Tech & Rights

Nederländska representanthuset avslår förslag om allmän tillgänglighet

Representanthuset har gett statssekreteraren för hälsa, välfärd och sport till den 15 december på sig att presentera ett korrigerat beslutsförslag i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

by PILP
(Bild: Joshua Zader)
Den 15 november avslog det nederländska representanthuset beslutsförslaget om "Allmän tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning eller kroniskt tillstånd." Nederländska institutet för mänskliga rättigheter delar representanthusets åsikt.

Efterfrågade ändringar

Representanthuset nekade förslaget då det inte är i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) och inte bidrar till att göra samhället tillgängligare för personer med funktionsnedsättning. Representanthuset har gett statssekreteraren för hälsa, välfärd och sport, Van Rijn, till den 15 december på sig att presentera ett korrigerat förslag.

I sitt rådgivande utlåtande till Van Rijn skrev institutet att beslutet inte är tillräckligt konkret och ambitiöst, samt fastställer inte den rättsliga säkerhet som man avsett.

För att förhindra att Nederländerna kränker FN:s konvention måste flera delar av beslutet dokumenteras, utvecklas och ändras. Endast då kommer det bli tydligt för produkt- och tjänsteleverantörer samt arbetsgivare vad som förväntas av dem.

Allmän tillgänglighet

Den 1 januari år 2017 träder artikel 2a i lagen om likabehandling på grund av handikapp eller kroniskt tillstånd i kraft. Enligt artikeln måste produkt- och tjänsteleverantörer samt arbetsgivare gradvis garantera allmän tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Termen "allmän tillgänglighet" kommer att dokumenteras ytterligare i ett regeringsbeslut, baserat på beslutet om "Allmän tillgänglighet för personer med handikapp eller kroniskt tillstånd."

Hinder

En av åtta nederländska medborgare lever med en långsiktig fysisk, psykologisk, mental, intellektuell eller sensorisk funktionsnedsättning. En del av dem är fortfarande missgynnade och hindras från att delta fullt ut i samhället.

De nekas tillgång till skolor och blir inte anställda av arbetsgivare på grund av funktionsnedsättningen. De upplever hinder när de använder kollektivtrafiken och röstar. Dessutom möter många personer med funktionsnedsättning svårigheter när de söker tillgång till bibliotek, affärer, biografer, sportanläggningar och barer.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning stärker personer med funktionsnedsättning eftersom den fastslår att de åtnjuter lika rättigheter inom boende, utbildning, transport, sysselsättning och flera andra fält. Det är regeringens skyldighet att se till att detta uppnås.


Bidrag från Nederländska institutet för mänskliga rättigheter.