EU Watch

Stoppa Polens PiS genom att strypa EU-medel

Den polska regeringen har i stor utsträckning varit oemottaglig för EU:s juridiska och politiska påtryckningar. Men att strypa EU-medel skulle sannolikt vara mer övertalande och kommissionen har tydlig rättslig grund för att göra det.

by Israel Butler

Det rättsliga oberoendet i Polen verkar ha skonats tillfälligt då den polska presidenten, Andrzej Duda, inlade sitt veto mot två av tre kontroversiella lagar som reglerar domstolarna förra veckan. Det regerande partiet PiS (Lag och rättvisa) har meddelat att det ändå kommer att gå vidare med dess planer på att i större utsträckning föra landets domstolsväsen under regeringens kontroll.

Om detta sker måste EU svara med mer än bara varningar om att man kommer att leverera fler varningar. EU har misslyckats med att övertala PiS att sluta underminera det rättsliga oberoendet. Kommissionen har utfärdat en ny rekommendation som del av sin utredning av reformerna, men den polska regeringen har hittills ignorerat samtliga kommissionens rekommendationer. Kommissionen har meddelat att om vissa aspekter av de lagar som veto inlagts mot implementeras kommer man automatiskt trigga artikel 7(1) i EU-fördraget. Men även om kommissionen aktiverar artikel 7 är fler ord det allvarligaste som kan komma från EU-rådet. Detta beror på att ett antal steg återstår (vilka skulle kunna blockeras av ett ungerskt veto) innan sanktioner blir möjliga. Kommissionen har även inlett rättsliga åtgärder över domstolsväsendets oberoende. Men ett liknande fall mot den ungerska regeringen år 2012 visar att även om kommissionen vinner är det inte sannolikt att det kommer att leda till ett verkligt upphävande av de omtvistade åtgärderna från regeringens sida. Och enligt indikationer känner PiS ändå inte för att rätta sig efter utslag från EU-domstolar.

Trots att det är ett kraftfullt och lättillgängligt alternativ verkar kommissionen ha förkastat möjligheten att använda EU-medel för att få PiS att ändra sig. Vissa regeringar och EU-kommissionärer har föreslagit att ett medlemsland som nonchalerar rättsstatsprincipen bör få EU-medel (särskilt från "Sammanhållningsfonden") strypta. EU-pengar flödar till nationella regeringar på ett antal olika sätt. Sammanhållningsmedel utgör den största biten, utformade för att hjälpa regeringar med investeringar i infrastruktur och sysselsättning. Polen planeras få 86 miljarder euro mellan 2014 och 2020 – nästan 19% av de totala medel (545 miljarder) som finns tillgängliga för samtliga 28 EU-länder.

Vissa har föreslagit att det inte är önskvärt att strypa EU-medel eftersom det kan förbittra relationer och orsaka splittring mellan EU:s regeringar. Andra har sagt att det skulle krävas en ändring av EU-rätten eller till och med av EU:s fördrag och skapandet av en ny mekanism för att strypa EU-medel till en regering som har nonchalerat rättsstatsprincipen.

Sanningen är att EU-bestämmelserna som styr sammanhållningsmedel redan kräver att regeringar respekterar rättsstatsprincipen som ett villkor för att kunna motta pengarna. Bestämmelserna (i Förordningen om gemensamma bestämmelser) kräver att regeringar har system för att säkerställa att sammanhållningsmedlen spenderas i enlighet med EU-rätten och nationell lagstiftning. Regeringar måste inrätta ett antal organ för att förvalta, spendera och kontrollera att EU-medlen spenderas enligt EU-rätten och nationell lagstiftning. Och det är domstolarna som genomför den sista kontrollen av enlighet med EU-rätten och nationell lagstiftning.

Europeiska kommissionen ansåg att det fanns ett systemiskt hot mot rättsstatsprincipen i Polen redan i juli år 2016. Man kan alltså hävda att den polska regeringen redan på allvarligt sätt har brutit mot sina skyldigheter under Förordningen om gemensamma bestämmelser under en längre tid. Förra veckan inledde kommissionen rättsliga åtgärder angående lagen som den polske presidenten Andrzej Duda inte inlade veto mot, och uppger att den bryter mot landets skyldighet att upprätthålla domstolsväsendets oberoende under EU-rätten.

Kommissionen anser alltså uppenbarligen att Polen inte längre har oberoende domstolar, som krävs för att säkerställa att nationella myndigheter förvaltar EU-medel i enlighet med lagen. Detta innebär att den polska regeringen agerat i allvarlig strid mot Förordningen om gemensamma bestämmelser. Och förordningen fastslår att om en regering på allvarligt sätt bryter mot dess skyldigheter under denna förordning har kommissionen rätt att strypa medel tills problemet är löst. En sådan åtgärd är inte utan motstycke – år 2013 "drog" kommissionen "in" sammanhållningsmedel till Ungerns regering tills vidare på grund av problem med dess system för att förvalta och kontrollera hur EU-medel spenderades.

Kommissionen fokuserar på att vidta åtgärder som inte tycks kunna få PiS att ändra sig, men ekonomiska påtryckningar skulle slå till mot en känslig punkt för regeringen: euron. PiS tror att man har råd att skratta Bryssel rakt upp i ansiktet eftersom partiet fortfarande har allmänhetens stöd i hemlandet. Men PiS fortsatta popularitet beror delvis på vad vissa har betecknat som en regeringsmuta till allmänheten i form av ökade utbetalningar av särskilda bidrag, som möjliggörs av en oväntad engångsökning i regeringens statsinkomster. EU finansierar inte dessa bidrag i rakt led. Men regimen skulle kanske tänka sig för innan den kastar ut pengar på en muta till väljarna som är ekonomiskt ohållbar om kommissionen stoppade utbetalningen av miljarder euro som regeringen inte längre kan garantera kommer att spenderas i enlighet med lagen. Om regeringen vet att EU kan och kommer att strypa medlen skulle den kanske känna sig mindre fri att ignorera kommissionens rekommendationer i framtiden.