Regeringarna i Slovakien och Ungern bestred i domstol ett EU-beslut om att omflytta 120 000 asylsökande till andra EU-länder från Grekland och Italien, som är mottagarländerna på frontlinjen för asylsökande som kommer till EU. Hittills har bara 28 000 personer blivit omflyttade. Vid ett rådsmöte för EU-ministrar i september år 2015 röstade Slovakien och Ungern (tillsammans med Republiken Tjeckien och Rumänien) mot omflyttningsplanen, i samband med spridning av rädsla för muslimska migranter. Baserat på beräkningar med hänsyn till medlemsländernas storlek och välstånd måste Ungern ta emot 1 294 personer medan Slovakien måste ta emot 902. Ungern och Polen har vägrat ta emot en enda person genom systemet för omflyttning, och Slovakien och Republiken Tjeckien har bara tagit emot ett dussin var.
"Domstolen avslår de rättsliga åtgärder som Slovakien och Ungern har tagit mot den provisoriska mekanismen för obligatorisk omflyttning av asylsökande," står det i pressmeddelandet från domstolen i Luxemburg, som även tillade att man avslog klagomålen "i sin helhet".
Politiker i ett antal medlemsländer har försökt använda frågan om asylsökande för politisk vinning genom att utnyttja allmänhetens rädslor. Detta har varit särskilt tydligt i vissa central- och östeuropeiska länder där migration ofta kopplas samman med terrorism och utmålas som ett hot mot den nationella kulturen.
Förutsägbart nog var den ungerska utrikesministern Péter Szíjjártós reaktion till domen att stämpla den som "skandalös" och "oansvarig". Han menar att den "äventyrar säkerheten och framtiden för Europa som helhet och ... går emot europeiska nationers intressen". Han tillade att "politiken har våldfört sig på lagen och européernas intressen" och att domen "öppet legitimerar Europeiska kommissionens makt och jurisdiktion över medlemsländerna, vilket är oacceptabelt eftersom [kommissionen] inte kan ha någon makt över nationer."
Utrikesministern nämnde inte att EU-fördragen, som skapades av medlemsländerna, gör kommissionen ansvarig för att upprätthålla EU-rätten.
Slovakiens finansminister Peter Ziga tonade ner vikten av domen, och sade att "kvotsystemet fungerar inte, så domstolsbeslutet är måhända irrelevant för tillfället". Han tillade att "en ny mekanism behövdes även om problemet inte var lika allvarligt eftersom antalet anländande hade minskat."
EU-kommissionens kommissionär för migration, Dimitris Avramopoulos, twittrade:
"Det är dags att arbeta i enighet och realisera solidaritet till fullo."
EU-politiker har karaktäriserat systemet för omflyttning som en fråga om solidaritet med medlemsländer vid EU:s gränser. Vissa nationella regeringar, såsom Tyskland och Italien, har varit tydliga om att central- och östeuropeiska medlemsländer sätter sina subventioner – som till största del finansieras av medlemsländer i väst – på spel genom att vägra att agera i enlighet med beslut som fattats gemensamt.
Andrea Menapace, verkställande direktör för CILD, Liberties partnerorganisation i Italien, tillade att domen inte är uppskattad eftersom den påminner inte bara Slovakien och Ungern utan samtliga EU-länder om att de omgående måste leva upp till sina skyldigheter gentemot flyktingar och bidra med sin del för att ta itu med den rådande krisen. De bör alla ha i åtanke att när de vägrar uppfylla de skyldigheter som faller under den grundläggande principen om solidaritet – som ligger till grund för EU – underminerar de samma princip som har gett dem fördelar och välstånd under de senaste årtiondena.
De glömmer ofta det faktum att principen kräver att man inte bara delar möjligheter jämlikt och rättvist mellan medlemmar, utan även ansvar. Dagens dom i EU-domstolen bör ses som en välbehövd tankeställare.