Tech & Rights

Ignorera blixten och fokusera på helhetsbilden

Medan allmänhetens uppmärksamhet var fixerad på den absurda "förintelselagen" klubbade Polens regering igenom lagändringar som man ansåg var betydligt viktigare.

by Jonathan Day

När Polen tidigare i år godkände en lag som straffar alla som antyder att landet hade en hand i nazistiska krigsbrott kom reaktionen så snabbt och var så vida utbredd att många kommentatorer menade att regeringen hade gjort en grav misskalkylering. Men tänk om så inte var fallet? Tänk om tumultet var precis vad den polska regeringen hade hoppats på?

Alla stora europeiska tidningar ägnade sina förstasidor åt den så kallade förintelselagen, som blev en internationell incident. Det är svårt att föreställa sig att regeringspartiet PiS brydde sig särskilt mycket om att få igenom lagen. Det är visserligen sant att lagen tilltalar partiets allra mest nationalistiska följare, men den är inte något som bidrar till att ena deras väljarbas, och den stärker deras plattform enbart marginellt. Och trots vad vissa sade var reaktionen relativt förutsägbar – tar man ett av de mest känsliga ämnena på kontinenten och skapar en lag som gör det svårt att undervisa och tala om det, och som man kan vara säker på kommer att uppröra judar såväl som icke-judar, har man alla ingredienser man behöver för att väcka internationellt ramaskri. Och det är hela meningen.

Fort, kolla hit!

Medan världen var besatt av förintelselagen fick PiS diskret igenom lagändringar som var långt mycket viktigare för partiet – och betydligt skadligare för den polska demokratin: en helt ny modell för landets valprocedur. Ändringarna kommer få oerhörda följder. Numera tillsätts så gott som samtliga tjänstemän som administrerar val, även på regional nivå, av regeringen. Den nationella valkommissionen, som övervakar och certifierar val, har tidigare bestått av nio domare som utnämns av landets tre högsta domstolar (författningstribunalen, högsta domstolen och den högsta förvaltningsdomstolen). Numera kommer organet bestå av endast två domare, och de resterande sju medlemmarna kommer att utnämnas av parlamentets lägre kammare. Regeringens handplockade tjänstemän får även rita om gränserna för lagstiftande distrikt och se över alla ändringar som lokala regeringar oberoende fört igenom.

Allt detta ger regeringen extraordinärt inflytande över huruvida man får behålla makten. Regeringen gav aldrig någon seriös förklaring för varför ändringarna tvunget behövde införas, men det är uppenbart vad det är frågan om. PiS:s grepp om makten har aldrig varit så starkt som angränsande populistiska regimers (vi har ögonen på dig, Ungern). PiS uppnådde majoritet efter valet år 2015, när partiet vann 235 av 460 säten i parlamentet, strax över 50 procent. Men PiS åstadkom detta med endast 37,6 procent av rösterna. I en sådan miljö är det bara en tidsfråga innan en korrupt och auktoritär regering försöker stärka sin makt.

Så vad hände med förintelselagen? Regeringen gjorde en u-sväng och strök de mest splittrande aspekterna och urvattnade den tills lagen knappt hade någon rättslig substans att tala om. Och gissa vad? Även detta var oerhört förutsägbart – om du till slut backar på en fråga som du egentligen inte bryr dig om kommer dina motståndare att känna som att de vunnit en mindre seger, och i slutändan får du vad du verkligen vill utan att folk märker någonting.

Allt detta är som taget direkt ur handboken för auktoritära politiker. Putin befäster sin makt genom att fängsla eller mörda sina motståndare; regeringarna i Ungern och Polen gör det genom att kontrollera media och domstolarna och genom att ändra lagen för att göra det lättare för sig själva att vinna val. Vissa av dessa förändringar fångar landets och världens uppmärksamhet, men ofta gör de inte det. Det är här som icke-statliga organisationer – en annan måltavla för auktoritära politiker – kommer in i bilden. Vi ställer regeringen till svars för sina handlingar när den missbrukar sin makt, även (eller särskilt) om frågan inte fått den uppmärksamhet den förtjänar i media.

Ligger demokratin för döden?

Aldrig tidigare har Europeiska unionens värden varit under sådant hot, och angriparna är regeringar i unionens egna medlemsländer. Av politiska skäl har det visat sig svårt för EU att skydda sina egna intressen, men det som verkligen står på spel är demokratins styrka över hela kontinenten. Polens ursprungliga förintelselag innebar ett allvarligt hot mot yttrandefriheten och andra grundläggande rättigheter, men den riktade inte släggan mot rättsstatsprincipen. Det gjorde däremot regeringens ändringar av valproceduren.

Demokratin går vanligtvis inte under på grund av enskilda lagar som väcker internationellt ramaskri. Istället tar man ofta kål på den i tystnad, genom gradvisa förändringar som införs medan allmänheten är distraherad av en avledningsmanöver.

Dela vår serie videoklipp, Överlevnadsguide till auktoritarianismen, om du vill att dina vänner får veta mer handboken för auktoritära politiker.