Tech & Rights

Färre än 1 av 10 väljer att försvara sina rättigheter i Litauen

Litauer anser att rätten till en rättvis rättegång är den mest bräckliga av alla rättigheter. Trots att en av fem personer får sina rättigheter kränkta vid något tillfälle väljer endast sju procent att stå upp för dem.

by Human Rights Monitoring Institute
(Image: Liberties.eu)
Enligt litauer var den rättighet som kränktes mest under år 2016 rätten till en rättvis rättegång. Detta följer trenden för år 2012 och 2014. Rätten till privatliv var den näst mest kränkta rättigheten, medan rätten att delta i det politiska samtalet associerades med lägst antal kränkningar.

Tillräcklig information

Det förekom en svag ökning i antalet personer som anser att de har tillräcklig information om mänskliga rättigheter. Detta indikeras av så många som 63 procent i årets undersökning, jämfört med 52 procent år 2012 och 60 procent år 2014.

Personerna som anser att de har tillräcklig information om mänskliga rättigheter är oftast mellan 18 och 45 år gamla, med den högsta nivån av utbildning, i den högsta inkomstgruppen, och bosatta i stadsområden.

Antalet personer som vet vart de bör vända sig i händelse av en kränkning av deras rättigheter har också växt stadigt. År 2016 ansåg fler än hälften (57 procent) av deltagarna att de visste vilken institution de bör vända sig till när deras rättigheter kränks, jämfört med 54 procent år 2014, 52 procent år 2012, och 49 procent år 2010.

Försvarar sällan rättigheter

Att döma av resultaten från undersökningen har en av fem litauer upplevt att hans eller hennes rättigheter kränkts. Trots detta tog endast sju procent av alla som hävdade att deras rättigheter kränkts sedan steg för att åtgärda problemet.

Likt tidigare år var huvudanledningen för motvilligheten att försvara rättigheter bristen på förtroende för institutionerna som ska åtgärda överträdelser. Så många som tre fjärdedelar av de som hävdade att deras rättigheter kränkts men som inte gjorde någonting åt det sade att de inte trodde att det skulle hjälpa att vända sig till en institution.

Undersökningen visade att personer som vänder sig till en institution när deras rättigheter kränkts oftast går till polisen eller åklagarmyndigheten (36 procent), följt av icke-statliga organisationer och domstolar.

Mentalt handikappade möter störst diskriminering

Deltagare frågades även om vilken samhällsgrupp de anser möter kraftigast diskriminering i Litauen. Situationen förblev oförändrad för det sjätte året i rad: mentalt handikappade anses vara den mest diskriminerade samhällsgruppen. De fick 5,68 poäng (jämfört med 5,03 poäng år 2014), med äldre personer på en andraplats (5,40) och personer med fysiskt handikapp på tredjeplats (5,21).

I år innefattar undersökningen även flyktingar som samhällsgrupp. Deras utsatthet ansågs ganska hög, med strax över 5 poäng (5,02). Personer i åldrarna 16-35 år som bor i stadsområden är mer benägna att hävda att flyktingar diskrimineras.

Opinionsundersökningen om samhällets rådande attityder till människorättssituationen i Litauen utfördes på uppdrag av Human Rights Monitoring Institute och genomfördes av Spinter tyrimai, ett marknadsundersökningsföretag.