Committee.