Tech & Rights

Vad är problemet med EU:s filtreringslösningar?

Europeiska unionens svar på behovet av att skydda barn från skadligt innehåll på nätet och att bekämpa upphovsrättsintrång är att kräva att internetföretag filtrerar webben.

by LibertiesEU

Europaparlamentet kommer inom den närmsta framtiden rösta om två nya lagförslag. Det ena är direktivet om upphovsrätt i den digitala inre marknaden, och det andra är direktivet om audiovisuella medietjänster. Dessa direktiv skulle förändra internet för all framtid för alla.

Skydd av barn och bekämpning av upphovsrättsintrång är legitima skäl att begränsa yttrandefriheten. Men det är viktigt att nå en rimlig balans mellan rättigheterna som står på spel, det vill säga upphovsrätten och skydd av barn, och yttrandefriheten. Begränsningar av yttrandefriheten måste alltid vara proportionella. Vi hittar oftast en balans mellan yttrandefriheten och andra intressen genom att lämna över frågan till domare (och ibland till myndigheter) som utfärdar riktlinjer och löser problematiska rättsfall, ett i taget.

Nu vänder sig EU i en ny riktning, och blickar mot en framtid där yttrandefriheten inte respekteras, där begränsningar är oproportionerliga och där besluten ligger i de privatägda företagens händer.

Experter talar ut mot förslaget

Det nya föreslagna direktivet om upphovsrätt skulle införa nya skyldigheter för alla företag som tillhandahåller tjänster för informationssamhället. Dessa skulle nu behöva dela och lagra innehåll som genererats av användare. Det nya kravet skulle förpliktiga företag som tillhandahåller internettjänster att vidta åtgärder mot upphovsrättsintrång i samarbete med upphovsrättsinnehavare. Direktivförslaget identifierar teknologier som kan känna igen innehåll som ett möjligt hjälpmedel. Det är svårt att tolka det här kravet som något annat än en skyldighet att bevaka och filtrera användares aktivitet. Den nya regeln skulle gälla alla företag som tillhandahåller tjänster för informationssamhället, såsom plattformer for videodelning (YouTube), bloggar (Twitter, Tumblr), sociala medier (Facebook), till och med för fildelning (Dropbox) och saluplatser på nätet (eBay, Etsy).

Flera akademiker (här, här, här och här) och organisationer som arbetar för mänskliga och digitala rättigheter över hela Europa hävdar att förslaget strider mot EU:s existerande regler och skapar rättsosäkerhet. Det bryter mot grundläggande rättigheter, såsom yttrandefrihet, informationsfrihet och rätten till privatliv, och strider mot tidigare beslut från EU-domstolen.

Människorättsorganisationer hävdar ofta att filtrering kränker yttrandefriheten och rätten till tillgång till information, och att konstant bevakning av användares aktivitet kränker rätten till privatliv.

Kränker mänskliga rättigheter

Filtrering skapar en miljö där människor inte har tillgång till viss information. Filtrering är en sorts automatisk, förebyggande censur som införs under förevändning att skydda vissa värderingar. Dessa värderingar kan innefatta allmänhetens moraliska plikt att skydda barn. Detta hindrar dem från att få tillgång till innehåll som anses vara skadligt. Denna värdering återfinns i kommunistisk ideologi, till exempel i China. En gemensam nämnare i dessa fall är att privata företag eller stater skapar algoritmer som ska skydda olika vagt definiera värderingar.

Men upphovsrätt är något annat. Det finns objektiva kriterier som skyddar upphovsrättsinnehavares kreativa verk. Men nivån av skydd beror på upphovsmannens önskningar. Det finns upphovsmän som frivilligt delar sina verk, medan andra endast ger tillstånd mot betalning. Att använda upphovsrättsskyddat material för parodi kan vara lagligt eller olagligt beroende på reglerna i olika europeiska länder.

Vad vi kan se här är en tydlig kränkning av våra grundläggande rättigheter. På ena sidan står yttrandefriheten och rätten till tillgång till information. På andra sidan står upphovsrättsinnehavares rätt till skydd av sina verk. De kreativa industrierna skulle inte kunna blomstra utan lämpligt upphovsrättsligt skydd. Det är viktigt för ekonomin och för utvecklingen av informationsteknologier. Men kravet om en rättvis balans mellan rättigheterna som står på spel, det vill säga upphovsrätten och grundläggande rättigheter, uppfylls inte i det här fallet. Detta beror på att upphovsrätten redan skyddas på andra sätt än genom filtrering – sätt som är betydligt mindre påträngande. Direktivet om elektronisk handel är ett bra exempel. Det begränsar ansvarsskyldigheten till de upphovsrättsintrång som tjänsteleverantören har vetskap om, eller fall då man fått sådan vetskap men inte avlägsnat materialet. Enligt förslaget till ett nytt upphovsrättsdirektiv skulle internetföretag bära ansvaret för allt som deras filter släpper igenom, även om det sker utan deras vetskap. De nya reglerna skulle alltså skapa rättsosäkerhet för internetföretag angående vilken lagstiftning man bör följa.

'Skadligt innehåll'

Om vi tar ett steg tillbaka blir det tydligt att förslaget om en filtreringslösning är en del av en större trend inom EU. Utöver upphovsrättsdirektivet kräver även den nya versionen av förslaget till ett direktiv om audiovisuella mediatjänster filtreringslösningar. Det föreslagna direktivet skulle dessutom kräva att privatägda plattformer för videodelning använder filtreringsmekanismer för att skydda minderåriga.

Skydd av minderåriga må vara ett önskvärt mål, men det finns två problem. För det första är det svårt att definiera vad som kan anses vara "skadligt innehåll". Det kan till exempel vara svårt att skilja på mjukporr och viktigt sexualkunskapsmaterial. Samma innehåll vara skadligt för de flesta 10-åringar, men väldigt användbart för en 10-åring som fallit offer för sexuella trakasserier. För det andra har plattformer för videodelning varken den kunskap eller den personalresurs som krävs för att på lämpligt sätt gå igenom och klassificera material.

Obligatorisk filtrering skulle kräva att privatägda företag själva löser svåra problem som handlar om grundläggande rättigheter. Upphovsrättsdirektivet skulle kräva att företag skiljer på skyddat, fritt tal och upphovsrättsintrång. Direktivet om audiovisuella medietjänster skulle kräva att företagen skiljer på fritt tal och skadligt innehåll.

Vältrar över ansvaret på företagen

Med den här lösningen försöker kommissionen lösa problemen med upphovsrättsintrång och skadligt och hatfullt material på nätet genom att lägga över ansvaret på internetföretag, såsom sökmotorer, plattformer för videodelning och sociala nätverk. Men dessa företag saknar resurserna och kunskapen för att kunna lösa problem som handlar om grundläggande rättigheter.

Och det handlar inte bara om deras expertis – det strider dessutom mot företagens natur. För dessa företag är skyddet av grundläggande rättigheter inte av yttersta vikt. När det handlar om att välja mellan affärsintressen och att skydda yttrandefriheten har företagen ett starkt incitament att välja det förra, det vill säga att avlägsna innehåll om det finns minsta risk att de kan bli rättsligt ansvarskyldiga.

Att lämna över kontrollen av innehåll till företagen äventyrar yttrandefriheten och informationsfriheten eftersom det gör det svårare för individer att nyttja och hävda sina rättigheter. Det kommer inte ens att finnas möjlighet till offentlig debatt kring vissa typer av innehåll eftersom det aldrig kommer att nå allmänheten. Dessa företag kommer att kontrollera all information som finns tillgänglig. Att låta företag fatta beslut om innehåll innebär inte bara en tung börda på den kommersiella sektorn, det är dessutom högst icke-transparent, och därför ett fullständigt olämpligt sätt för demokratier att reglera sådana viktiga frågor som yttrandefrihet. Bristen på insyn är ett problem eftersom det innebär att det inte finns någon ansvarsskyldighet – individer vet inte vem de ska vända sig till när deras innehåll blockeras eller avlägsnas, vilket kränker rättssäkerheten.

Så varför ändrar EU reglerna? Först och främst lägger EU gärna över ansvaret på stora företag som har de finansiella resurserna att lösa problem, utveckla programvara och betala böterna om så krävs. För det andra försöker EU skapa en bättre balans i de kreativa industrierna. Men internetföretag har särskilda intressen och upphovsrättsinnehavare har sina egna intressen, och någonstans däremellan förlorar vi fokus på användaren. Vi anser att EU bör fokusera på användaren och skydda människors yttrandefrihet, informationsfrihet och rätt till privatliv.

copyright