Democracy & Justice

Vi är i kris, men tillsammans kan vi bli lösningen

Liberties Executive director om sina synpunkter på det rådande människorättsläget inom Europeiska unionen.

by Balázs Dénes
Vi kan beskriva det på många olika sätt. Vi kan skapa en lista av "bra" och "dåliga" länder; vi kan lägga skulden på politiker, byråkratin, den rättsliga miljön eller praktiskt taget vad som helst. Men det är svårt att förneka verkligheten: idag står vi inför en tillbakagång när det gäller normer för demokrati, rättigheter och rättsstatsprincipen inom EU. Mänskliga rättigheter tappar i popularitet, och när det kommer till solidaritet och tolerans och våra samhällens förmåga att erbjuda skydd vid fall av kränkningar har vi klarat oss betydligt sämre hittills på 2000-talet än vi gjorde under de sista två årtiondena av det förra seklet.

Hur hamnade vi här, och vad är vägen framåt?

Terrorism, massmigration, ekonomisk och kulturell (över)globalisering, och alla möjliga sorters kriser har fått allmänheten att känna sig fysiskt, ekonomiskt och kulturellt hotad. Populister, för det mesta från högern, lägger skulden för röran på migranter, minoriteter, feminister och, allt oftare, icke-statliga organisationer. Med förtalande retorik angriper de dessa grupper och alla andra som försvarar mänskliga rättigheter, inklusive domstolar och media. I vissa länder har populister kommit till makten, och även där de inte har det har deras rädslospridande influerat agendan för center-konservativa politiker. Populisternas svar på den rädsla de skapar är enkelt: etnocentriskt nationalism och ett återvändande till en dogmatisk, patriarkal och begränsande tolkning av kristna värderingar. Detta säger de för att dessa principer är lätta att förstå och erbjuder en illusion av stabilitet. Men det är bara en illusion.

De som stödjer mänskliga rättigheter, solidaritet och tolerans har inte kunnat göra motstånd. Vi tog för givet att grundläggande rättigheter var icke-förhandlingsbara normer i Europa efter andra världskriget. EU:s härkomst som ett fredsprojekt gjorde klart att vår union, åtminstone delvis, handlar om mänskliga rättigheter. Detta fria, multikulturella Europa som respekterar rättigheter var den union som postkommunistiska länder drömde om att få gå med i under årtionden. Det såg enkelt och vacker ut, men i takt med att de ekonomiska omständigheterna försämrades blev det tydligt att mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter inte är värderingar som delas av alla.

EU:s organisationer som arbetar för rättigheter har länge fokuserat på lobbying och rättstvister, men inte på att bygga allmänt stöd – de antog alltid att allmänheten delade deras värderingar, eller att man åtminstone håller med om behovet av att skydda rättigheter. Men så är det inte. Till största del verkar allmänheten tycka att rättigheter och friheter är till för människor i andra länder, och man ser inte relevansen i hemlandet. Högerpopulister har utnyttjat allmänhetens okunnighet och vänt mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter till något negativt: ett redskap som används av särskilda grupper (brottslingar, terrorister, migranter) för att få fördelar eller undslippa rättvisa.

Det här är situationen vi står inför nu. Finns det någon väg ut? Vi på Liberties tror att det gör det. Den kommer inte lösa alla våra problem, nej. Men den kan leda oss tillbaka på rätt spår och inleda en ny era inom europeiskt skydd av mänskliga rättigheter.

Vi erbjuder tre lösningar

För det första vill vi bygga offentligt stöd för mänskliga rättigheter. Vi vet att det finns människor därute som värdesätter rättigheter och vill vända flodvågen av populism, men de vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp. Det här är inte ett problem vi sett i USA, där den välkända American Civil Liberties Union överöstes av donationer efter Trumps inval. Men vart ska människor i Europa vända sig om de vill delta i att försvara värderingar här? Genom att tillhandahålla information, expertis och innovativa verktyg kommer Liberties stärka människor som är för rättigheter över hela EU och visa politikerna att de faktiskt bryr sig om rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen – samt att de förväntar sig att deras representanter ska försvara dessa.

För det andra kommer vi att koppla samman den nationella nivån med EU. Majoriteten av icke-statliga organisationer har ägnat sin uppmärksamhet åt internationella organisationer som skapats för att försvara värderingar, såsom FN-organ och Europarådet. Även om dessa är vördnadsvärda institutioner är den sorgliga sanningen att deras politiska inflytande är svagt, särskilt på lokal nivå. Vi vill fokusera på att påverka EU, som traditionellt sett inte har fokuserat på att skydda mänskliga rättigheter men som har stort inflytande. Vi kommer att göra allt vi kan för att kanalisera det inflytandet till skydd av rättigheter för människor i medlemsländerna. Det är dags att påminna våra ledare om att syftet med EU som politiskt projekt är att skapa en gynnsam och fredlig union av länder, där allas rättigheter respekteras och skyddas.

För det tredje kommer vi att arbeta i nära relation till våra medlemsorganisationer – tillsynsorganisationer med fokus på mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter som verkar på nationell nivå inom hela EU. Vi är inte avskilda från våra medlemmar; dessa nationella organisationer är vår grund, och vårt arbete stärker dem. Vi hjälper dem att få sina röster hörda i Bryssel, och de hjälper oss avgöra vilka som är de mest trängande rättighetsfrågorna vi bör arbeta med. Med hjälp av våra medlemmar tänker vi mobilisera allmänheten kring kampanjer som riktar sig mot EU – och som mynnar ut i bättre skydd av rättigheter i hela unionen.

Tiden är inne. Vi börjar nu – står du med oss?

Balázs Dénes

Executive director

Civil Liberties Union for Europe