"Röda lyktan stopp" Vi minns alla hur vi lekte på skolgården. Ett barn leker "stopplykta" och de andra barnen ställer upp sig på en linje ungefär 15 meter bort. Stopplyktan står vänd bort från de andra barnen och räknar "Ett, två, tre..." Barnen får då röra sig mot stopplyktan, som när som helst kan ropa "... röda lyktan-stopp!" och vända sig om. Om något av barnen fortfarande rör sig är de ute ur leken.
I Belgien kallas den här leken "Un, deus, trois, piano!" Samma lek, samma regler. När ledaren ropar "Ett, två, tre," får de andra barnen röra sig framåt. När de hör ledaren ropa "Piano!" måste de stå stilla och får inte längre röra sig.
Den 23 november övervägde representanthuset ett lagförslag som ska göra integration till ett nytt krav för uppehållstillstånd i landet. Lagen liknar på vissa sätt barnens lek. Varför inte döpa om den till "1, 2, 3, integrera dig!"?
Inget val — måste 'leken' tåla
Vad innebär den nya lagen? Nykomlingar måste skriva under en så kallad integrationsdeklaration, enligt vilken de bekräftar att de förstår det belgiska samhällets värderingar och grundläggande regler, samt att de kommer att rätta sig efter dem.
Man kan säga att deklarationen bestämmer reglerna för leken. Den belgiska staten leker "stopplykta" (eller strålkastare) och nykomlingarna gör sitt bästa för att röra sig framåt.
Men en migrant har inget val utan måste leken tåla: migranten måste skriva under deklarationen, annars kommer hon eller han inte att kunna få uppehållstillstånd. I mars i år skrev statssekreteraren för migration och asyl om deklarationsprojektet på Twitter.
Utöver debatten om deklarationens legitimitet är även innehållet oroväckande. Migranter stigmatiseras, särskilt när det kommer till terrorism och jämställdhet.
Det är som att det finns ett antagande om att migranter fuskar, även innan "leken" har börjat. Enligt lagförslagets förarbete är deklarationen "först och främst ett välkomstmeddelande till alla utlänningar." Det finns anledning att känna sig förvirrad.
Det är också viktigt att notera att lagstiftningsgrenen av Statsrådet (som på sätt och vis agerar domare) uppger att den federala regeringen inte får vara ensam om att fastställa deklarationens innehåll, eftersom de federerade enheterna är ansvariga för att ta emot och integrera migranter.
Med andra ord bör både staten och de federala enheterna arbeta tillsammans för att förbereda deklarationen. Med tanke på de politiska skiljaktigheterna mellan de nordliga och sydliga delarna av landet kommer det inte vara en lätt uppgift.
Integrera dig eller lämna landet!
Men det är inte det enda! Enligt förslaget är integration nu ett nytt krav för uppehållstillstånd. Vad innebär det? Det innebär att migranter inte bara måste skriva under deklarationen, de måste också göra "rimliga integreringsansträngningar" för att ha rätt att bo i Belgien.
"1, 2, 3... 4, 5, integrera dig!": under de första fem åren finns det risk att Utlänningsbyrån när som helst kan hävda att nykomlingen inte arbetat tillräckligt hårt för att integrera sig och dra tillbaka uppehållstillståndet (eller inte förnya det). I den här leken är det inte en fråga om att "inte röra sig"; det handlar om integrering.
Lagen innehåller flera kriterier för att bestyrka ansträngningar för integrering. Men Utlänningsbyråns utrymme för egen tolkning är stort, och det finns risk att beteenden som inte "uppskattas" av ledningen kan leda till indraget uppehållstillstånd.
Vi vet till exempel hur svårt det är för nykomlingar att hitta arbete på grund av diskriminering på arbetsmarknaden. Kommer ledningen anse att de inte har gjort tillräckliga ansträngningar för att hitta jobb? Det börjar likna berättelsen om ormen som biter sin egen svans: migranter nekas inte bara anställning, de kommer sannolikt också att klandras för att inte ha integrerat sig själva.
En farlig lek?
Man kan frukta att det nya integreringskriteriet är ett nytt övergripande krav för uppehållstillstånd: de individer som inte skulle "passa in" kan ombes att återvända till sitt hemland. Om så är fallet är lagen knappast förenlig med europeisk lagstiftning. Om Belgien kan vidta nya "integrationsåtgärder" bör dessa åtgärder tolkas restriktivt, och de bör begränsas till åtgärder som är tydliga och otvetydiga.
Förbundet för mänskliga rättigheter undrar om man indirekt kommer att införa nya krav för uppehållstillstånd såsom jobb, språkbehärskning och deltagande i samhället. Dessa är avgörande frågor. Om svaret är "ja," kommer lagen, som snart ska antas, att strida mot europeisk lagstiftning.
Program för mottagande och integration organiseras redan över hela landet, med undantag för den tysktalande regionen. Överallt är dessa program obligatoriska, förutom i Bryssel. Men det kommer inte dröja länge förrän de krävs även där.
Om migranter inte deltar i dessa program kan de bötfällas. Är det verkligen nödvändigt att lägga till integrering som ett krav för uppehållstillstånd? Är kravet proportionerligt mot målet? Kommer det verkligen bidra till att förbättra integreringen av nykomlingar? Medför det en risk för att kravet kommer leda till att vissa migranter och deras familjer stängs ute, istället för att möjliggöra fridfull integration i samhället?
"1, 2, 3, integrera dig!": jämförelsen mellan lagförslaget och leken har nått sin gräns, eftersom det i verkligheten handlar om hela familjers liv. Förslaget påverkar särskilt personer som ansöker om familjeåterförening. På grund av Belgiens internationella förpliktelser gäller detta varken europeiska medborgare eller flyktingar (och deras familjer).
I jämförelse med det totala antalet nykomlingar till Belgien kommer en låg procentsats att påverkas av lagen. Enligt förarbetet uppskattas det att 25 000 personer kommer att påverkas. Men om man undersöker Utlänningsbyråns statistik från förra året verkar siffrorna vara uppblåsta.
Man kan undra om förslaget helt enkelt är ett PR-trick med stort symboliskt värde. Men det är fortfarande viktigt att notera att dess godkännande skulle innebära en tydlig risk för att vissa nykomlingar stängs ute.
Samarbete, inte tävlan
Bortom rättsliga dilemman och syftet med lagförslaget bör man ifrågasätta budskapet som politiker vill sända till nykomlingar. Politiska ledare antar att nykomlingar inte vill integrera sig, trots att forskning visar det motsatta. Alla är överens om att integration är avgörande.
Men om man vill uppnå integration måste båda parter delta: det är omöjligt att träda in i ett rum om dörrarna är låsta. Det fastslår även de allmänna, grundläggande principerna för integration av invandrare i den Europeiska unionen:
"Integration är en dynamisk process, i två riktningar, för ömsesidigt erkännande av lokala och invandrade befolkningar." Integration genom hot och straff är en illusion.
Artikeln skrevs av Sarah Ganty, medlem i Belgiska förbundet för mänskliga rättigheters utlänningskommission samt juridikforskare vid Université Libre de Bruxelles (ULB). Artikeln publicerades i tidningen Libre Belgique den 29 november 2016.