Tech & Rights

Ungern: Europaparlamentet ber regeringen dra tillbaka lag mot icke-statliga organisationer, hotar trigga Artikel 7

Igår antog Europaparlamentet en resolution som kan leda till EU-sanktioner mot Ungerns regering, som har kränkt EU:s grundläggande värderingar om demokrati, mänskliga rättigheter, och rättssäkerhet.

by Israel Butler
Resolutionen uppmanar regeringen att dra tillbaka lagförslaget som är fientligt mot icke-statliga organisationer, en seger för Liberties. Resolutionen aktiverar även parlamentets arbetsordning regel 83, vilket kan resultera i att Ungern står inför sanktioner i enlighet med Artikel 7-mekanismen. Det skulle vara den första gången Artikel 7 någonsin verkställts.

Vad är regel 83?

EU-fördragets Artikel 7 gör det möjligt att ålägga en EU-regering sanktioner när regeringen på allvarligt sätt bryter mot EU:s grundläggande värderingar. Men vägen till att en regering faktiskt bestraffas är lång. Allt måste beslutas om av de nationella regeringarna i Europeiska unionens råd. Artikel 7(1) gör det möjligt för regeringar att besluta att det finns en 'klar risk' att EU:s värderingar kränks. Artikel 7(2), i sin tur, gör det möjligt för regeringar att besluta att det faktiskt pågår allvarliga kränkningar av EU:s värderingar. Och Artikel 7(3) fastställer att regeringarna kan rösta om sanktioner.

Artikel 7 kan aktiveras av kommissionen, en grupp regeringar, eller Europaparlamentet. Det innebär att var och en av dessa aktörer har befogenhet att sätta upp Ungern på rådets agenda genom att formellt åberopa Artikel 7. Och det är här som regel 83 kommer in i bilden. Regel 83 i Europaparlamentets arbetsordning fastställer processen som gör det möjligt för europaparlamentariker att remittera Ungern till rådet i enlighet med förfarandet i Artikel 7.

Vad är nästa steg?

Europaparlamentet genomför det mesta av sitt arbete med hjälp av kommittéer som arbetar inom specifika politikområden. Regel 83 kräver att utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor skriver ett resolutionsförslag om att formellt aktivera Artikel 7. Sedan röstar man om förslaget i parlamentet. För att förslaget ska godkännas krävs att två tredjedelar av de europaparlamentariker som deltar i omröstningen den dagen ger sitt godkännande. Att döma av hur omröstningen gick igår ser du ut att bli väldigt jämnt.

Om omröstningen går igenom aktiveras Artikel 7(1). Det innebär att de nationella regeringarna måste debattera Ungern inom rådet och sedan rösta om huruvida de tycker att EU:s värderingar riskerar att allvarligt kränkas. Innan sanktioner blir en möjlighet måste regeringarna rösta om Artikel 7(2). Det här är den svåraste delen av processen, då det krävs att regeringarna är enhälliga i sitt beslut. Den polska regeringen, som även den har underminerat rättssäkerheten, skulle troligtvis hålla den ungerska regeringen om ryggen.

Nu då?

Resolutionen godkändes med en imponerande majoritet: 393 för, 221 mot, 64 nedlagda röster. Europaparlamentarikerna från det ungerska regeringspartiet, Fidesz, tillhör den största politiska gruppen inom Europaparlamentet – det Europeiska folkpartiet (EPP). Hittills har EPP i stor utsträckning skyddat Fidesz från kritik i parlamentet, antingen genom att blockera resolutioner eller genom att försvaga deras innehåll. Omröstningen visar hur djupt splittrat EPP har blivit, i takt med att fler och fler EPP-parlamentariker känner sig obekväma med att förknippas med en regering som visar ständig brist på respekt för rättigheter, demokrati och rättssäkerhet. EPP-parlamentariker som ville tala ut mot Ungern lyckades få tillstånd till en fri omröstning. Nästan 70 röstade för resolutionen, samtidigt som omkring 40 lade ned sina röster.

Även om de nationella regeringarna aldrig lyckas ålägga den ungerska regeringen några sanktioner kan klimatet i Bryssel bli hårt. Regeringar och europaparlamentariker måste arbeta tillsammans med sina jämlikar från andra länder för att samla majoritet när de förhandlar om nya lagar och policy. Att stämplas som någon som kränker rättigheter skulle troligtvis stöta bort potentiella allierade, vilket skulle försvaga Ungerns ställning inom EU-politiken.

Vad var Liberties roll?

Den 11 april publicerade Liberties en namninsamlingAvaaz.org och uppmanade Europaparlamentet att anta en resolution som kräver att den ungerska regeringen drar tillbaka lagförslaget som skulle stämpla icke-statliga organisationer som "utländska agenter". Tillsammans med Hungarian Civil Liberties Union och Hungarian Helsinki Committee talade vi med flera olika politiska grupper, inklusive EPP:s ledare, för att förklara situationen i Ungern. Vi övertygade även icke-statliga organisationer i Bryssel att inkludera vår uppmaning till Europaparlamentet i ett öppet brev med stöd från fler än 500 europeiska icke-statliga organisationer. Sedan tog vi fram ett juridiskt utlåtande tillsammans med European Centre for Not-for-profit Law som förklarar hur det ungerska lagförslaget, om det går igenom, skulle bryta mot EU-rätten. Slutligen tog vi fram detaljerade rekommendationer till parlamentariker om vad man bör inkludera i resolutionen.

Hur hamnade vi här?

Sedan Ungerns premiärminister Orbán kom till makten år 2010 har han monterat isär demokratin, en bit i taget. Han har tagit över allmänna medier och tystat kritik från nästan samtliga stora privata mediaföretag genom hot om böter, straffavgifter och nedläggning. Han har skyddat sin regering från rättsliga prövningar genom att tvinga igenom en ny konstitution, fylla författningsdomstolen med sina politiskt allierade, och frånta domstolen några av dess huvudsakliga befogenheter. Samtidigt har han fortsatt att fylla plånböckerna åt sina vänner i den ungerska affärsvärldens toppskikt med hjälp av ett djupt korrumperat politiskt system.

Den ungerska regeringen antog nyligen lagstiftning med syfte att stänga ner det Centraleuropeiska universitetet, och vände sedan sin uppmärksamhet mot icke-statliga organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, miljön, och mot korruption. Regeringen har föreslagit en lag mot icke-statliga organisationer som påminner om lagstiftning i Ryssland och som skulle tvinga icke-statliga organisationer som tar emot mer än 23 300 euro per år i donationer från utlandet att offentligen stämpla sig själva som utlandsfinansierade. Regeringen har redan börjat stigmatisera dess organisationer genom att referera till dem som "agent-organisationer". Orbáns attack mot icke-statliga organisationer är ett försök att tysta några av de få kvarstående rösterna som kan kritisera hans lagar och politik när de bryter mot europeiska bestämmelser om mänskliga rättigheter.

Icke-statliga organisationer är avgörande för demokrati, mänskliga rättigheter, och rättssäkerhet. De hjälper se till att regeringar inte bryter mot lagen och att de respekterar folkets rättigheter. De håller allmänheten informerad om hur myndigheterna använder sina befogenheter och spenderar offentliga medel. Och de hjälper allmänheten organisera sig och tala till sina politiska representanter med enad röst.