Deltagardemokratin hotas: ökade begränsningar av icke-statliga organisationers frihet inom EU

Icke-statliga organisationer inom EU står inför ett ökat antal restriktioner som begränsar deras kapacitet att främja och skydda våra grundläggande rättigheter.

Icke-statliga organisationer är vitala för att demokratin, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter ska fungera ordentligt, och deras roll kan jämföras med vikten av en fri och pluralistisk media och ett oberoende rättsväsen. Icke-statliga organisationer uppfyller ett antal viktiga funktioner, inklusive att informera befolkningen om frågor av intresse för allmänheten, att ge allmänheten kanaler för att samtala med sina politiska representanter mellan val, och att ställa myndigheter till svars när de bryter mot lagen.

Icke-statliga organisationers frihet att utföra sina uppgifter skyddas av skyldigheter i europeisk och internationell lagstiftning som är bindande för EU och dess medlemsländer. Dessa innefattar myndigheters skyldighet att säkra rätten till förenings- och mötesfrihet samt yttrande- och informationsfrihet, som skyddas i dokument såsom EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och Europakonventionen.

Ladda ner hela rapporten om det krympande utrymmet för icke-statliga organisationer här.

Ökade restriktioner för icke-statliga organisationer inom EU

Icke-statliga organisationer inom EU står inför ett ökat antal restriktioner som begränsar deras kapacitet att utföra sina uppgifter. Med andra ord "krymper" eller "stängs" friheten eller utrymmet för icke-statliga organisationer att spela sin roll i att skydda och främja grundläggande rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. Dessa restriktioner innefattar:

Förtalskampanjer, administrativa trakasserier och fysiska angrepp

Icke-statliga organisationer är numera under ständigt retoriskt angrepp från politiker och delar av media som står nära sådana maktprofiler i flera EU-länder, inklusive Bulgarien, Kroatien, Ungern, Italien, Polen och Rumänien. Dessa förtalskampanjer är utformade för att underminera allmänhetens förtroende för icke-statliga organisationer, och därmed göra allmänheten mindre benägen att delta i deras verksamhet eller göra donationer. Typiskt påstår förtalskampanjer att icke-statliga organisationer som är kritiska mot partiet vid makten agerar mot landets intressen eller är inblandade i olagliga eller brottsliga aktiviteter. Ofta försöker sådana kampanjer försvaga allmänhetens stöd for icke-statliga organisationer som ett förspel till restriktioner kring deras verksamhet. Nationella myndigheter i vissa länder, såsom Ungern och Bulgarien, trakasserar dessutom icke-statliga organisationer genom att missbruka administrativa förfaranden, såsom revision, som utformats för att låsa deras resurser. I vissa länder, som t ex Bulgarien, Ungern, Italien, Rumänien och Spanien, rapporterar icke-statliga organisationer om fysiska attacker mot personer eller egendom samt hatpropaganda.

Nedskärningar av finansiella medel

Det finns tecken som tyder på att offentliga medel för icke-statliga organisationer som främjar grundläggande rättigheter och jämlikhet har sjunkit, delvis på grund av mer övergripande nedskärningar av offentliga utgifter. Men i vissa länder, såsom Kroatien, Ungern och Polen, har nedskärningarna varit politiskt motiverade och finansiella medel har flyttats bort från icke-statliga organisationer som är kritiska av partiet vid makten och mot regeringsvänliga och kyrkliga organisationer. Polen planerar att införa direkt politisk kontroll av fördelningen av offentliga medel och EU-medel för icke-statliga organisationer, och följer därmed Ungerns exempel. Åtgärder för att begränsa offentliga och utländska medel för icke-statliga organisationer diskuteras i Bulgarien och Rumänien och existerar redan på Irland och i Ungern.

EU erbjuder endast blygsamt stöd för icke-statliga organisationer som främjar och skyddar EU:s grundläggande värderingar. För det första tenderar EU-medel inom området att vara kortsiktiga medel för projekt istället för långsiktiga medel som kan täcka verksamhetens kärnkostnader. I de fall då medel för kärnkostnader finns tillgängliga tenderar det att enbart delas ut till europeiska eller internationella icke-statliga organisationer, inte till nationella icke-statliga organisationer. Detta gör det svårt för icke-statliga organisationer att bibehålla och attrahera välkvalificerad personal eller att planera långsiktigt. För det andra handlar de flesta projekt om att hjälpa kommissionen säkerställa att nationella myndigheter implementerar unionsrätten på ett korrekt sätt. Detta innefattar till exempel utbildning eller forskning som fokuserar på nätverk av domare och jurister, eller insamling och spridande av god praxis för statstjänstemän och lokala myndigheter. Vissa projekt fokuserar på att erbjuda tjänster för särskilda utsatta grupper, såsom offer för våld i hemmet och barn. Detta må vara viktig verksamhet, men icke-statliga organisationer skyddar och främjar EU:s grundläggande värderingar genom utbildning av allmänheten, bevakande verksamhet och rättstvister. Det finns få exempel av stöd för sådant arbete utanför området för icke-diskriminering och hatpropaganda. Med tanke på att regeringar i allt större utsträckning kan attackera EU:s grundläggande värderingar med allmänhetens stöd eller undfallenhet är bristen på stöd för icke-statliga organisationer som arbetar med att öka medvetenheten och utbilda allmänheten för att generera stöd för demokrati, rättigheter och rättsstatsprincipen ett allvarlig hål i EU-medlen.

Överreglering

I många länder rapporterar icke-statliga organisationer att regeringar har infört eller överväger att införa nya byråkratiska bördor. Till exempel rapporteras det om krav på att icke-statliga organisationer ska rapportera om sin verksamhet, sina finansiella medel och utgifter i allt större detalj och allt oftare i Kroatien, Tyskland, Ungern, Polen, Rumänien, Slovakien och Spanien. Dessa nya regler är ofta resultatet av policy vars syfte till synes är att bekämpa pengatvätt och finansiering för terroristorganisationer. I många fall är dessa bestämmelser oproportionerligt betungande för icke-statliga organisationer, särskilt eftersom många av dessa är små, har bristande resurser och risken att de ska engagera sig i sådan verksamhet är liten. I vissa fall, såsom i Ungerns nyligen antagna lag mot icke-statliga organisationer, har kampen mot finansiering av terrorism använts som en förevändning att undertrycka och stigmatisera icke-statliga organisationer.

Ökad motvillighet att rådfråga icke-statliga organisationer

I flera EU-länder har myndigheter slutat eller minskat den utsträckning till vilken de engagerar icke-statliga organisationer i lagstiftning och politiskt beslutsfattande inom särskilda frågor, till exempel i Ungern, Polen och Spanien. Även Storbritannien och Irland har gjort det svårare för icke-statliga organisationer att utföra påverkansarbete och övertala beslutsfattare om att implementera sina åtaganden när det kommer till grundläggande rättigheter, särskilt under valkampanjer.

Den populistiska politikens offer

I många fall är det avsiktliga målet med dessa restriktioner att undertrycka oberoende icke-statliga organisationer eftersom de försvarar minoriteter, ställer regeringen till svars och tillåter samtliga delar av samhället att delta i beslutsfattandet. Försök att begränsa icke-statliga organisationers arbete bör ses som en del av åtgärder som många regeringar tar för att stärka den verkställande makten (genom att begränsa tillgång till oberoende och verkningsfulla domstolar), öka regeringens inflytande över folkopinionen (genom att störa pressfriheten) och bygga upp offentligt stöd genom att förtala vissa grupper såsom asylsökande och etniska minoriteter.

De sorters icke-statliga organisationer som påverkas allvarligast av restriktionerna som beskrivs ovan tenderar att vara de som främjar allmänintressen genom att säkerställa att regeringar implementerar sina rättsliga skyldigheter gällande grundläggande rättigheter, rättsstatsprincipen, demokratiskt beslutsfattande, miljöskydd och anti-korruption.

Hur EU kan hjälpa: rekommendationer

EU kan stödja icke-statliga organisationer inom EU som arbetar för att främja och skydda grundläggande rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen genom att reproducera en del av den politik och praxis man redan implementerat för att stödja icke-statliga organisationer som främjar unionens grundläggande värderingar utanför EU. Liberties uppmanar EU:s institutioner att ta följande steg:

  • skapa en fond för icke-statliga organisationer som verkar inom EU för att främja och skydda EU:s grundläggande värderingar. Denna fond bör erbjuda bidrag som kan täcka verksamhetens kärnkostnader samt rättstvister och bevakande verksamhet. Fonden bör förvaltas oberoende av nationella myndigheter och EU, likt det Europeiska initiativet för demokrati.
  • engagera sig i kapacitetsbyggande åtgärder för icke-statliga organisationer med fokus på att förbättra icke-statliga organisationers förmåga att bygga bredare stöd bland allmänheten för grundläggande rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. Att stödja icke-statliga organisationer för att bygga en bredare valkrets kommer att hjälpa dem öka sitt hållbara finansiella stöd från allmänheten och reducera incitamentet för populistiska partier och politiker att attackera icke-statliga organisationer för att få politiskt stöd.
  • etablera en kontaktpunkt inom EU-kommissionen eller ett EU-observatorium som icke-statliga organisationer kan rapportera till angående begränsningar av deras verksamhet eller trakasserier. Denna person eller enhet bör rapportera direkt till kommissionens förste vice ordförande.
  • utnämna en högt rankad politisk personlighet inom EU-kommissionen som är ansvarig för att göra uttalanden till stöd för icke-statliga organisationer och som diplomatiska ingripanden när icke-statliga organisationer utsätts för restriktioner eller trakasserier.
  • utveckla ett regelverk utformat för att skydda de friheter som icke-statliga organisationer behöver för att kunna utföra sina uppgifter.

Ladda ner hela rapporten om det krympande utrymmet för icke-statliga organisationer här.

Vänligen donera för att stödja Liberties arbete för att främja och skydda dina rättigheter och friheter!