Democracy & Justice

EU erkänner att människorättsgrupper har det svårt, men kommer unionen agera?

En rapport från EU:s byrå för grundläggande rättigheter bekräftar att aktivister som arbetar för rättigheter och demokrati i Europa står inför allt allvarligare inskränkningar. Liberties undersöker huruvida det är troligt att EU kommer att agera.

by Israel Butler

Idag publicerade EU:s byrå för grundläggande rättigheter sin rapport som granskar de växande inskränkningarna för aktivister som arbetar för rättigheter och demokrati i Europa. Rapporten upprepar det Liberties funnit i sin egen studie, som publicerades i september, om att rättighetsgrupper över hela EU står inför fyra problem. Ungern och Polen må vara de värsta förövarna, men problemen går igen över hela Europa. För det första bedrivs statliga förtalskampanjer och bluff-utredningar med syfte att rubba förtroendet för och avskräcka icke-statliga organisationer. Nästa problem gäller de nedskärningar av offentliga medel och försök till att kapa donationer från filantroper (som hjälper rättighetsgrupper att förbli oberoende av sina regeringar). Det tredje problemet är de omåttliga byråkratiska hinder som utformas för att hålla aktivister upptagna med administrativa sysslor istället för att kunna göra sina jobb. För det fjärde stänger regeringar ute icke-statliga organisationer från lagstiftande och beslutsfattande processer där det tidigare funnits utrymme för samråd och samarbete.

Icke-statliga organisationer missförstås och underskattas

Byråns rapport är en positiv och viktig utveckling eftersom den innebär att EU officiellt erkänner inskränkningarna som aktivister över hela Europa arbetar mot. Tyvärr finns det ingen garanti att detta kommer att leda till handling i Bryssel. Med undantag för ett kort uppvaknande när den ungerska regeringen antog en ryskliknande lag fientlig mot icke-statliga organisationer har EU-kommissionen och Europaparlamentet varit mer eller mindre ointresserade av vädjanden från aktivister om att skydda människorättsgrupper. Särskilt bland europaparlamentariker missförstås icke-statliga organisationer som arbetar för att skydda medborgerliga friheter, rättsstatsprincipen, demokratiska standarder, miljöskydd och mot korruption som agenter från den politiska vänstern. På senaste tiden har Europeiska folkpartiets grupp (det största politiska blocket) försökt hasta igenom resolutioner som skulle blockera EU från att finansiera sådana organisationer två gånger, och framställer dem som ett hot mot den demokratiska processen. Oroade europaparlamentarikers försök att få en debatt om den allt fientligare miljön för icke-statliga organisationer inom EU på parlamentets agenda har skjutits ned flera gånger av Progressiva förbundet av socialdemokrater (center-vänster) och Europeiska folkpartiets grupp (center-höger).

Sanningen är att icke-statliga organisationer som arbetar med dessa frågor är avgörande för att demokratin ska kunna fungera. För det första förmedlar de till medborgarna vad politikerna håller på med och förklarar komplicerade rättsliga och politiska frågor. Detta gör det möjligt för allmänheten att följa med och delta i det demokratiska livet. För det andra arbetar icke-statliga organisationer för allmänintresset genom att övertyga regeringar om att upprätthålla existerande nationella, europeiska och internationella rättsliga standarder för korruption, miljöskydd, medborgerliga friheter, rättssäkerhet och demokrati. Detta arbete säkerställer att folkets demokratiska vilja hävdas över kortsiktiga partipolitiska eller kommersiella intressen.

På grund av den roll som icke-statliga organisationer spelar i att skydda dessa värderingar blir de attackerade av politiker med auktoritära tendenser. Åtgärder för att undertrycka icke-statliga organisationer är ofta en del av högervridna politikers bredare strategi för att tysta ner kritiska röster, vilket innefattar att ta makten över domstolsväsendet och begränsa pressfriheten.

Bättre rekommendationer behövs

Byråns rapport kommer med ett antal rekommendationer. Dokumentet tar upp förslaget som först lades fram av Liberties år 2016, om att EU bör skapa en ny fond till stöd för icke-statliga organisationer som arbetar för att främja europeiska värderingar såsom rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. För nuvarande stödjer EU enbart icke-statliga organisationer utanför unionen, som får hundratals miljoner euro för att kunna bedriva sitt arbete. Men den största tillgängliga källan till finansiering för icke-statliga organisationer som arbetar med rättigheter och demokrati inom unionen är den norska regeringen. Detta är en avgörande livlina för många aktivister, men det är en förlägenhet för unionen att man lagt över denna viktiga uppgift att upprätthålla europeiska värderingar så gott som helt på en allierad.

Rapporten innehåller inga andra rekommendationer som skulle kunna bidra till att förbättra situationen, så som två förslag som Liberties nyligen kommit med. Det första är att EU bör skapa ny lagstiftning som gör det möjligt för grupper som trakasseras av sina regeringar att registrera sig själva som EU-organisationer för att undfly illvilliga begränsningar under nationell lagstiftning. Detta ligger inom EU:s befogenheter då det föreslogs av kommissionen redan under 1990-talet, men lades ner på grund av bristande intresse från regeringar. Ytterligare en rekommendation som Liberties lagt fram är att EU bör utnämna en högt uppsatt person med ansvar för att kartlägga attacker mot icke-statliga organisationer och att öppna diplomatiska kanaler med regeringar när sådana inträffar. EU har redan skapat liknande organ för pressfrihet och incidenter av antisemitism och islamofobi.

Kommer rapporten att leda till handling?

Tecken från kommissionen tyder på att man trots att problemen nu beskrivs i tydliga ordalag av ett EU-organ vill vänta med att agera och begära mer forskning. Det skulle kunna visa sig bli ett kostsamt misstag. Som artikelförfattaren diskuterat tidigare har EU svårt att hitta den politiska viljan till att utsätta regeringar i länder som Ungern och Polen för påtryckningar för att få dem att upphäva bakåtsträvande lagar som inskränker på domstolars och mediers oberoende. En av anledningarna till varför dessa regeringar har kunnat få igenom sina åtgärder är att de har kunnat lura en stor del av allmänheten till att tro att det är en god idé för dem att ge upp sina rättigheter. Om EU vill få européer att förstå hur värdefulla rättigheter, demokrati och rättssäkerhet är, och stå emot bakåtsträvande regeringar, måste man även applicera sin politik mot länder inom EU. Det vill säga – EU bör skydda och stödja icke-statliga organisationer som främjar offentligt stöd för europeiska värderingar.