Idag presenterade EU-kommissionen sin vitbok om AI. Precis som rapporterades i media i förra veckan föreslår den offentliga versionen – till skillnad från ett tidigare utkast – inte något förbud mot ansiktsigenkännande fjärrteknologier.
Under ett pressevenemang förra torsdagen uppgav kommissionens viceordförande för digitala frågor, Margrethe Vestager, att kommissionen inte kommer att föreslå någon reglerande åtgärd på EU-nivå i det här läget.
"Så det vi kommer att säga i dokumentet, på ett betydligt mer juridiskt språk, är att vi bör ta en paus och fundera ut om det uppstått några [situationer] och, om så är fallet, under vilka omständigheter som ansiktsigenkännande fjärrteknologier bör tillåtas," sa Vestager.
I slutändan betyder detta att brottsbekämpande organ över hela Europa i allt större utsträckning kommer att kunna använda teknologin som de känner för, i många fall i enlighet med högst tveksamt tolkningar av nationell lagstiftning. (Den bästa forskningen på området har togs fram av Privacy International i Storbritannien förra året. Om du är intresserad av hur brittisk polis kränker före detta medborgares rättigheter kan du läsa mer om projektet här.)
Polisövervakning i kombination med ansiktsigenkännande teknologier utgör ett hot mot våra demokratier. Det hindrar oss från att nyttja vår rätt att fritt uttrycka våra åsikter, sammanstråla med andra och rikta offentlig kritik mot de som sitter vid makten. Det är särskilt farligt i en tid då auktoritarianismen är på uppgång runt om i världen.
Vitboken om AI kommer att bilda utgångspunkten för ett tolv veckor långt samråd. Liberties hoppas verkligen att kommissionen under dessa tolv veckor kommer att lyssna till människorättssamfundets oro, och att dess lagförslag, som väntas presenteras senare under året, omfattar lämpligt skydd av våra mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter.