Democracy & Justice

Polska icke-statliga organisationer slår larm om nytt lagförslag om offentlig insyn

Som svar på den polska regeringens nya förslag om insyn i det offentliga livet har en koalition om fler än 20 polska icke-statliga organisationer lagt fram nyckelproblemen i lagförslaget.

by Polish Helsinki Foundation for Human Rights

Offentlig information: ihärdig sekretess

Lagförslaget introducerar ännu en möjlighet för begränsning av informationsfriheten: ett offentligt organ kan vägra att utlämna information med motiveringen att ansökan varit "ihärdig" och att tillträde skulle "utgöra ett väsentligt hinder för verksamheten i ett organ som är skyldigt att lämna ut information".

Offentlig information: betalning först, tillgång senare

Lagförslaget erbjuder möjligheten att göra utlämnandet av offentlig information beroende av betalning av en "förberedelseavgift". Det är möjligt att begära en avgift för utlämnandet av information under rådande lagstiftning, men missad betalning eller bestridande av avgiften resulterar inte i att informationen hålls tillbaka. När de föreslagna ändringarna träder i kraft skulle begäran om betalning av avgift utgöra ännu ett sätt för organet att neka en ansökan.

Fastighetsdeklaration: fullständigt offentliggörande

Det nya lagförslaget utvidgar kategorin av personer som är bundna av lagen att lämna in fastighetsdeklarationer och kräver att alla deklarationer (utöver de som lämnas in av tjänstemän för underrättelsetjänster) publiceras online. Denna regel ska gälla inte bara sejmens deputerade och lokala regeringstjänstemän men även körprovsexaminatorer, kommunala poliser, personal vid Nationella arbetsinspektionen och Statskassans juridiska ämbete, professionella statstjänstemän, och till och med brandmän och stödpersonal för Nationella brand- och räddningskåren.

Administrativa ärenden: privatlivet skyddas inte

I enlighet med den rådande lagen kan ett administrativt organ vägra att lämna ut offentlig information på grund av behovet att skydda någons privatliv. Lagförslaget begränsar den här grunden för avslag i administrativa ärenden. Enligt den nya lagen kommer dokumentation av administrativa ärenden, och särskilt administrativa beslut, bli offentlig information som görs tillgänglig via förfaranden för utlämning av offentlig information.

Lagstiftning: mindre insyn och öppenhet

Lagförslaget inför inte några nya mekanismer för att upprätthålla insynen i den lagstiftande processen. Istället sänker den rådande standarder. För offentliga samråd upprepar det nya förslaget innehållet i den bindande resolutionen om Ministerrådets verksamhet. Men till skillnad från resolutionen fastställer den inte någon tidsfrist för inlämnandet av yttranden eller klagomål. Ministerrådets resolution nämner en 14-dagarsperiod, som kan förkortas under extraordinära omständigheter. Lagförslaget fastslår inte någon tidsfrist överhuvudtaget.

Lagstiftande och lobbying

Lagförslaget följer den rådande lagen om lobbying och tillåter två typer av medborgardeltagande i den lagstiftande processen: lobbying och professionell lobbying. Men till skillnad från den rådande lagen inför förslaget tunga meddelandeskyldigheter för till exempel organisationer, institutioner eller personer intresserade av stiftade lagar (men inte företag). Misslyckande att möta kraven kommer att räknas som ett brott. Bristen på sådan information ogiltigförklarar rätten att presentera ett yttrande.

Visselblåsare: förvrängning av nyckelkoncept

Lagförslaget ger enbart visselblåsar-status till personer som rapporterar misstanke om korruptionsbrott till polisen. Denna status tilldelas och upphävs av åklagarens godtyckliga beslut, vilket innebär att visselblåsares öden ligger i åklagarens händer. Om en åklagare nekar skydd för en visselblåsare har denna ingen rättslig möjlighet att överklaga ett sådant beslut. Den nya lagen ger inget skydd för personer som rapporterar hot som inte anses som brott, såsom säkerhetsrisker i arbetsmiljön, mobbning eller sexuella trakasserier.

Insynslag utan insyn

Lagförslaget, som sammanställts av koordinatorn för specialtjänster, har förberetts under månader utan att några policydokument har publicerats. Den listades aldrig på några av de officiella protokollen över lagstiftningsarbeten. Förslaget avslöjades den 24 oktober år 2017, och offentliga samråd ska ske under en sexdagarsperiod. Lagen kan komma att träda i kraft så snart som den 1 januari år 2018. Trots vad som rapporterats i officiella uttalanden har de offentliga samråden varit ytliga, skenbara och forcerade.