Den 19 maj skedde den första utfrågningen om lagförslaget i Sejmen (den nedre kammaren i det polska parlamentet). Polska Helsingforsstiftelsen för mänskliga rättigheter har utfärdat ett kritiskt utlåtande om förslaget, med fokus på flera föreslagna ändringar.
Regeringen lovade att öppna upp för offentlig debatt. Trots detta har förslaget inte debatterats, utan istället hållits dolt från allmänheten i flera månader.
"Ett sådant beslut är olämpligt med tanke på vikten av lagförslagets syfte, vilket är att garantera allmänhetens trygghet. För att säkra en så grundläggande värdering behövs en bred diskussion som grundligt analyserar lagändringarnas riktning," säger utlåtandets författare, Barbara Grabowska-Moroz.
Obskyr definition av terrorism
Helsingforsstiftelsen för mänskliga rättigheter kritiserar lagförslagets definition av "terroristiska handlingar." Förslaget innefattar en lista av handlingar som sammanställdes med hjälp av diskriminerande kriterier och med fokus på extremism inom en enda religiös grupp.
Bekämpa terrorism eller utlänningar?
En av förslagets mest oroväckande aspekter är förordningen som gör det möjligt för brottsbekämpande organ att övervaka utlänningar. Enligt lagförslaget kan sådan övervakning vara i tre månader med riksåklagarens tillstånd. Tillstånd från en domstol skulle inte vara nödvändigt.
Blockering av hemsidor
Ett förslag för att blockera hemsidor går emot standarder som etablerats av Europadomstolens rättspraxis för yttrandefrihet. Särskilt problematiskt är att lagförslaget inte erbjuder tillräckligt skydd mot godtyckliga regeringsbeslut.
De huvudsakliga problemen är bristen på verkningsfull domstolstillsyn av polisen och avsaknaden av möjlighet att överklaga ett blockeringsbeslut som fattats av någon annan än den Inrikes säkerhetstjänsten eller riksåklagaren.
Den Inrikes säkerhetstjänsten vet allt
Lagförslaget inför avsevärda rättsliga begränsningar gällande integritet. Det ger den Inrikes säkerhetstjänsten (ABW) tillgång till register och databaser som sammanställts av andra myndigheter, såsom Socialförsäkringsmyndigheten (ZUS), Jordbruksförsäkringsmyndigheten (KRUS), Myndigheten för finansiell tillsyn (Komisja Nadzoru Finansowego) och lokala myndigheter.
ABW skulle få tillgång till bilder från övervakningskameror i socialtjänstens lokaler, vid allmänna vägar och andra offentliga platser.
14-dagarshäktning och nattrazzior
Lagförslaget ger säkerhetsstyrkor rätt att genomföra nattliga razzior av, till exempel, samtliga bostäder i ett område. Det rimliga antagandet att en misstänkt befinner sig i området skulle räknas som tillräcklig orsak.
Vad som behöver kritiseras är säkerhetsstyrkornas nya rätt att tillfälligt häkta någon i upp till 14 dagar på grund av misstanke om terrorbrott.
I sådana fall gäller inte det vanliga förfarandet om förebyggande åtgärder. Brottsbekämpande organ skulle inte behöva bevisa att den häktade med största sannolikhet genomfört brottet han eller hon står anklagad för.
"Tyvärr tar lagförslaget inte hänsyn till Europadomstolens och författningsdomstolens rättspraxis. Avsaknaden av öppen debatt, ett enastående genomhastat förfarande, och extrema kränkningar av medborgarnas rättigheter och friheter innebär att lagförslaget behöver flera ändringar," säger Barbara Grabowska-Moroz.