Tech & Rights

#MeAndMyRights: Privatlivet ger oss frihet

Privatlivet befriar oss från de restriktioner och det tvång som kommer med social kontroll. På så sätt ger den oss friheten att tänka kritiskt, ifrågasätta sociala regler och debattera idéer som kanske kan anses kontroversiella.

by Israel Butler

De allra flesta av oss får lära oss att det är fel att slänga vårt skräp på marken istället för i soptunnan. Många människor slänger fortfarande skräp på marken – det finns gott om bevis ute på gatorna – trots att vi alla är medvetna om regeln. Under de senaste åren har psykologer börjat experimentera med allmänheten för att se om man kan lösa problemet med nedskräpning. I vissa experiment har de satt upp bilder av människoögon på viktiga platser där det finns möjlighet för personer att skräpa ner. I andra experiment har de satt bilder av människoögon på själva skräpet. De har jämfört resultaten med scenarior då skyltar mot nedskräpning inte har inkluderat någon bild på ögon. I situationerna med mänskliga ögon var folk betydligt mer benägna att lägga skräpet i papperskorgen.

Läs tidigare artiklar i artikelserien #MeAndMyRights.

Varför är det så? Det beror på att människor tenderar att följa reglerna i ett samhälle, särskilt när vi tror att någon bevakar oss, för att undvika att straffas av vår omvärld. Och bilderna av ögon är en tillräcklig påminnelse till vårt undermedvetna om att vi bevakas – även om vi vet att det faktiskt inte stämmer.

Ett vakande öga: social kontroll

De flesta av experimenten med vakande ögon genomfördes under de senaste åren, men de bygger på en lång tradition av experiment med början under 1930-talet. Genom dessa experiment upptäckte socialpsykologer att när individer befinner sig i en grupp tenderar de att rätta sig efter majoritetens regler och åsikter. Detta fenomen kallas "social kontroll". Enkelt uttryckt: en av de huvudsakliga anledningarna till att vi följer sociala regler och tenderar att rätta oss efter majoritetens åsikter är socialt tryck.

Experimenten visade att social kontroll är så kraftfull att vi tenderar att rätta oss efter majoritetens åsikt, även när den åsikten är objektivt inkorrekt. I vissa experiment fyllde psykologerna till exempel gruppen med sina underhuggare, som alla fått instruktioner att uppge samma inkorrekta åsikt om vilket av tre streck som ritats på ett papper var längst. Och den nya personen, som var det sanna försöksobjektet, rättade sig vanligtvis efter gruppens åsikt för att passa in. Under årens gång har experimenten så klart blivit mer sofistikerade, och studerar sådant som hur vi uttrycker politiska åsikter och moraliska övertygelser, inte bara streck på ett papper.

Läs tidigare artiklar i artikelserien #MeAndMyRights.

Senare experiment har studerat vad som händer fysiskt i hjärnan i dessa situationer. När en individ uttrycker oenighet med majoriteten av deras grupp aktiveras den del av hjärnan som förknippas med negativa känslor. När individer uttrycker samstämmighet med majoriteten aktiveras istället utlösningen av oxytocin, "kärlekshormonet" som hjälper skapa starka band mellan mammor och barn och mellan sexuella partners. Det verkar som att vi är byggda för att följa regler och rätta oss efter majoritetens åsikt. Detta kan möjligen bero på att människor under hundratusentals år har utvecklats mot att hålla ihop i harmoniska grupper för att öka våra chanser att överleva och få tillgång till gruppförmåner såsom skydd, mat och husrum. Nuförtiden kan en kontroversiell åsikt kanske leda till att du förlorar vänner på Facebook. I vårt avlägsna förflutna innebar det antagligen att man sparkades ut ur gruppen eller övergavs av sina kamrater och lämnades till en ensam död.

Privatlivet: mycket mer än rätten till hemligheter

Vad har det här att göra med rätten till privatliv? Vårt privatliv reglerar vår förmåga att kontrollera vad för information vi delger om oss själva och vilka vi delger den till. Vi delar information, idéer, åsikter, ägodelar, personligt utrymme och våra kroppar. Vi delar dessa med vår partner, våra familjemedlemmar, vänner, klasskamrater, kollegor, bekanta, främlingar och allmänheten. Och precis som vi väljer att dela olika saker med olika människor, väljer vi även att inte dela vissa saker med alla. När vi har kontroll över dessa val säger man att vi har ett privatliv. När vi fråntas kontrollen över dessa val säger man att vårt privatliv har kränkts.

Eftersom privatlivet ger oss ett val om vem vi delar information om oss själva med tillåter det oss att begränsa till vilken utsträckning vi avslöjar viss information – med andra ord tillåter det oss att ha "hemligheter". Men privatlivet handlar om så mycket mer än hemligheter. Det handlar om att skapa ett utrymme där vi har friheten att utbyta information, tänka och fatta beslut om våra samhällen och hur de styrs.

Privatlivet ger oss frihet från social kontroll. Det ger oss friheten att ifrågasätta majoritetens åsikter, regler, värderingar och traditioner. När ingen ser, eller när vi befinner oss i en grupp vi litar på, kan vi delge idéer och åsikter som vi inte skulle våga dela med oss av i det offentliga rummet. Och detta är avgörande för att en demokrati ska kunna fungera. Varför? Mer om detta i nästa artikel.

Om du söker mer djupgående information eller skulle vilja läsa mer om bevisen och studierna vi hänvisar till kan du ta dig en titt på hela vår rapport 'Säkerhet genom mänskliga rättigheter' här.

#MeAndMyRights