Det litauiska parlamentets beslut kommer att begränsa yttrande- och pressfriheten i landet avsevärt.

Avlägsnar medias skyddsåtgärder

För nuvarande ger civilrätten mer spelrum när information publiceras om offentliga personer och deras arbete, jämfört med vad som är tillåtet om man skriver om privata individer.

Om det visar sig att informationen som publicerats är felaktig, men personen som publicerade den kan bevisa att han eller hon agerade i god tro och inte visste om att det inte var sant, slipper personen undan och är inte förpliktigad att betala ekonomisk ersättning.

Dessa skyddsåtgärder gäller först och främst journalister, och gör det möjligt för dem att fritt utföra sitt arbete och informera allmänheten om offentliga personers angelägenheter.

Försvarar politikernas värdighet

Den 8 december bestämde sig den lagstiftande makten för att ändra reglerna. Lagändringen bortser från ovannämnda skyddsåtgärder när inkorrekt information som skadar en persons heder och värdighet publicerats.

Det påstås att ändringen antogs på grund av ett behov av att etablera civilrättsliga åtgärder mot förolämpningar som avkriminaliserats.

Men genom att anta lagändringen gjorde sig parlamentsledamöter faktiskt av med det extra skydd som erbjöds journalister, eftersom det kan skada offentliga personers rykten, och därmed "förnedra [deras] ära och värdighet," i samtliga fall då felaktig information sprids.

Avskräcker journalister

"Dessa ändringar innebär ett allvarligt hot mot medias arbete, då de lägger grunden för att under civilrätten hålla journalister ansvariga för att kritisera offentliga personers handlingar genom att hävda att [kritiken] inte stämmer överens med fakta och är förnedrande mot den offentliga personens ära och värdighet," sade Karolis Liutkevičius från Human Rights Monitoring Institute.

Enligt den rättsliga experten kan dessa regler avskräcka media från att utföra sina direkta skyldigheter — nämligen att informera allmänheten om viktiga frågor. Pressfrihet täcker även rätten till överdrift och till och med provokation, debatt och skarp kritik, allt för att säkerställa att media kan fungera som en väktare för allmänhetens intresse.

Gränserna för kritik är vanligtvis vida

"Kritik och utvärderande påståenden kan inte vara liktydiga med förolämpningar samtidigt som rätten att kritisera myndigheters och offentliga tjänstemäns arbete skyddas av vårt lands konstitution såväl som Europakonventionen," sade Liutkevičius.

Enligt honom har Europadomstolen flera gånger förtydligat att politiker som agerar i officiell kapacitet utsätts för accepterad kritik med vidare gränser än vanliga medborgare.

Politiker öppnar medvetet och ofrånkomligen upp sig själva för granskning av ord och handlingar, från media och från allmänheten, och måste därför vara mer toleranta mot kritik.

Åtgärder finns redan

Allt som saknas innan ändringen kan träda i kraft är presidentens underskrift. Journalister har därför gjort ett antal offentliga vädjan till president Dalia Grybauskaitė, och bett henne nyttja sin vetorätt.

Human Rights Monitoring Institute har dessutom försett presidenten med sitt utlåtande om lagändringen. HRMI anser att åtgärder för att försvara personers ära och värdighet mot illvilligt publicerande av inkorrekt information redan finns tillgängliga för både offentliga personer och privata individer.

Istället för att erbjuda bättre skydd av mänsklig värdighet kommer ändringarna av civilrätten därför endast begränsa yttrande- och pressfriheten i Litauen ytterligare.

Uppdatering: Den 19 december avlade den litauiska presidenten sitt veto mot lagändringen, som sedan drogs tillbaka av parlamentet.